Covid-19: riktlinjer för banpersonal

Vi har ett gemensamt ansvar för att minimera smittspridning under rådande coronapandemi. Nu finns riktlinjer och råd för dig som arbetar på golfbanan.

Rekommendationerna är framtagna i samarbete med R&A i syfte att minska risken för smittspridning bland banpersonal på golfanläggning.

Anställda

  • Anställda som uppvisar symtom på sjukdom ska stanna hemma från arbetet.

  • Ha en pågående dialog om smittorisk i förhållande till familjesituationen. Stanna hemma om smitta finns i familjen.

  • Planera arbetsuppgifterna så att nära kontakt undviks.

  • Se över möjligheterna att justera och sprida ut arbetstiden, exempelvis för- och eftermiddagspass.

Maskiner och verktyg

  • Desinficera maskinens ratt och andra beröringsytor före och efter användning.

  • Om möjligt bör en maskin köras av en och samma person.

  • Undvik att låna utrustning eller maskiner från andra golfbanor. Om det sker, rengör och desinficera före och efter användning.

  • Desinficera handverktyg före och efter användning.

  • Använd engångshandskar där det är möjligt.

Lokaler, måltider och möten

  • Undvik all fysisk kontakt.

  • Håll möten med säkert avstånd mellan deltagare, alternativt digitalt.

  • Reglera maxantal personer i anläggningens lokaler, som lunchrum, maskinhall etc.

  • Ät måltider separat och/eller åtskilda från varandra.

  • Rengör och desinficera lunchbord och andra ytor efter användning. Klargör vem som är ansvarig.

Allmänt

  • Tvätta händerna flera gånger dagligen – efter toalettbesök, innan du går in i lunchrummet och efter beröring av ytor.

  • Använd handsprit regelbundet och vid behov.

Ladda ner och skriv ut listan

 

Övergripande coronainformation för Golfsverige

SGF ger löpande vägledning och rekommendationer för att minska risken för smittspridning i samband med golfspel och övrig verksamhet.

Generella riktlinjer och information finns här.

Råd kring tävlingsverksamhet finns här.

Arbetsgivarorganisationen Gröna har också samlat råd och riktlinjer kopplat till coronapandemin. Läs råden här

Fler nyheter

  1. Godkända växtskyddsmedel juli
  2. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel juli

    Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot svampsjukdomen dollar spot.

    Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.

    Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.

    Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.

    I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.

    Läs Kemikalieinspektionens beslut

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Mer om dollar spot

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  3. Dollar spot på stark frammarsch
  4. Banskötsel

    Dollar spot på stark frammarsch

    Med förändrat klimat ser vi nu svampsjukdomen sprida sig längre och längre upp i Sverige. Här är tips och råd för att upptäcka, bekämpa och motverka angreppen.

    Uppdatering 1 juli: Exteris Stressgard godkänt mot dollar spot

    • Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot dollar spot på tee, green och krage.

      Läs mer här

    Symptom i förstoring

    Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

    Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

    Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

    Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

    Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

    De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

    “Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

    Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

    Bild på Dollarspot
    Dollar spot visar sig som ljust halmfärgade eller vita, torra och ofta cirkelrunda fläckar. På greener är fläckarna vanligen skarpt avgränsade och 3–5 cm i diameter.

    I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

    Nu är den här.

    I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

    Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

    De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

    • Se till att gräset har tillräckligt med näring – särskilt kväve (N)

    • Välta ofta och regelbundet

    • Vid dagg, senarelägg bevattningen eller dagga av greenerna med bevattning för att få bladen att torka upp snabbare innan skötsel och spel

    Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

    Saker att se upp med

    • Varmt och fuktigt väder

    • Näringsfattig jord, särskilt kvävebrist

    • Dagg

    • Stressat gräs – vattenstress, näringsstress, mekanisk stress

    • Låg klipphöjd

    Minska spridningen

    Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

    Mer information

    Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

    Ladda ner här

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  5. Blommorna som kan ta över ruffen
  6. Banskötsel

    Blommorna som kan ta över ruffen

    Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.

    Faktablad

    Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.

    Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

    Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

    Parkslide (Reynoutria japonica)

    Vresros (Rosa rugosa)

    Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

    Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

    Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

    ”Invasiva främmande arter” – vad är det?

    Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

    Bild på jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
    Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

    Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

    Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

    Läs mer hos Naturvårdsverket

    Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

    Bild på arten Parkslide (Reynoutria Japonica)
    Parkslide (Reynoutria japonica)

    Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

    Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

    Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

    Vanliga problemarter i Sverige

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

    20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

    Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros

    De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

    Metoder för bekämpning

    Bild på arten Vresros (Rosa Rugosa)
    Vresros (Rosa rugosa)

    Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

    Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

    Läs mer och ladda ner metodkatalogen

    Låt inte bekämpningen bli en spridning!

    Ett hav av lupiner i ruffen på en golfbana.
    Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

    Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

    Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

    Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

    Läs mer om växtavfall

    Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

    En del av Agenda 2030

    Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

    Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

    Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

    Skribent

    Porträttbild på Peter