Skötsel och utveckling av golfbanan
Vi har världens vackraste idrottsplats. Här hittar du allt du behöver för att ta hand om den på ett hållbart sätt och värna om naturen. Från att så det första fröet eller gå din första utbildning till långsiktigt strategiarbete och professionell banskötsel. Sidan är under uppbyggnad.
Vad är du intresserad av?
Samarbetspartners
Swedish Greenkeepers Association (SGA)
Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Nyheter och artiklar
- En journalist mitt i naturen
-
En journalist mitt i naturen
Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.
Det här är Martin Emtenäs:
Ålder: 41. Bor: Nyköping.
Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
senaste skiva.
Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.
Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.
År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.
Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.
– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.
Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.
Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.
– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.
– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.
Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.
– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.
Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.
– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:
– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?
Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.
Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb
Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.
Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.
Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.
TEXT: Thomas Björn
- Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener
- Banskötsel
Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener
Slutrapport av projektet: "Praktisk återetablering vinterskadade golfgreener – en fältstudie"
Resultat efter hjälpsådd med skärande maskin. Projektet har utförts på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige under 2017 och 2018. Projektledare var Carl-Johan Lönnberg, bankonsulent på Svenska Golfförbundet. Studien har finansierats av den nordiska forskningsstiftelsen STERF.
Sammanfattning och rekommendationer
– Väder och vind är nyckelfaktorer som påverkar etableringen och uppkomst av nya plantor.
– Marktemperaturen styr i väldigt stor grad om du kommer lyckas.
– Markkontakt och skydd för fröet är viktigt.
– Vid vinterskador bör hjälpsåmaskin användas.
– Skärande maskin tenderar att vara bäst när det gäller att etablera nytt gräs samt för bästa uppkomst.Mer information om projektet finns på sterf.org.
- Regler för kaliumfosfit inom golfen
- Banskötsel
Regler för kaliumfosfit inom golfen
Det finns idag inga produkter med kaliumfosfit som är godkända att användas på golfbanor. Här följer kort information om vad som gäller avseende sådana produkter.
Under 2018 års tillsynsprojekt gällande växtskyddsmedel på golfbanan (läs mer här) framkom att produkter som innehåller kaliumfosfit används på golfbanor, ofta som gödselmedel.
Vad är kaliumfosfit?
Kaliumfosfit, eller kaliumfosfonat som det egentligen heter, är ett verksamt ämne som är godkänt för användning i växtskyddsmedel i syfte att skydda växter mot svampangrepp.
Fosfit ska inte förväxlas med växtnäringsämnet fosfat (PO43-). Flera andra fosfitsalter antas ha liknande egenskaper som kaliumfosfit, men är inte registrerade som verksamma ämnen i växtskyddsmedel.
Regler för produkter som innehåller kaliumfosfit
Produkter som består av eller innehåller avsiktligt tillsatt kaliumfosfit och som är avsedda att användas i växtskyddande syfte ska vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas inom EU.
Kaliumfosfit har påvisad verkan mot svampangrepp men bevisen är svaga för att ämnet verkar som växtnäringsämne. Produkter som består av eller innehåller kaliumfosfit endast släppas ut på marknaden samt användas för det användningsområde som ämnet är godkänt för, till exempel att skydda växter mot svampangrepp.
Undantag gäller dock om den som släpper ut produkten på marknaden kan bevisa att produkten är avsedd att enbart användas i andra syften än som ett växtskyddsmedel, enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning.
Kemikalieinspektionen har detaljkunskapen i ärendet. Mer information för golfsektorn kommer.
- Resultat av tillsynsprojektet 2018
- Banskötsel
Resultat av tillsynsprojektet 2018
Nu finns preliminära resultat av det nationella tillsynsprojektet angående användning av växtskyddsmedel på golfbanor.
Generellt goda kunskaper hos golfklubbar men vissa brister i regelefterlevnaden är slutsatsen efter de 133 tillsynsbesök som genomfördes under september till november 2018.
Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har samverkat i ett gemensamt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel på golfbanor under 2018 (läs mer här).
Tillsynsprojektet vände sig till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken. Utvärderingen visar att projektet var mycket lyckat och har lett till enhetlig och ökad kunskap om hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor.
Syftet med projektet var att:
– främja en hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor
– utveckla vägledningsmaterial för en enhetlig och effektiv tillsyn
– bredda kunskapen om golfklubbars hantering av växtskyddsmedel och arbete med integrerat växtskydd (IPM)
– öka användares kunskaper om regler och hantering av växtskyddsmedel på golfbanor
– ge en enhetlig kunskapsbild över användningen av växtskyddsmedel på golfbanorInför projektet togs vägledningsmaterial i form av checklista och lathund fram till miljöinspektörerna. Dessa har även gjorts tillgängliga för golfklubbarna (läs mer här). Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om integrerat växtskydd, gällande lagstiftning om växtskyddsmedel och studiebesök på golfbanor.
Över en fjärdedel av landets golfanläggningar fick tillsynsbesök
Tillsynsbesöken i kommunerna pågick mellan 11 september och 30 november 2018. I projektet har tillsyn skett i 53 kommuner och totalt genomfördes 133 tillsynsbesök. Det innebär att 28 procent av Sveriges cirka 480 golfbanor ingick i projektet.
I projektet kontrollerades efterlevnaden av en rad olika bestämmelser om användning av växtskyddsmedel, däribland krav på behörighet för att få använda växtskyddsmedel, dokumentation av information och användning, integrerat växtskydd (IPM), skyddsavstånd, förvaring av växtskyddsmedel, med mera.
Goda kunskaper men viss förbättring krävs
Resultaten från tillsynen visar att kunskaperna om användning av växtskyddsmedel generellt sett är goda hos de golfbanor som ingick i projektet, exempelvis:
· Samtliga av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel på golfbanor har giltig behörighet.
· De flesta ansvariga på golfbanorna känner helt eller delvis till begreppet integrerat växtskydd.
· Nästan alla golfbanor i projektet uppfyllde gällande krav på förvaring av växtskyddsmedel, dokumentation av växtskyddsmedelsanvändning, skyddsavstånd vid spridning av växtskyddsmedel och godkännande av spridningsutrustning.
Vi ligger generellt bra till. Ofta har över 90 procent av anläggningarna bra koll och uppfyller kraven. Dock visade det sig att vi har svårare att uppfylla vissa regler inom användning av växtskyddsmedel, exempelvis:
· Kravet att växtskyddsmedel ska vara godkända (troligen oklarhet om kaliumfosfit, se mer info här)
· Krav på ansökan om tillstånd för att få använda växtskyddsmedel på golfbanor
· Skyddsavstånd vid påfyllning, blandning och rengöring av spridningsutrustning
· Information till allmänheten
Följ kraven och slipp viten eller extra tillsynsavgifter
Det är viktigt att vi blir bättre på att uppfylla ovanstående krav. Förutom ökade miljörisker är det viktigt att uppfylla kraven för att slippa kostnader på många tusen kronor, i extra tillsynsavgifter, miljösanktionsavgifter och/eller eventuella viten.
Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt golfbanorna kommit i sitt arbete med hållbar användning av växtskyddsmedel. En slutlig rapport kommer att publiceras när den är helt sammanställd.
Avslutningsvis tipsar jag om checklistan vi sammanställde inför tillsynsprojektet – läs mer här.
Peter Edman
- Utställare och seminarier på Elmia Park i september
- Banskötsel
Utställare och seminarier på Elmia Park i september
Den 24–25 september är det Elmia Park & Golf-mässan i Jönköping – med produkter för klubbhuset, övningsområdet, närområdet och självklart golfbanan.
Utställarna är många och det finns allt för golfbaneskötsel. Maskiner visas både utomhus och inne i mässhallen.
En nyhet för i år är att det kommer att finnas föreläsningar för både tränare (PGA), klubbchefer och administratörer (GAF) samt greenkeepers och banchefer (SGA). Några av ämnena är ”Hur bekämpar man snömögel” med Dr. John Dempsey, ”Österåker GK: En förändring utöver det vanliga” och ”Detaljdokumentera och lär dig allt om din bana” med Johan Nissvik, Mapping Industries.
För mer information, se elmia.se/park
- Bevara den biologiska mångfalden – flera enkla tips
- Banskötsel
Bevara den biologiska mångfalden – flera enkla tips
Golfanläggningen kan relativt enkelt förbättra livsvillkoren för djur och insekter. Detta med liten arbetsinsats och utan stora kostnader.
I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här ska vi ge några konkreta exempel på åtgärder.
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 16
- Sida 17
- .
- Sida 18
- .
- Sida 19
- Sida 20
- ...
- Sida 28
- Nästa sida