Aktuellt om banskötsel

Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”. 

Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.

Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:

– Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.

En långsiktig miljöstrategi

Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.

Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.

En miljöingenjör som klubbchef 

Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.

– Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:

– Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.

Kommunalrådet lovordar klubben

Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.

– Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.

Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.

– Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch. 

Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft

Se Pitch om Kungsbacka GK

Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet. 

Det är två nya produkter och en hel del övriga förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel denna gång, så se till att ladda ner en ny PDF att sätta upp i verkstad och kontor. Gå också igenom kemförrådet och dubbelkolla att allt ni har lagrat där följer Kemikalieinspektionens regler.

Några av uppdateringarna

► Overtake – ny herbicid godkänd till och med 2025-12-31. Mer information kommer under våren

► Ascernity – ny fungicid godkänd till och med 2022-12-31. Mot svampsjukdomar, till exempel dollar spot, på green och tee.

► Roundup Ultra – förlängt godkännande till 2021-03-31 (tidigare godkännande upphörde 2019-12-31)

► Medallion – förlängt godkännande till 2022-10-31 (tidigare 2020-10-31)

► Mycostop – tillbaka på listan, nu godkänt till 2022-04-30

► Prestop – godkännande förlängt till 2021-09-30 (tidigare 2020-07-31)

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

OBS! Se till att er ansökan blir komplett

För er som håller på med ansökan om att använda växtskydd på golfbanan är det viktigt att ni får med alla produkter ni eventuellt önskar använda under året – inklusive de nya Ascernity och Overtake om ni ser behov av dem.

En komplettering av ansökan i efterhand är både krångligt och fördyrar ett eventuell tillstånd.

Analys & statistik är en helt ny funktion i Players 1st, som på ett överskådligt och effektivt sätt presenterar klubbens medlemsstruktur och medlemmarnas spelmönster, baserat på medlems- och bokningsdata i Golfens IT-system (GIT). Du som jobbar på golfbanan kan bland annat använda dig av statistiken för att planera arbetet på banan.

Nyfiken? Välkommen på utbildning!

Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium för att lära dig mer om verktyget. Det tar cirka 50 minuter och riktar sig till dig som är anställd eller ideellt engagerad i golfbaneskötseln på anläggningen.

Målet är att du ska få ökad kunskap kring verktygets möjligheter och en förståelse för analysresultaten. Utbildare är Per Lindroth och Sandra Tancred Fulke, klubbrådgivare på Svenska Golfförbundet.

Datum och anmälan 

Webbinariet arrangeras vid två olika tillfällen, 15 mars klockan 10.00 och 17 mars klockan 13.00. Anmäl dig till det pass som passar dig bäst, senast fredag 12 mars.

Anmäl dig här ➤

Utbildningen sker online via programmet Microsoft Teams. Du behöver inte ha någon särskild mjukvara installerad på din dator. På utbildningsdagen kommer du att få ett mejl med instruktioner samt länk till webbinariet. 

Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

Vad är nytt för golfklubben?

Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.

Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.

Vad behöver golfklubben göra?

Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:

► Typ av farligt avfall med avfallskod*

► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)

► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister

► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer

► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer

► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer

Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.

Vem ska rapportera i avfallsregistret?

Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:

✔ producerar farligt avfall

✔ transporterar farligt avfall

✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet

✔ mäklar eller handlar med farligt avfall

✔ behandlar farligt avfall

Relevanta länkar

Till avfallsregistret

Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket

Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr

* Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.

De biologiska växtskyddsmedlen Binab TW WP (reg.nr 4420) och Mycostop (reg.nr. 4295) är borttagna från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas, så se till att dessa produkter inte finns kvar i ert förråd.

Dessutom har godkännandena för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop och fungiciden Medallion TL upphört. Prestop får inte användas, lagras eller bortskaffas efter 31 januari 2022. Sista datum för användning av Medallion är 30 april 2022, men vi inväntar just nu besked från Kemikalieinspektionen om ett eventuellt förlängt godkännande. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.

Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF. 

Stäng banan i tid!

Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.

Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.

Härdning av gräset

Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker. 

När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.

Stäng av och förbered greenerna inför vintern

Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in. 

Läs hela artikeln på svenska

Originalartikeln på norska

Vi är inne i en viktig period på våra golfbanor just nu. Vinterförberedelserna är redan klara på många golfanläggningar och många har stängt ner sin verksamhet.

Dock slutar inte jobbet med att förbättra eller utveckla golfbanan. Det är nu man verkligen kan börja jobba med andra åtgärder som gör banan ännu bättre till nästa år.

Här är några yttre betingelser som är viktiga för att förbättra gräsets kvalitet inför 2021.

Snömögelsvampen är som mest aktiv vid låga temperaturer, som nu under hösten och på otjälad mark under vintern. Alla gräsarter kan bli angripna, men vitgröe är den svagaste arten vad gäller snömögel. Även ven och svingel kan drabbas hårt om växtförutsättningarna är begränsade.

