Senaste nytt om hållbarhet

Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset. 

På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året. 

Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.

Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?

– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.

Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?

– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.

Hur syns miljöarbetet längs banorna?

– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.

Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.

Några andra exempel på miljöarbete?

– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.

Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.

Hur känns det att få priset?

– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.

Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete

Mer om Laholms kommuns miljöpris

Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun

Bredareds Golfklubb, i Västra Götaland strax norr om Borås, har kanske en av Golfsveriges mest ambitiösa och aktiva hållbarhetskommittéer. Här samarbetar ideella krafter med miljömedveten personal på kansli och bana. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Hållbarhetsrapport 2024

Klubben har nu för första gången inventerat sitt hållbarhetsarbete och sammanställt en rapport för året. Den 20-sidiga rapporten, som publicerades i september 2024, tar sikte mot visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."

Rapporten behandlar sex globala mål i Agenda 2030 och spänner över allt från jämställdhet till biologisk mångfald på Bredareds golfklubb.

Ladda ner rapporten och inspireras av hur klubben arbetar och även planerar för fortsatt utveckling mot hållbarhet. 

Bredareds GK hållbarhetsrapport 2024

Ur förordet

Ett aktivt hållbarhetsarbete värnar Bredareds golfklubb och skapar mervärde. Det stärker klubbens relevans i samhället och bygger motståndskraft mot utmaningar. 

Klimatförändringarna kräver att även golfklubbar ska göra klimatanpassningar och minska sina utsläpp av  växthusgaser.

Några exempel på klubbens hållbarhetsinsatser

– Brett och aktivt arbete med biologisk mångfald 

– Arbetar med miljöverktyget OnCourse, siktar på GEO-certifiering 2025

– Elektrifiering av maskinparken

– Tillgänglighetsanpassad anläggning

– Samverkan med lokala skolor och föreningar

– Klubbhus öppet året runt för golfare och skidåkare

– Ny främre tee och hektometersystem

– Flexibla medlemskap

Läs mer på klubbens hemsida

Svenska Golfförbundet har förnyat sitt hållbarhetslöfte med länsstyrelsen i Uppsala, tillsammans med 20 andra organisationer, kommuner och företag. 

Löftet undertecknades under en löftesceremoni på Uppsala slott i november 2024, av landshövding Stefan Attefall och Maria Strandberg, forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.

Svenska Golfförbundet bidrar bland annat med WWF-samarbetet ”Gör golfen vildare” samt projektet ”Golfbanan som utomhusklassrum”. Det sistnämnda drivs tillsammans med Sterf – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse – och finansieras av Svenskt Friluftsliv.

– Det här initiativet ger oss draghjälp i arbetet med biologisk mångfald och samtidigt möjlighet att göra golfens hållbarhetsarbete känt för många olika samhällsaktörer, säger Maria Strandberg.

En del av Uppsalas "Färdplan för ett hållbart län"

Hållbarhetslöftena ligger inom ramen för Färdplan för ett hållbart län – Uppsala läns gemensamma arbete som går ut på att stärka miljö- och klimatarbetet. 

Arbetet med hållbarhetslöften är helt frivilligt. Varje år samlas aktörerna vid ett par tillfällen för att ta del av inspirationsföreläsningar, dela med sig av erfarenheter eller för att få stöd och råd vid behov.

Insatserna följs upp årligen och bidrar till länets miljömålsuppföljning.

Kontakt och mer information

Läs mer i pressmeddelandet från Länsstyrelsen i Uppsala

Vid eventuella frågor, kontakta maria.strandberg@golf.se. 

Blekinge Klimatpris instiftades 2024 av Naturskyddsföreningarna i Blekinge, Olofström och Karlshamn, i samarbete med Region Blekinge. Det här var alltså första gången priset delades ut.

Priset, som inkluderar en prissumma på 60 000 kronor, delades ut under Naturskyddsföreningen i Blekinges konferens om biologisk mångfald i november.

Så här skriver Sölvesborgs Golfklubb om att ha fått pris för sitt hållbarhetsarbete: 

– Det här är ett stort erkännande av vårt arbete för att skapa en hållbar och miljövänlig golfupplevelse. Vi ser detta som ett stort steg på vägen där vårt arbete nu fortsätter att göra golfklubben till en plats där golf och miljöhänsyn går hand i hand.

Ur motiveringen: 

Golfklubben får utmärkelsen för sitt imponerande och breda klimat- och miljöarbete som sträcker sig över de tre dimensionerna i Agenda 2030: ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.

Klubben går utanför ramarna för att integrera de globala hållbarhetsmålen på ett konkret och reproducerbart sätt. Den är ett föredöme för hur man inom sporten kan bidra till att bromsa klimatförändringarna och inspirera andra att göra detsamma.

Genom sina konkreta åtgärder visar de att klimatarbete inte bara är bra för miljön – det är också en möjlighet att leda vägen mot en mer hållbar framtid.

Ekologiskt genom arbete med våtmarker, dammanläggningar som minskar utsläpp av näringsämnen från närliggande jordbruk med både bra växtval, växtrening, infiltration och en särskilt anpassad gödsling av fruktträd och gräsclippning på ett gynnsamt sätt. Man planterar ängsblommor, lägger ut död ved samt låter ljungen växa eller återinplanterar den. Allt för att gynna den biologiska mångfalden. 

Ekonomiskt genom att ta tillvara solelenergi via solceller och jordvärme. Möjlighet till laddning av elbilar finns. Restaurangen använder så mycket närodlat man kan och minimerar svinn på ett hållbart sätt. 

Socialt genom att arrangera utomhusklassrum för skolelever i trakten, ett promenadstråk öppet för allmänheten, aktiviteter för pensionärer och en gratis golfskola för unga kvinnliga golfspelare.

Läs hela motiveringen här

Mer om klubbens hållbarhetsarbete

Mer om Blekinges klimatpris

Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

– Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

✓ Hållbar användning av vatten
✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
✓ Klimat och koldioxidbalans

Kan även tillämpas inom fotboll

Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

Mer forskning för varje krona

– Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

– Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

Bättre spelytor till lägre kostnad

– Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

– Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

För mer information kontakta:

Maria Strandberg, direktör Sterf.
Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Bruno Hedlund, ordförande Sterf
Mobil: 070-420 56 34
E-post: bruno.hedlund@golf.se

Mer information

Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

(Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

Läs intervjun i textformat: 

Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

– I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

– Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

– Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

– Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

– Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

– Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

– Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

– Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

– Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

– Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

– Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

– I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

– Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

– I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

– Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

– Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

– Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

– Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

– När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

– Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

– Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

– Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

– Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

– Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

– Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

Här är några tips:

Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

Ladda ner tipsen som PDF

Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

Allt om Projektstöd Klubb 65+

Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

Motiveringen lyder:

Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

Stort grattis till en värdig pristagare!

Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

– Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

Kan bli artrika miljöer

Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

Stort engagemang för naturen

Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

Mer om kampanjen och WWFs arbete:

wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverige

Mer om golfens hållbarhetsarbete:

golf.se/hallbarhet
golf.se/biologiskmangfald

Bedinge Golfklubb, Sveriges sydligaste golfklubb i Beddingestrand med närmare 1 100 medlemmar, gick in i Vision 50/50-arbetet av flera anledningar.

– Det handlade inte bara om att få fler kvinnor engagerade, utan även om att få en större känsla av inkludering bland klubbens medlemmar, oavsett kön, hcp eller ålder, berättar Stina Karlgrund, klubbens ordförande sedan sex år tillbaka.

Hon får medhåll av klubbchef Per Kestola.

– Vi gick med i programmet för att det kändes bra, men inte bara för att fokusera på män och kvinnor, utan ett inkluderande för alla kategorier medlemmar och spelare, säger han.

Gemensamt kommittémöte gav resultat 

Under arbetets gång valde styrelsen att koppla sina nya mål till resultaten i medlemsundersökningen Players 1st, den input som medlemmarna har gett.

– Då insåg vi hur viktigt det är att kommittéerna jobbar i samma anda som oss i styrelsen och valberedningen. Vi insåg också att många i kommittéerna inte hade någon kunskap om andra kommittéers arbete eller ledamöter. Därför kallade vi under våren samman alla kommittéledamöter till ett stort möte, berättar Karlgrund.

På det mötet fick alla presentera sig för varandra, berätta vilken kommitté de jobbade i och hur länge de varit engagerade.

– Därefter presenterade vi i styrelsen hur vi tänkte och tyckte. Vi blandade sedan i grupperna friskt mellan kommittéerna för att alla skulle lära av varandra och det blev ett väldigt uppskattat möte, säger ordförande Karlgrund.

Konkreta aktiviteter och bättre språkbruk

Ett konkret resultat av det vårmötet en planerad tävling mellan Old boys och damkommittén. Ett annat resultat blev att alla klubbens kommittéledamöter har gjort en gemensam golfresa till en av grannklubbarna.

– Det var ett väldigt positivt möte med många bra förslag man kan gå vidare med. Jag upplever också att vi fått ett lite förändrat språkbruk, att herrar nu går fram till tee 47 och att det blivit en större gemenskap, säger klubbchef Per Kestola.

Klubbens medlemskommitté har nu fokuserat på att nya medlemmar ska känna sig välkomna, oavsett kön eller ålder, med exempelvis faddergolf, onsdagsgolf, KM-golf på korthålsbanan och att få in dem i olika grupper.

– Nu har vi begärt att kommittéerna ska lämna in tankar eller förslag på vår kommande handlingsplan och vilka aktiviteter som ska vara med, berättar Karlgrund, som säger att hon upplever att stämningen och bemötandet på kubben har blivit mycket bättre.

Högre ambassadörspoäng och bättre klubbliv

Hon får uppbackning av resultatet i senaste Players 1st medlemsundersökning, som visar att Bedinge GK ökat sin ambassadörspoäng från 37 till 52 på två år, och att serviceområdet Klubbliv fått en högre ranking.

– Och det är vi väldigt glada och stolta över, säger ordförande Stina Karlgrund.

En viktig spelare i processen var förändringsledare Anne-Marie Lindman, som i hela sitt professionella yrkesliv arbetat med förändringsprocesser.

– Det var viktigt för mig att få styrelsen och medlemmarna att inse att det inte är jag som förändrar, utan att det är hela klubben med styrelsen i spetsen och med stöd av en referensgrupp, säger hon och fortsätter:

– Därför gick de första två, tre månaderna till att skapa en förståelse och ett engagemang för vad Vision 50/50 innebar, att det är vi själva som äger frågan och behöver ta tag i arbetet. Därefter kunde jag supporta och stötta med lite olika verktyg.

Råd till nya förändringsledare:

Hon ger också exempel på kommittéaktiviteter som gett ett mer positivt klubbliv.

– Vi har bland annat ordnat en golftävling för medlemmar med hcp +36, vi har haft after work med golf över 9 hål, vi har ordnat event med boule och golf i kombination. Det behöver inte vara så dramatiskt, men det har gjort att fler och fler kommer och känner att de har en gemenskap.

Text: Lena Lindström
Publicerad: Mars 2024

Svenskt Friluftsliv vill se en ökad satsning på undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

De stöttar därför konceptet Golfbanan som utomhusklassrum med pengar för att möjliggöra arbetet under 2024.

I projektet ingår den befintliga satsningen i Stockholm med fyra golfklubbar och fyra skolor, samt en utökning med en skola och en golfklubb i Göteborg och två skolor och en golfklubb Sölvesborg i höst. 

Idén om att använda golfbanan som utomhusklassrum för skolelever kläcktes av Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och en pilotstudie med gott resultat genomfördes 2018 i Motala tillsammans med Spetsa vid Linköpings Universitet.

Ökad hälsa, ökad skolprestation, ökad kunskap om natur och friluftsliv i allmänhet och allemansrätten i synnerhet samt chansen att få prova på golf är de starkaste ingredienserna i konceptet.

Konceptet är igång i många delar av Sverige

Tack vare Svenska Golfförbundets satsning på att använda golfbanan som utomhusklassrum har elever i framför allt årskurs fem i Stockholm och Örbyhus i Uppland fått chansen att komma ut i skogsbryn och på ängar vid golfbanan. 

De undervisas i ämnen som NO, engelska och geografi utifrån läroplanen Lgr22. Från och med 2024 introduceras konceptet alltså även i Göteborg och Sölvesborg, med stöd av Svenskt Friluftsliv.

I Jönköping är det elever i högstadiet och gymnasiet som åker till A6 friluftsområde och besök på A6 Golfklubb. Den satsningen är treårig (2023–2025) och stöttas av LONA-medel från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

Golfbanan som utomhusklassrum innehåller också fortbildning av lärare som alltså får en personlig utveckling i sitt yrkesutövande genom att lära sig om hur de kan ”lära ut ute”.

"En stor vinst för både golfen och samhället"

– Det finns många vinster i vårt samarbete när det gäller att få ut barn och unga i naturen, och i kunskapsutbytet mellan Svenskt Friluftsliv, Sterf och Svenska Golfförbundet för att stimulera till mångfunktionell användning av tätortsnära natur, säger Maria Strandberg, direktör vid Sterf.

– Dessutom är satsningen en bra chans för att rekrytera nya golfare som normalt inte hittar till golfbanan, säger Maria Strandberg.

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, säger:

– Att vår fantastiska idrottsplats kan nyttjas till mer än bara golf är en stor vinst för både golfen och samhället. Konceptet Golfbanan som utomhusklassrum ger skolbarnen en möjlighet att lära sig mer om naturen och miljön genom att studera olika växt- och djurarter som finns på och runt golfbanan samtidigt som barnen får möjlighet att prova på golf.

– Genom att uppmuntra barnen till regelbunden fysisk aktivitet utomhus främjar vi i förlängningen en hälsosam livsstil och golfklubben kan rekrytera nya golfspelare. Win win för alla!, säger Annica Lundström.

Bra för både elever och lärare  

Här är några av de positiva resultaten av utomhusundervisning: 

✓ Förbättrar elevernas inlärning, koncentration, engagemang och vilja att samarbeta
✓ Minskar stressnivån hos eleverna
✓ Kopplar skolans mål och ämnen till verkligheten och ger kontakt med naturen
✓ Gynnar särskilt barn med särskilda behov 
✓ Undervisning utomhus förbättrar undervisningen i klassrummet
✓ Ökar samarbetet mellan lärare

Vill du också komma igång?

Är din golfklubb eller skola nyfikna på konceptet Golfbanan som utomhusklassrum, och intresserad av att starta upp ett lokalt projekt? Hör av dig till thomas@idrottenskraft.se så får du hjälp vidare, i första hand via ditt RF-SISU-distrikt. Du kan också läsa mer via länkarna nedan.

– Information för golfklubbar ➤
– Information för skola och kommun ➤

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.