Henrik Larsson, banchef samt Elsa Rosenblad, ordförande i miljökommittén på Kungsbacka GK visar stolt upp diplomet för årets Natur- och miljöpris 2020.

Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020

Ett långvarigt miljöarbete med bland annat eldrivna maskiner, återhållsam gödsling, solceller på taket, laddstolpar på parkeringen, sandbäddar för pollinerande bin och 150 uppsatta fågelholkar är några av skälen till priset.

Närbild på ett inramat diplom som någon håller upp.
Kungsbacka GK mottog diplom och ett stipendium på 25 000 kronor till ytterligare miljöarbete på anläggningen.

Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”. 

Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.

Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:

– Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.

En långsiktig miljöstrategi

Vy över golfbana mot lågt stående sol. I bakgrunden syns havet.
Eldriven maskinpark, laddstolpar på parkeringen, 150 uppsatta fågelholkar, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling är några av de åtgärder som gav Kungsbacka golfklubb utmärkelsen Årets Natur & Miljö-pris.

Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.

Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.

En miljöingenjör som klubbchef 

En medelåldrers man i blå tröja står lutad mot räcket på en upphöjd veranda. I bakgrunden syns en golfbana med en vattendamm.
Håkan Emqvist, klubbchef på miljöprisade Kungsbacka GK, har en bakgrund som vatten- och miljöingenjör.

Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.

– Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:

– Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.

Kommunalrådet lovordar klubben

Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.

– Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.

Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.

– Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch. 

Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft

Se Pitch om Kungsbacka GK

Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet. 

Om Natur- och miljöpriset

Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF). Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Läs mer

Fler nyheter

  1. Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag
  2. Banskötsel

    Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag

    År 2009 räddade banchef Peter Pettersson och hans personal livet på en greenfeegäst som ramlat ihop medvetslös på första tee. Nu är även riskanalyser av banan på plats för att trygga banarbetarnas vardag. – Varje anställd har en egen pärm, säger Pettersson.

    Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

    – Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

    – Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

    Skannade in från banguiden

    Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

    Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

    – Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

    – Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

    En pärm till varje anställd

    Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

    – Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

    – Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

    Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

    – Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

    Text och bild: Lena Lindström

  3. Godkända växtskyddsmedel augusti
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel augusti

    Inga förändringar jämfört med senaste uppdateringen i maj.

    Det har inte blivit några ändringar i listan över växtskyddsmedel som är godkända att använda på golfbanor sedan senaste uppdateringen i maj 2021.

    Passa ändå på att se till att det är korrekt version ni använder på klubben, och dubbelkolla att ni inte har några icke-godkända produkter i kemförrådet. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Få bukt med grobladen
  6. Banskötsel

    Få bukt med grobladen

    Grobladen verkar ha trivts speciellt bra under 2021 och varit ett stort problem på många golfbanor. Här får du tips på åtgärder för att förebygga och bekämpa ogräset.

    Groblad utbredda på en fairway
    Svag fairway med stort uppslag av groblad.

    Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.

    Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.

    Torka ger svaga gräsytor

    Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.

    Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.

    Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.

    Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.

    Fakta om groblad

    Fröstänglar på groblad i närbild.
    Groblad blommar från juni till september. De klibbiga fröna sprids lätt via skor och maskiner.

    Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.

    Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.

    Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.

    Mekaniska åtgärder

    Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.

    Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.

    Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.

    En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.

    Kemiska åtgärder

    Groblad som behandlats men återtagit sin tillväxt

    Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).

    Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.

    Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.

    Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.

    Behandla på våren

    Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.

    Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.

    Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.

    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.
    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.

    Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.

    Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.

    De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.

    Sammanfattning – ett utmanande problem

    Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.

    För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.

    Skribent

    Porträttbild på Peter