Vad är då bäst att göra just nu, och vad är viktigt att tänka på långsiktigt? Här kommer sex saker att hålla koll på.

1. Solljus

Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.

Börja med att mäta alla greeners soltillgång under september. Gör sedan en plan för att avverka träd där det är otillräckligt med soltimmar.

Tips! Appen Sun Seeker är ett riktigt bra mätverktyg, där du kan ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och position vid just den tiden på året.

Appen gör det enkelt att till exempel under vintern skapa en avverkningsplan för vilka träd som skuggar under höst och vår.

2. Dagg och löv

Snömögelsvampen gynnas av fukt. Ta bort daggen på greener, tees och fairways för att påskynda upptorkningen av ytorna. Löv och barr håller fukt, så ta bort dessa även när banan är stängd för säsongen.

3. Vindväxling

Forskning visar att betydelsen av god luftcirkulation runt spelytor är minst lika viktig som soltillgången för gräsets hälsa. Se därför till att ta bort undervegetation och sly för att öka luftcirkulationen.

4. Rätt gräsart

Vitgröen är mycket sjukdomskänslig, så arbeta för att gynna venarter och svingel.

Bilden visar hålpluggar bestående av vitgröe som flyttats in i krypvensbestånd. Det är bara vitgröen som angripits. Till höger en bild på mycel av snömögel innan sjukdomen angripit växtens tillväxtpunkt.

5. Ytavrinning

De flesta känner till att ytavrinning är viktigt för gräsets hälsa, särskilt under vintern om marken är frusen.

Men det är också viktigt när vi pratar om grässjukdomar, eftersom områden med dålig ytavrinning och lågpunkter alltid har en högre fukthalt. Det gör gräset svagare, och det bara en tidsfråga innan den svampkänsliga vitgröen har tagit över och sprider sig över stora delar av greenytan.

6. Thatch

Ytor med för stor andel organiskt material (thatch) håller mer fukt och gör att skadesvampar som snömögel har större möjlighet att etableras i ytan.

På bilden syns till vänster en profil med cirka två centimeter thatch. Till höger syns en profil med bra sandblandning ända upp till ytan. 

Ytterligare tips mot dollar spot

I stort sett kommer samma insatser som görs mot snömögel också att stärka gräset mot dollar spot nästa sommar och i framtiden.

Några åtgärder är dock extra viktiga när det gäller dollar spot, en sjukdom där gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga.

Här följer ytterligare två tips som hjälper extra mycket just mot denna svampsjukdom.

7. Näring

Ytor med näringsbrist är extra utsatta för dollar spot. Om det är brist på vatten är det också brist på näring – det är som bekant vatten som leder näringen till plantan. Därför är det viktigt att ha kontroll på det organiska materialet för att ytan ska hålla rätt fukthalt.

Rätt fukthalt är när växtbädden kan hålla lika stor mängd fukt som syre. En bra balans i växtbädden minskar risken för att greenytan kan torka ut och bli vattenavvisande.

Om ett område tvärtom håller för mycket fukt, till exempel vid för hög andel organiskt material (thatch) är risken också stor att näring går förlorad i form av gaser, vilket gör att plantan även då kan få näringsbrist.

8. Vältning

Det har visat sig mycket framgångsrikt att välta green för att minska dollar spot. Vältningen har också visat sig mycket effektivt för att motverka snömögel. Att vältning minskar svampangrepp är mycket positivt ur flera aspekter. Miljö, ekonomi och sist men inte minst skapar det jämnare greener och bättre spelbarhet.

Fler tips för att upptäcka bekämpa och motverka dollarspot hittar du här.

Ladda ner faktabladet från Sterf

Den här tiden på året är en viktig period för golfbanans välmående – det är nu ni kan påverka hur gräset kommer stå sig mot vinterns utmaningar.

Om gräset på greenerna överlever beror i första hand på väderförhållandena, vilka såklart inte går att påverka. Men genom att ha koll på ert lokala klimat och de enskilda risker som kan finnas för varje green, kan ni enklare förutsäga vilka skador ni kan förvänta er.

Fyra tips på åtgärder

Ni kan också redan nu börja med de åtgärder som stärker gräset inför vinterns påfrestningar. Insatser som kan vara bra att göra är till exempel:

·      Dagga av alla gräsytor, då torrare plantor minskar svampspridningen

·      Justera upp klipphöjderna så att gräset inte blir stressat

·      Applicera gödning i många former för att gräset ska må bra och kunna lagra energi

·      Lufta ytor med olika redskap och tekniker

Dessutom – hjälpså glesa ytor

Det här är också en bra period att försöka hjälpså alla gräsytor som är lite tunna, magra och som är i behov av mer grästillväxt. Fokus just nu bör vara på gräsplantans hälsa – vilket i stor utsträckning påverkar chanserna att få en bra och välmående golfbana till nästa säsong. 

Fler tips och verktyg att använda

Sterf: Handbok med höstförberedelser av greener

Sterf: Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Ovan: Kort film från USGA, som kan vara användbar när man vill förklara riskerna med att spela på frost.

Informationsbrev som stöd för er kommunikation

SGF:s bankonsulenter har tagit fram en mall till informationsbrev, riktat till medarbetare som ofta har kontakt med spelare, som klubbchef och kanslist. Ladda ner och använd den gärna som stöd i er kommunikation, om ni väljer att helt eller delvis stänga banan över vintern och vill ha hjälp att kommunicera varför till era medlemmar.

Ladda ner mallen till informationsbrevet här.

Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF).

Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Utmärkelsen delas ut årligen i samband med förbundsmötet. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige som ett gott miljöexempel genom publicering i olika tidskrifter och digitala kanaler.

Kriterier

Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Nominera senast 31 december

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, skicka in din nominering med motivering till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2020. 

Tidigare vinnare

2019 Ystad GK
2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens GK

För mer information

SGA: Robert Martin 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se
SGF: Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Mer om Natur- och miljöpriset

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

Hösten är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av de invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin som börjat breda ut sig över landets golfbanor. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror. Har ni inte redan bekämpat dem under säsongen är dessa storvuxna arter lätta att hitta nu då de nu nått maximal storlek och är mycket enkla att urskilja.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter hög. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Man kan tycka att varningarna är överdrivna, men med de erfarenheter som finns kan man konstatera att om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka.

Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem. Det finns flera golfbanor som tappat kontrollen och har dessa växter på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning och ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

Vi återkommer till våren med bekämpningsstrategi för respektive art. Hos Naturvårdsverket uppdateras också information om bekämpning av invasiva arter löpande i metodkatalogen. Där kan ni hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Speltrycket på landets golfbanor i år är fantastiskt på många sätt. Fler människor vistas utomhus, rör på sig och upptäcker och utvecklar glädjen med att spela golf.

Det negativa är att det blir svårt för banpersonalen hinna med att genomföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt som tiden inte räcker till för den ordinarie skötseln, ger ett ökat antal spelronder också ett ökat slitage – vilket i sin tur skapar ett ännu större behov av underhåll på våra banor.

Speltryck kontra kvalitetskrav

Stresspåslaget som kommer av kvalitetskraven kontra speltrycket är i år ett extra stort problem och en tuff utmaning för personal på många golfanläggningar.

Då personalen är golfanläggningens viktigaste resurs är det viktigt att de mår bra och ges möjlighet till att utvecklas tillsammans med klubben och banan.

Kommunikation och förståelse

I år krävs i många fall att det ges extra tid och utrymme till banskötsel för att nödvändiga underhållsarbeten ska gå att genomföra.

För att skapa en hållbar situation är det viktigt att banpersonalen har en god kommunikation med ideella och anställda i beslutsfattande ställning. Dessutom behöver klubben kommunicera regelbundet med gäster och medlemmar för att öka deras förståelse och respekt för banpersonalens arbete.

Ändrade bokningsregler

Ett exempel för att skapa tid och utrymme för banskötseln är att ändra i sina bokningsregler. Mikael ”Bobban” Frisk skriver i sin ”Landet runt”-rapport om hur vissa av klubbarna i Småland haft starförbud fram till 07.00 för att hinna med de nödvändiga ordinarie arbetsuppgifterna, utan att behöva börja redan 04.00 då daggen ligger tät på gräset.

Även här lyfts vikten av kommunikation för att skapa förståelse bland morgonpigga golfare varför detta är en nödvändig åtgärd.

Agilt arbetssätt

Klubb- och banchefer står inför samma utmaningar om det ökade spelet fortsätter även nästa år – vilket vi naturligtvis hoppas, då fler medlemmar och greenfeegäster leder till bättre ekonomi. Det ger i sin tur goda förutsättningar för både hög bankvalitet och bra verksamhet.

I augustirapporten från Skåne skriver Fredrik Seeger att det under hösten kan vara ett ypperligt tillfälle att reflektera över de ändrade förutsättningar som varit under säsongen som gått. Planera, tänk i nya banor, kanske gå till en mer kundorienterad styrning av verksamheten – så kallad agil styrning.

Vi kan hantera osäkerhet om framtiden och förbereda oss för den genom planering. Eller så kan vi se till att bli så bra som möjligt på att snabbt anpassa oss till förändring. I agil styrning är det förmågan att anpassa sig som är det viktigaste.

Säker golf

Peter Edman skriver i sin rapport att spelökningen och minskade möjligheter för banpersonalen att sköta banan också har påverkat säkerheten och att antalet incidenter med bollar mot personal har ökat.

Säker golf är ett ständigt aktuellt ämne att kommunicera med medlemmar och gäster, oavsett erfarenhet och nivå. Några tips och råd hittar du här. 

SGF:s bankonsulenter