Aktuellt om banskötsel

Att ha ett starkt och friskt gräs på golfgreenerna är viktigt för att skapa en bra spelyta. I den optimala världen har vi ett gräs som är tåligt mot sjukdomar, slitage, torka och tuffa vinterförhållanden.

Men så är inte fallet på många svenska golfbanor. Anläggningar vars greener är tio år eller äldre får ofta sitt bestånd av ädlare gräsarter uppblandat med den svagare vitgröe.

Vitgröe har sämre vinteröverlevnad och lägre tålighet mot slitage. Vill du ha samma snabbhet som med krypven måste vitgröegreener dessutom klippas kortare, vilket påfrestar gräset ännu mer.

Vitgröen tar över på sikt

Flera golfgreener som byggdes under golfboomen under 1980- och 1990-talen såddes med en blandning av ädelgräs som rödsvingel/rödven eller krypven.

Efter den ursprungliga sådden är det banskötseln, den yttre miljön och golfbanans unika förutsättningar som styr vilken gräsart som kommer att trivas på lång sikt. Där är vitgröegräset ofta snabb på att etablera sig naturligt.

Med tiden ändras därför gräsbeståndet om ingen åtgärd görs. Efter tio år har vitgröen etablerat sig, för att sedan bli dominerande efter cirka 15 år. Det är en utmaning som tvingat flera golfbanor att anpassa sin skötsel för att försöka bibehålla kvaliteten på spelytorna.

Stödsådd håller vitgröen borta

I Sverige har vi historiskt haft mycket fokus på vitgröe, men nu börjar vi se en ändring. Jag (Carl-Johan Lönnberg) har medverkat i och drivit flera forskningsprojekt inom STERF i detta ämne de senaste åren.

Försöken har både handlat om olika såtekniker och hur olika gräsarter och sorter etablerar sig efter vinterskador. Resultaten har varit entydiga, stödsådd krävs om du vill hålla vitgröen minimal. Det går inte att förlita sig på den befintliga fröbanken – då konkurreras krypven och andra ädelgräs ut.

Många klubbar har anammat tekniken

Forskningsresultaten har börjat sprida sig i Golfsverige, vilket börjat ge effekter i form av förändrade skötselvanor. Jag har fått många frågor om forskningsresultaten, vilket har lett till att flera klubbar använder sig av rekommendationerna i sin banskötseln. Jag har också hört flera leverantörer av gräsfrö bekräfta att mängden sålt gräsfrö har ökat markant de senaste åren, vilket stämmer väl med det jag ser ute i landet.

Fler klubbar tar alltså ett grepp om sin situation och stödsår (hjälpsår) sina golfgreener flera gånger per år med ädelt gräs, i stället för att förlita sig på vitgröebanken i marken. Detta säkerställer bättre kvalitet på spelytorna, och är ett sätt att möta framtidens utmaningar med till exempel klimatförändringar och sjukdomar.

Dessutom investerar många anläggningar i bra redskap och maskiner som används frekvent och med framgång i banskötseln.

Det är väldigt positivt att se klubbar som påbörjat sin resa mot mer ädelt gräs på sina greener med gott resultat. Det är viktigt för att bibehålla högkvalitativa spelytor på våra svenska golfbanor.

Kontinuerligt arbete behövs

Att stödså sina greener kontinuerligt är viktigt för att förbättra sitt gräsbestånd i det långa perspektivet. För att lyckas med stödsådden krävs att flera parametrar är gynnsamma.

STERF:s forskning har visat att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.

Men oavsett förutsättningar är det otroligt viktigt är att sådden utförs med rätt teknik och sådjup, vid rätt tidpunkt. Såteknik och djup går att styra, men tidpunkt är svårare att hantera då den är avhängig av väderförhållandena.

Ha tålamod och jobba långsiktigt

Självklart ska skötseln också anpassas till den gräsart man vill gynna, för att få ett bra resultat. Sen måste man ha tålamod, det kommer ta tid att förändra ett gräsbestånd.

Utgå från nuläget och procentfördelningen av gräsarterna du har idag, för att ta beslut om vilken strategi du väljer. Jag rekommenderar att inledningsvis försöka stödså minst 2–3 gånger per år, för att sedan kunna dra ner på intervall och mängd beroende på utfall och resultat. 

Mer om återetablering för en bra vårstart

För mer information, besök STERF:s hemsida på sterf.org, läs STERF:s faktablad om återetablering av vinterskador eller kontakta Carl-Johan Lönnberg på carl-johan.lonnberg@golf.se.

Du kan också läsa slutrapporten i ICE-BREAKER delprojekt 6, om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid olika temperaturer. 

Två växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) är nu godkänt till 2028-04-30 och fungiciden Exteris Stressgard är godkänt till 2027-06-30

Godkännandena för två produkter har gått ut. Det gäller totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (5773) som har sista användningsdag 2025-09-15, samt tillväxtregleraren Clipless NT (5320) som får användas till 2026-02-01. Se till att ni har använt upp eller rensat dessa produkter ur ert kemförråd innan respektive datum.

Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och passa på att gå igenom ert kemförråd inför säsongen.

Ladda ner listan

Våren 2023 satte golfklubbens kommitté för hållbar golfanläggning i gång ett projekt för att gynna fågellivet. 46 holkar avsedda för stare, mes och göktyta köptes in från Uppsala kommuns snickeri för arbetsträning, och placerades ut på och längs med banan. 

Mats Falk är tidgare styrelseledamot på Vassunda GK, och en av initiativtagarna till projektet.

– När vi satte upp holkarna ville vi att de skulle vara synliga både för fåglar och golfspelare, utan att störa spelet förstås. Ett antal holkar målade vi röda och gula för att markera avstånd till mitten av green, 100 respektive 150 meter. På vissa hål blev det dessutom utmärkta siktmärken, säger Mats Falk.

Alla i klubben fick ta del av projektet

Medlemmarna erbjöds att vara med och sponsra holkar. Klubben informerade också att man skulle följa upp efter säsongen och meddela vilka besökare holkarna haft. Och det visade sig bli ett riktigt uppskattat initiativ.

– Vi ordnade även informationsträff, fältvandring och fågelvandring på klubben, säger Mats.

Ett lyckat initiativ på flera plan

Vad tyckte då de bevingade invånarna på banan? Jo, i alla utom två av de uppsatta holkarna kunde man se att det hade varit någon aktivitet, en riktig fullträff alltså!

Under 2024 har det satts upp ytterligare 20 holkar och vi ser fram emot att följa detta fina initiativ framöver.

Idag riskerar 500 av Sveriges runt 4 400 pollinerande insektsarter att dö ut. Den största anledningen är att deras livsmiljö försvinner. De senaste 100 åren har 90 % av alla Sveriges blomrika ängs- och naturbetesmarker försvunnit.  

Om den här trenden fortsätter får det allvarliga konsekvenser även för oss människor. En tredjedel av maten vi äter är beroende av att pollineras av insekter.

Här kan golfen bidra, med våra stora arealer av skog, bryn, dammar och områden med högt gräs som kan utvecklas till hotspots för biologisk mångfald.

Golfklubbar över hela landet har under 2024 anslutit sig till SGF:s och WWF:s kampanj Gör golfen vildare, och gjort åtgärder för att gynna artrikedomen. De har också registrerat sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Tre saker du kan göra i vinter

WWF har tagit fram tre tips på saker att göra redan i vinter för att öka den biologiska mångfalden på din bana. Det gäller oavsett om ni är en av de klubbar som redan deltar i kampanjen, eller är nyfikna på ämnet och vill komma i gång. 

✓ Utvärdera och inventera det ni gjort hittills. Med hjälp av det kan ni lägga en plan för kommande säsong, och gärna öka på med några ytterligare insatser. Kanske har ni fått fler intresserade medlemmar under året som gått?

✓ Hjälp fåglarna i kylan! Fett och frön ger energi som är viktigt för att fåglarna ska hålla värmen. Sätt gärna upp flera fågelmatare på golfklubben, helst nära buskar eller grenar. Då kan fåglarna lätt söka skydd om det skulle komma rovfåglar. Läs mer om hur du hjälper fåglarna i vinter.

✓ Berätta vad ni gjort och inspirera andra! Dela gärna med din klubbs resa mot vildare golf i WWF:s Facebookgrupp "Vi gör Sverige vildare".

Där kan ni också hitta egen inspiration och få svar på många frågor. I gruppen finns massor av samlad erfarenhet och tips. Gå med i Facebook-gruppen här.

Lycka till med ert hållbarhetsarbete – tack för att ni bidrar till att skapa mer kvitter och surr på er golfbana!

Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset. 

På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året. 

Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.

Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?

– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.

Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?

– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.

Hur syns miljöarbetet längs banorna?

– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.

Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.

Några andra exempel på miljöarbete?

– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.

Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.

Hur känns det att få priset?

– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.

Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete

Mer om Laholms kommuns miljöpris

Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun

Bredareds Golfklubb, i Västra Götaland strax norr om Borås, har kanske en av Golfsveriges mest ambitiösa och aktiva hållbarhetskommittéer. Här samarbetar ideella krafter med miljömedveten personal på kansli och bana. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Hållbarhetsrapport 2024

Klubben har nu för första gången inventerat sitt hållbarhetsarbete och sammanställt en rapport för året. Den 20-sidiga rapporten, som publicerades i september 2024, tar sikte mot visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."

Rapporten behandlar sex globala mål i Agenda 2030 och spänner över allt från jämställdhet till biologisk mångfald på Bredareds golfklubb.

Ladda ner rapporten och inspireras av hur klubben arbetar och även planerar för fortsatt utveckling mot hållbarhet. 

Bredareds GK hållbarhetsrapport 2024

Ur förordet

Ett aktivt hållbarhetsarbete värnar Bredareds golfklubb och skapar mervärde. Det stärker klubbens relevans i samhället och bygger motståndskraft mot utmaningar. 

Klimatförändringarna kräver att även golfklubbar ska göra klimatanpassningar och minska sina utsläpp av  växthusgaser.

