Senaste nytt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Nyheter

  1. Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern
  2. Banskötsel

    Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern

    Efter en golfsäsong med högt speltryck gäller det nu att förbereda gräset för vintern, så att det inte blir för stora skador och senarelagd öppning av banan till våren. STERF har tips och råd till klubben.

    Frostig golfbana. Ett antal personer lägger på en stor vit plastduk över en green.
    Täckning av green på Asker GK, november 2019.

    Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.

    Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF. 

    Stäng banan i tid!

    Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.

    Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.

    Härdning av gräset

    Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker. 

    När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.

    Stäng av och förbered greenerna inför vintern

    Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in. 

    1. Fortsätt klippa gräset men reducera klippfrekvensen till 2–3 gånger per vecka

    2. Öka klipphöjden med 1–2 mm på rödsvingel- och vitgröegreener

    3. Fortsätt gödsla greenerna frekvent, men med moderat och avtagande mängd

    4. Djuplufta för att skapa bra infiltration med mycket luft i rotzonen

    5. För- och nackdelar med stödsådd om hösten

    6. Dressa regelbundet – inte bara under hösten

    7. Använd svampskyddsmedel innan vintern, särskilt vid vintertäckning

    8. Gräv avskärande diken för att hindra inrinnande vatten från spelytorna

    9. Testa plasttäckning på en eller flera greener

    Läs hela artikeln på svenska

    Originalartikeln på norska

    Fler tips och informationsbrev till medlemmar

    Använd gärna mallen för medlemsbrev som SGF:s bankonsulenter har tagit fram, om ni väljer att helt eller delvis stänga er bana för vintern. Det kan ge ett bra stöd i kommunikationen till era medlemmar varför det är viktigt att spara gräset inför nästa år.

    Läs artikeln och ladda ner medlemsbrevet

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  3. Viktiga höst- och vinterjobb för ett bra 2021
  4. Banskötsel

    Viktiga höst- och vinterjobb för ett bra 2021

    Golfsäsongen är över i många delar av landet, men banarbetet stannar inte av. Det är nu vi ska förbereda banan så att gräset får så bra förutsättningar som möjligt inför nästa år.

    Vi är inne i en viktig period på våra golfbanor just nu. Vinterförberedelserna är redan klara på många golfanläggningar och många har stängt ner sin verksamhet.

    Dock slutar inte jobbet med att förbättra eller utveckla golfbanan. Det är nu man verkligen kan börja jobba med andra åtgärder som gör banan ännu bättre till nästa år.

    Här är några yttre betingelser som är viktiga för att förbättra gräsets kvalitet inför 2021.

    • Gallra och ta ner skog så att solljus och luftinströmning blir bättre på gräsytorna. Använd gärna appar som Sun Seeker eller Sun Tracker AR för att se solens vinkel och position vid olika tider på året. Det gör det enkelt att se vilka träd som ska tas ner.

    • Se över hela er avvattningssituation (dränering) på banan. En ”torr” gräsyta är A & O för att skapa bra spelytor året om. Läs mer här.

    • Se över era bevattningsanläggningar så att de är i bra funktion, höj eller sänk spridarna på banan så att vattnet kommer på rätt plats, och komplettera med nya spridare om det behövs. Läs mer här.

    • Se över era greener med hjälp av denna guide som hjälper dig att utvärdera de olika faktorer som bestämmer greenkvaliteten.

    • Läs också presentationen Back to basic – skötselstrategier mot yttre stress. Den är fortfarande aktuell trots några år på nacken.

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  5. Stärk gräset mot svampsjukdomar
  6. Banskötsel

    Stärk gräset mot svampsjukdomar

    Under hösten och vintern är det läge att göra åtgärder för att stärka gräset mot snömögelsvamp. Förberedelserna hjälper även mot dollar spot, trots att den är mest aktiv under sommaren.

    Snömögelsvampen är som mest aktiv vid låga temperaturer, som nu under hösten och på otjälad mark under vintern. Alla gräsarter kan bli angripna, men vitgröe är den svagaste arten vad gäller snömögel. Även ven och svingel kan drabbas hårt om växtförutsättningarna är begränsade.

    Vad är då bäst att göra just nu, och vad är viktigt att tänka på långsiktigt? Här kommer sex saker att hålla koll på.

    1. Solljus

    En skärmdump från en app. Linjer går över en golfgreen som visar solens vinklar.
    Sun Seeker: Den gula linjen är solens vinkel för det valda datumet. Siffrorna anger tidpunkt.

    Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.

    Börja med att mäta alla greeners soltillgång under september. Gör sedan en plan för att avverka träd där det är otillräckligt med soltimmar.

    Tips! Appen Sun Seeker är ett riktigt bra mätverktyg, där du kan ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och position vid just den tiden på året.

    En golfgreen med mycket skugga från träd.
    Bilden visar en green som lider kraftigt av både brist på solljus och vindväxling.

    Appen gör det enkelt att till exempel under vintern skapa en avverkningsplan för vilka träd som skuggar under höst och vår.

    2. Dagg och löv

    Snömögelsvampen gynnas av fukt. Ta bort daggen på greener, tees och fairways för att påskynda upptorkningen av ytorna. Löv och barr håller fukt, så ta bort dessa även när banan är stängd för säsongen.

    3. Vindväxling

    Forskning visar att betydelsen av god luftcirkulation runt spelytor är minst lika viktig som soltillgången för gräsets hälsa. Se därför till att ta bort undervegetation och sly för att öka luftcirkulationen.

    Närbilder på en golfgreen. Till höger två fläckar, till vänster vitt mögel.

    4. Rätt gräsart

    Vitgröen är mycket sjukdomskänslig, så arbeta för att gynna venarter och svingel.

    Bilden visar hålpluggar bestående av vitgröe som flyttats in i krypvensbestånd. Det är bara vitgröen som angripits. Till höger en bild på mycel av snömögel innan sjukdomen angripit växtens tillväxtpunkt.

    En green med ett 1 meter brett område utan gräs runt framkanten.
    En bild tagen under tidig vår, på en framkant av green med obefintlig ytavrinning.

    5. Ytavrinning

    De flesta känner till att ytavrinning är viktigt för gräsets hälsa, särskilt under vintern om marken är frusen.

    Men det är också viktigt när vi pratar om grässjukdomar, eftersom områden med dålig ytavrinning och lågpunkter alltid har en högre fukthalt. Det gör gräset svagare, och det bara en tidsfråga innan den svampkänsliga vitgröen har tagit över och sprider sig över stora delar av greenytan.

    Genomskärningar av en golfgreen, två olika exempel.

    6. Thatch

    Ytor med för stor andel organiskt material (thatch) håller mer fukt och gör att skadesvampar som snömögel har större möjlighet att etableras i ytan.

    På bilden syns till vänster en profil med cirka två centimeter thatch. Till höger syns en profil med bra sandblandning ända upp till ytan. 

    Ytterligare tips mot dollar spot

    Dollar spot-angrepp på en golfgreen.
    Gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga för dollar spot.

    I stort sett kommer samma insatser som görs mot snömögel också att stärka gräset mot dollar spot nästa sommar och i framtiden.

    Några åtgärder är dock extra viktiga när det gäller dollar spot, en sjukdom där gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga.

    Här följer ytterligare två tips som hjälper extra mycket just mot denna svampsjukdom.

    7. Näring

    Ytor med näringsbrist är extra utsatta för dollar spot. Om det är brist på vatten är det också brist på näring – det är som bekant vatten som leder näringen till plantan. Därför är det viktigt att ha kontroll på det organiska materialet för att ytan ska hålla rätt fukthalt.

    Rätt fukthalt är när växtbädden kan hålla lika stor mängd fukt som syre. En bra balans i växtbädden minskar risken för att greenytan kan torka ut och bli vattenavvisande.

    Om ett område tvärtom håller för mycket fukt, till exempel vid för hög andel organiskt material (thatch) är risken också stor att näring går förlorad i form av gaser, vilket gör att plantan även då kan få näringsbrist.

    8. Vältning

    Det har visat sig mycket framgångsrikt att välta green för att minska dollar spot. Vältningen har också visat sig mycket effektivt för att motverka snömögel. Att vältning minskar svampangrepp är mycket positivt ur flera aspekter. Miljö, ekonomi och sist men inte minst skapar det jämnare greener och bättre spelbarhet.

    Fler tips för att upptäcka bekämpa och motverka dollarspot hittar du här.

    Ladda ner faktabladet från Sterf

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  7. Invintring av golfbanan
  8. Ett antal banarbetare förbereder golfbanan inför vintersäsongen.
    Banskötsel

    Invintring av golfbanan

    Golfsäsongen har på flera håll i landet börjat närma sig sitt slut, och nu är en bra tid att starta förberedelserna inför vintern. Här kommer tips på åtgärder för ett friskare gräs som har bättre odds att klara vinterns påfrestningar.

    Den här tiden på året är en viktig period för golfbanans välmående – det är nu ni kan påverka hur gräset kommer stå sig mot vinterns utmaningar.

    Om gräset på greenerna överlever beror i första hand på väderförhållandena, vilka såklart inte går att påverka. Men genom att ha koll på ert lokala klimat och de enskilda risker som kan finnas för varje green, kan ni enklare förutsäga vilka skador ni kan förvänta er.

    Fyra tips på åtgärder

    Ni kan också redan nu börja med de åtgärder som stärker gräset inför vinterns påfrestningar. Insatser som kan vara bra att göra är till exempel:

    ·      Dagga av alla gräsytor, då torrare plantor minskar svampspridningen

    ·      Justera upp klipphöjderna så att gräset inte blir stressat

    ·      Applicera gödning i många former för att gräset ska må bra och kunna lagra energi

    ·      Lufta ytor med olika redskap och tekniker

    Dessutom – hjälpså glesa ytor

    Det här är också en bra period att försöka hjälpså alla gräsytor som är lite tunna, magra och som är i behov av mer grästillväxt. Fokus just nu bör vara på gräsplantans hälsa – vilket i stor utsträckning påverkar chanserna att få en bra och välmående golfbana till nästa säsong. 

    Fler tips och verktyg att använda

    Sterf: Handbok med höstförberedelser av greener

    Sterf: Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

    Ovan: Kort film från USGA, som kan vara användbar när man vill förklara riskerna med att spela på frost.

    Informationsbrev som stöd för er kommunikation

    SGF:s bankonsulenter har tagit fram en mall till informationsbrev, riktat till medarbetare som ofta har kontakt med spelare, som klubbchef och kanslist. Ladda ner och använd den gärna som stöd i er kommunikation, om ni väljer att helt eller delvis stänga banan över vintern och vill ha hjälp att kommunicera varför till era medlemmar.

    Ladda ner mallen till informationsbrevet här.

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  9. Nominera till årets natur- och miljöpris
  10. Banskötsel

    Nominera till årets natur- och miljöpris

    Känner du till en golfanläggning som är en bra miljöförebild? Nominera den till SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2020 – senast 31 december.

    Ystad GK, miljöpris
    I maj mottog Ystad GK:s banchef Mattias Bengtsson Natur- och miljöpriset 2019. Var med och påverka vilken som blir nästa anläggning att prisas för sitt hållbarhetsarbete.

    Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF).

    Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

    Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

    Utmärkelsen delas ut årligen i samband med förbundsmötet. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige som ett gott miljöexempel genom publicering i olika tidskrifter och digitala kanaler.

    Kriterier

    Golfbana i morgonsolen

    Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

    ✓ God bebyggd miljö och god hälsa
    ✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
    ✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
    ✓ Grundvatten av god kvalitet
    ✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
    ✓ Energi, avfallshantering, återvinning
    ✓ Design och konstruktion
    ✓ Utbildning och kommunikation

    Nominera senast 31 december

    Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, skicka in din nominering med motivering till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2020. 

    Tidigare vinnare

    2019 Ystad GK
    2018 Mjölby GK
    2017 Ekerum Golf resort
    2016 Ljunghusens GK
    2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
    2013 Öregrunds GK
    2012 Nacka GK
    2011 Värpinge golfbana
    2010 Forsgårdens GK
    2009 Hässelby GK
    2008 Kvarnby GK
    2007 Hofgårds GK
    2006 Saltsjöbadens GK

    För mer information

    SGA: Robert Martin 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se
    SGF: Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

    Mer om Natur- och miljöpriset

  11. Inventera era invasiva arter i höst
  12. Banskötsel

    Inventera era invasiva arter i höst

    Hösten är bästa tiden för att hitta invasiva växter som börjat sprida sig på golfanläggningen. Dokumentera bestånden nu och börja planera bekämpning till våren. Annars kan de bli både svåra och kostsamma att få bukt med.

    Jättebalsamin, till höger i närbild med rosa blomma och gröna långsmala blad. Till vänster ett större beständ.
    Jättebalsamin är en ettårig växt som kan bli upp till tre meter hög.

    I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

    Inventera nu – bekämpa till våren

    Hösten är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av de invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin som börjat breda ut sig över landets golfbanor. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

    Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

    En jätteloka i närbild. Vit blomma med gröna taggiga blad.
    Jätteloka är en flerårig invasiv art som kan bli upp till 4–5 meter hög.

    Bestånden är garanterat fler än ni tror. Har ni inte redan bekämpat dem under säsongen är dessa storvuxna arter lätta att hitta nu då de nu nått maximal storlek och är mycket enkla att urskilja.

    Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter hög. 

    Kostsamt att tappa kontrollen

    Ett hav av lila blomsterlupiner.
    Blomsterlupinen är flerårig och blir upp till en meter hög.

    Man kan tycka att varningarna är överdrivna, men med de erfarenheter som finns kan man konstatera att om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka.

    Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem. Det finns flera golfbanor som tappat kontrollen och har dessa växter på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning och ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

    Viktigt med rätt bekämpningsmetod

    Växten parkslide till vänster i närbild samt till höger i ett större bestånd.
    Parkslide är en flerårig invasiv art som blir upp till tre meter hög.

    De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

    Ökade restriktioner på växtskyddssidan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

    Vi återkommer till våren med bekämpningsstrategi för respektive art. Hos Naturvårdsverket uppdateras också information om bekämpning av invasiva arter löpande i metodkatalogen. Där kan ni hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

    Läs mer och ladda ner metodkatalogen

    Läs mer om invasiva främmande arter 

    Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

    En del av Agenda 2030

    Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

    Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

    Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  13. Tuff arbetssituation på landets golfbanor
  14. Banskötsel

    Tuff arbetssituation på landets golfbanor

    Att sköta en golfbana tar många timmar och mycket resurser i anspråk. Under ett år då Golfsverige slår alla rekord i antal spelade ronder är det är viktigt att banpersonalen får rimliga möjligheter att genomföra fastslagna skötselplaner.

    Speltrycket på landets golfbanor i år är fantastiskt på många sätt. Fler människor vistas utomhus, rör på sig och upptäcker och utvecklar glädjen med att spela golf.

    Det negativa är att det blir svårt för banpersonalen hinna med att genomföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt som tiden inte räcker till för den ordinarie skötseln, ger ett ökat antal spelronder också ett ökat slitage – vilket i sin tur skapar ett ännu större behov av underhåll på våra banor.

    Speltryck kontra kvalitetskrav

    Stresspåslaget som kommer av kvalitetskraven kontra speltrycket är i år ett extra stort problem och en tuff utmaning för personal på många golfanläggningar.

    Då personalen är golfanläggningens viktigaste resurs är det viktigt att de mår bra och ges möjlighet till att utvecklas tillsammans med klubben och banan.

    Kommunikation och förståelse

    I år krävs i många fall att det ges extra tid och utrymme till banskötsel för att nödvändiga underhållsarbeten ska gå att genomföra.

    För att skapa en hållbar situation är det viktigt att banpersonalen har en god kommunikation med ideella och anställda i beslutsfattande ställning. Dessutom behöver klubben kommunicera regelbundet med gäster och medlemmar för att öka deras förståelse och respekt för banpersonalens arbete.

    Ändrade bokningsregler

    Ett exempel för att skapa tid och utrymme för banskötseln är att ändra i sina bokningsregler. Mikael ”Bobban” Frisk skriver i sin ”Landet runt”-rapport om hur vissa av klubbarna i Småland haft starförbud fram till 07.00 för att hinna med de nödvändiga ordinarie arbetsuppgifterna, utan att behöva börja redan 04.00 då daggen ligger tät på gräset.

    Även här lyfts vikten av kommunikation för att skapa förståelse bland morgonpigga golfare varför detta är en nödvändig åtgärd.

    Agilt arbetssätt

    Klubb- och banchefer står inför samma utmaningar om det ökade spelet fortsätter även nästa år – vilket vi naturligtvis hoppas, då fler medlemmar och greenfeegäster leder till bättre ekonomi. Det ger i sin tur goda förutsättningar för både hög bankvalitet och bra verksamhet.

    I augustirapporten från Skåne skriver Fredrik Seeger att det under hösten kan vara ett ypperligt tillfälle att reflektera över de ändrade förutsättningar som varit under säsongen som gått. Planera, tänk i nya banor, kanske gå till en mer kundorienterad styrning av verksamheten – så kallad agil styrning.

    Vi kan hantera osäkerhet om framtiden och förbereda oss för den genom planering. Eller så kan vi se till att bli så bra som möjligt på att snabbt anpassa oss till förändring. I agil styrning är det förmågan att anpassa sig som är det viktigaste.

    Säker golf

    Peter Edman skriver i sin rapport att spelökningen och minskade möjligheter för banpersonalen att sköta banan också har påverkat säkerheten och att antalet incidenter med bollar mot personal har ökat.

    Säker golf är ett ständigt aktuellt ämne att kommunicera med medlemmar och gäster, oavsett erfarenhet och nivå. Några tips och råd hittar du här

    SGF:s bankonsulenter

  15. Godkända växtskyddsmedel juli
  16. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel juli

    Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot svampsjukdomen dollar spot.

    Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.

    Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.

    Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.

    I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.

    Läs Kemikalieinspektionens beslut

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Mer om dollar spot

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  17. Dollar spot på stark frammarsch
  18. Banskötsel

    Dollar spot på stark frammarsch

    Med förändrat klimat ser vi nu svampsjukdomen sprida sig längre och längre upp i Sverige. Här är tips och råd för att upptäcka, bekämpa och motverka angreppen.

    Uppdatering 1 juli: Exteris Stressgard godkänt mot dollar spot

    • Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot dollar spot på tee, green och krage.

      Läs mer här

    Symptom i förstoring

    Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

    Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

    Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

    Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

    Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

    De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

    “Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

    Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

    Bild på Dollarspot
    Dollar spot visar sig som ljust halmfärgade eller vita, torra och ofta cirkelrunda fläckar. På greener är fläckarna vanligen skarpt avgränsade och 3–5 cm i diameter.

    I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

    Nu är den här.

    I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

    Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

    De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

    • Se till att gräset har tillräckligt med näring – särskilt kväve (N)

    • Välta ofta och regelbundet

    • Vid dagg, senarelägg bevattningen eller dagga av greenerna med bevattning för att få bladen att torka upp snabbare innan skötsel och spel

    Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

    Saker att se upp med

    • Varmt och fuktigt väder

    • Näringsfattig jord, särskilt kvävebrist

    • Dagg

    • Stressat gräs – vattenstress, näringsstress, mekanisk stress

    • Låg klipphöjd

    Minska spridningen

    Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

    Mer information

    Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

    Ladda ner här

    Skribent

    Porträttbild på Henrik.
  19. Blommorna som kan ta över ruffen
  20. Banskötsel

    Blommorna som kan ta över ruffen

    Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.

    Faktablad

    Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.

    Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

    Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

    Parkslide (Reynoutria japonica)

    Vresros (Rosa rugosa)

    Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

    Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

    Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

    ”Invasiva främmande arter” – vad är det?

    Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

    Bild på jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
    Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

    Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

    Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

    Läs mer hos Naturvårdsverket

    Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

    Bild på arten Parkslide (Reynoutria Japonica)
    Parkslide (Reynoutria japonica)

    Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

    Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

    Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

    Vanliga problemarter i Sverige

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

    20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

    Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros

    De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

    Metoder för bekämpning

    Bild på arten Vresros (Rosa Rugosa)
    Vresros (Rosa rugosa)

    Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

    Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

    Läs mer och ladda ner metodkatalogen

    Låt inte bekämpningen bli en spridning!

    Ett hav av lupiner i ruffen på en golfbana.
    Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

    Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

    Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

    Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

    Läs mer om växtavfall

    Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

    En del av Agenda 2030

    Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

    Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

    Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

    Skribent

    Porträttbild på Peter