Några exempel på klubbens hållbarhetsinsatser

– Brett och aktivt arbete med biologisk mångfald 

– Arbetar med miljöverktyget OnCourse, siktar på GEO-certifiering 2025

– Elektrifiering av maskinparken

– Tillgänglighetsanpassad anläggning

– Samverkan med lokala skolor och föreningar

– Klubbhus öppet året runt för golfare och skidåkare

– Ny främre tee och hektometersystem

– Flexibla medlemskap

Läs mer på klubbens hemsida

Svenska Golfförbundet har förnyat sitt hållbarhetslöfte med länsstyrelsen i Uppsala, tillsammans med 20 andra organisationer, kommuner och företag. 

Löftet undertecknades under en löftesceremoni på Uppsala slott i november 2024, av landshövding Stefan Attefall och Maria Strandberg, forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.

Svenska Golfförbundet bidrar bland annat med WWF-samarbetet ”Gör golfen vildare” samt projektet ”Golfbanan som utomhusklassrum”. Det sistnämnda drivs tillsammans med Sterf – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse – och finansieras av Svenskt Friluftsliv.

– Det här initiativet ger oss draghjälp i arbetet med biologisk mångfald och samtidigt möjlighet att göra golfens hållbarhetsarbete känt för många olika samhällsaktörer, säger Maria Strandberg.

En del av Uppsalas "Färdplan för ett hållbart län"

Hållbarhetslöftena ligger inom ramen för Färdplan för ett hållbart län – Uppsala läns gemensamma arbete som går ut på att stärka miljö- och klimatarbetet. 

Arbetet med hållbarhetslöften är helt frivilligt. Varje år samlas aktörerna vid ett par tillfällen för att ta del av inspirationsföreläsningar, dela med sig av erfarenheter eller för att få stöd och råd vid behov.

Insatserna följs upp årligen och bidrar till länets miljömålsuppföljning.

Kontakt och mer information

Läs mer i pressmeddelandet från Länsstyrelsen i Uppsala

Vid eventuella frågor, kontakta maria.strandberg@golf.se. 

Blekinge Klimatpris instiftades 2024 av Naturskyddsföreningarna i Blekinge, Olofström och Karlshamn, i samarbete med Region Blekinge. Det här var alltså första gången priset delades ut.

Priset, som inkluderar en prissumma på 60 000 kronor, delades ut under Naturskyddsföreningen i Blekinges konferens om biologisk mångfald i november.

Så här skriver Sölvesborgs Golfklubb om att ha fått pris för sitt hållbarhetsarbete: 

– Det här är ett stort erkännande av vårt arbete för att skapa en hållbar och miljövänlig golfupplevelse. Vi ser detta som ett stort steg på vägen där vårt arbete nu fortsätter att göra golfklubben till en plats där golf och miljöhänsyn går hand i hand.

Ur motiveringen: 

Golfklubben får utmärkelsen för sitt imponerande och breda klimat- och miljöarbete som sträcker sig över de tre dimensionerna i Agenda 2030: ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.

Klubben går utanför ramarna för att integrera de globala hållbarhetsmålen på ett konkret och reproducerbart sätt. Den är ett föredöme för hur man inom sporten kan bidra till att bromsa klimatförändringarna och inspirera andra att göra detsamma.

Genom sina konkreta åtgärder visar de att klimatarbete inte bara är bra för miljön – det är också en möjlighet att leda vägen mot en mer hållbar framtid.

Ekologiskt genom arbete med våtmarker, dammanläggningar som minskar utsläpp av näringsämnen från närliggande jordbruk med både bra växtval, växtrening, infiltration och en särskilt anpassad gödsling av fruktträd och gräsclippning på ett gynnsamt sätt. Man planterar ängsblommor, lägger ut död ved samt låter ljungen växa eller återinplanterar den. Allt för att gynna den biologiska mångfalden. 

Ekonomiskt genom att ta tillvara solelenergi via solceller och jordvärme. Möjlighet till laddning av elbilar finns. Restaurangen använder så mycket närodlat man kan och minimerar svinn på ett hållbart sätt. 

Socialt genom att arrangera utomhusklassrum för skolelever i trakten, ett promenadstråk öppet för allmänheten, aktiviteter för pensionärer och en gratis golfskola för unga kvinnliga golfspelare.

Läs hela motiveringen här

Mer om klubbens hållbarhetsarbete

Mer om Blekinges klimatpris

Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.

Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?

Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). 

Bra etablering över lag – men vädret påverkar

Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.

Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.

2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022

Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.

Viktigt att stödså på våren

Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf. 

Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.

Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.

Läs hela slutrapporten

Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

– Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

✓ Hållbar användning av vatten
✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
✓ Klimat och koldioxidbalans

Kan även tillämpas inom fotboll

Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

Mer forskning för varje krona

– Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

– Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

Bättre spelytor till lägre kostnad

– Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

– Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

För mer information kontakta:

Maria Strandberg, direktör Sterf.
Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Bruno Hedlund, ordförande Sterf
Mobil: 070-420 56 34
E-post: bruno.hedlund@golf.se

Mer information

Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet