Biologisk mångfald
Golfanläggningen kan relativt enkelt förbättra livsvillkoren för djur och insekter. Detta med liten arbetsinsats och utan stora kostnader. I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här får du konkreta tips på åtgärder.
Samarbete med WWF – gör golfen vildare
Många golfklubbar bidrar redan till biologisk mångfald, men nu är det dags att växla upp.
Häng på SGF:s och Världsnaturfonden WWFs samarbete för ökad biologisk mångfald på svenska golfklubbar.
Registrera era vilda kvadratmeter och gör insatser tillsammans!
Om biologisk mångfald
-
Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Det är ett av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Biologisk mångfald innebär en variationsrikedom i olika nivåer. Dels av ekosystem/landskap med många olika naturtyper, dels av olika växt-, djur- och svamparter och slutligen en stor genetisk variation inom arter. Alla nivåer är viktiga.
Många arter är hotade
Nära 50 procent av arterna som är knutna till odlingslandskapets biologiska mångfald är hotade idag. Dessutom riskerar en stor andel av våra pollinerande insekter riskerar dock att försvinna inom snar framtid.
Men det går att vända trenden, om vi hjälps åt! Det behövs åtgärder för vår mångfald överallt i landskapet – och här spelar golfbanorna en viktig roll.
Biologisk mångfald på golfbanan
Golfanläggningen är redan en mycket varierad plats. På de cirka 70 ha som en 18-håls golfbana använder, finns ofta förutom klippt gräs, dammar, diken, stenmurar, åkerholmar, äldre lövträd, brynmiljöer och oklippta gräsytor (ruffar). En fördel är att golfbanan ofta ligger i anslutning till städer och samhällen där de "gröna" ytorna minskar.
Vanliga frågor
-
Nedan hittar du svar på några vanliga frågor om golf och biologisk mångfald, som vi bland annat fått från golfspelare och privatpersoner, kopplat till Svenska Golfförbundets samarbete med Världsnaturfonden WWF.
WWF-samarbete
-
Samarbete med WWF – gör golfen vildare!
Anslut er till kampanjen "Gör golfen vildare" – gör enkla insatser för biologisk mångfald och registrera era vilda kvadratmeter. Många golfklubbar bidrar redan till biologisk mångfald, men nu är det dags att växla upp! Registrera era vilda kvadratmeter i nya kampanjen ”Gör golfen vildare”, framtagen av SGF och Världsnaturfonden WWF.
På kampanjsidan finns tips på enkla åtgärder för att göra delar av er golfanläggning mer pollinatörsvänlig. Dessutom får du tips på aktiviteter ni kan göra tillsammans på klubben för att öka engagemanget bland era ideella och stärka ert varumärke i lokalsamhället.
Kommunikationsmaterial
Använd kommunikationsmaterialet för att sprida budskapet på er anläggning. Det finns fint kommunikationsmaterial som din klubb kan använda för att sprida budskapet om hur ni jobbar med biologisk mångfald på er anläggning.
Ni hittar fina skyltar att skriva ut och sätta upp på golfklubben för att visa vad ni gör och inspirera era medlemmar till att också engagera sig för ett vildare Sverige. Ni hittar också delningsbilder till sociala medier samt banners att ha på hemsidan eller i mejlsignaturen.
Ladda ner kommunikationsmaterialet ➤
Tips 1: Gör en happening på klubben
Bjud in till en happening på klubben på Biologiska mångfaldens dag, eller annat tillfälle som passar din klubb, och visa upp allt bra ni gör för naturen och våra pollinerande superhjältar. Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan. Bjud in till en happening på klubben för medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter och inte minst allmänheten.
Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd, bidrar till stolthet i klubben, och ger er ökad legitimitet i lokalsamhället.
Här är några tips på aktiviteter (kopplade till Biologiska mångfaldens dag, men går att göra närhelst det passar din klubb)
Tips 2: Sök pengar från Projektstöd 65+
Engagerade medlemmar på Sigtuna GK arbetar med att öka biologisk mångfald på anläggningen. Gör det ni med – och sök bidrag via Projektstöd 65+. Med hjälp av det nya Projektstöd Klubb 65+ kan golfklubbar ansöka om stöd för regelbundna aktiviteter utöver golfspel för golfare som är 65 år eller äldre.
Vill ni vara med och göra golfen vildare? Sök då Paket 1 - Social hållbarhet i arbete med biologisk mångfald som bidrar till ett mer hållbart samhälle både inom ekologisk och social hållbarhet.
Golfklubben kan starta upp sociala grupper som regelbundet gör insatser på golfbanan på ett enkelt och praktiskt tillvägagångssätt för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.
Broschyr med enkla tips!
I ett samarbete mellan golfen och länsstyrelserna har foldern "Biologisk mångfald på golfbanan" tagits fram. Den visar på ett enkelt och illustrativt sätt hur vi praktiskt kan gå tillväga för att öka den biologiska mångfalden på våra golfbanor.
Få tips på växter som är bra att gynna på golfbanan då de ger nektar och pollen till bin och andra viktiga pollinatörer. Läs om hur död ved, sandblottor, glesa skogsbryn, dammar och vattendrag, stenrösen och blommande rabatter på anläggningen bidrar till artrikedom och gör att växter, djur, insekter och fåglar trivs och frodas.
Tips och checklistor
-
Fyra enkla åtgärder
Nedan är fyra mycket enkla åtgärder som många klubbars personal ordnar på en halv dag – vi kan kalla det "baspaket". Det kostar inget och kräver minimalt underhåll.
Dessa åtgärder behöver inte ske i närheten av spelytorna, utan på mer avskild plats. Tar vi detta gånger 455 anläggningar blir det en stor standardhöjning för naturen.
Två döda träd (död ved) liggande i solig plats på banan, två pinnar eller stolpar i kanten av högruffen för att rovfåglar kan spana efter sork och liknande.
Två löv/rishögar i anslutning till dammar för bostad/övervintring av groddjur.
Två insektshotell och två fågelholkar utplacerade på anläggningen.
Två ytor som man har tagit bort vegetation och tagit fram sand för bin och insekter (om sandig mark).
Fler praktiska tips
Det behöver inte vara svårare än så här för din golfklubb. Men det går förstås att utöka med fler åtgärder – och gärna sprida budskapet och engagera medlemmarna i arbetet med att öka den biologiska mångfalden.
Nedan finns fler praktiska tips på åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för hotade och triviala arter.
På golfbanan strävar vi ofta efter att få ner ljus på banan för att gynna gräset. Det gäller att vara noga vid gallring bland träd och spara de som är en tillgång för biologisk mångfald. Det är ofta stora lövträd som har börjat åldras, som är mest värdefulla.
Om träden är gamla och farliga för spelare eller personal bör en arborist eller annan fackman göra en säkerhetsbedömning och vidta eventuella åtgärder. Säkerhetsåtgärder kan vara att ta ner trädet, beskära, stötta upp kronan, eller ta bort grenarna och göra högstubbe.
Trädets rotsystem sträcker sig långt utanför trädkronan, se till att inte rötter har möjlighet att söka sig in i greener eller i banans dräneringssystem.
Vid arbete, som byggnation runt träd, är det bra att skydda rötterna genom att avgränsa rotzonen med staket.
Vid ersättning av äldre träd som är på utgående, plantera det nya på ett avstånd från andra träd som är stort som ett fullvuxet träds krona. Då kan det nya trädet utvecklas fritt.
Livet i äldre träd
I gamla träd med den sprickiga, ojämna barken med både skuggiga och ljusa zoner finns många olika livsmiljöer som gör att mossor, lavar, insekter, fåglar och fladdermöss trivs. Man brukar ju säga att en mycket gammal, stor ek kan gynna tusen andra arter.
Ytterligare en fördel med äldre träd är deras ”håligheter” samt att de börjar att brytas ner.
Materialmixen i trädets håligheter av nerbruten ved, frön, pollen, löv, småkvistar och smådjur är en bra miljö för många insekter, fåglar och fladdermöss. Larverna av en hotad insekt, läderbaggen kan man ibland finna inne i stammens håligheter. Fåglar och fladdermöss använder hålen som boplatser och skydd mot rovdjur, väder och vind.
Ett äldre lövträd som sakta börjar brytas ner kan stå kvar under många år under nerbrytningsprocessen. Förr eller senare faller eller bryts trädet sönder. Om det är möjligt, låt trädet ligga kvar om det inte stör spel eller är en säkerhetsrisk. Måste trädet sågas i bitar och flyttas kan det dras åt sidan, gärna till ett soligt läge. Där gör det fortfarande en stor tjänst för den biologiska mångfalden. Andra djur trivs öppet och ljust i trädens krona eller nära stammen där det kan finnas tillgång till den söta saven.
Död ved på golfbanan
Träd och grova grenar som fallit eller måste avverkas gör mest nytta om de får ligga som de ligger, så hela som möjligt. Om det inte går, kapa upp stammar och grenar och dra ihop dem i en hög på samma plats.
Ibland är det inte möjligt att ha kvar död ved på den plats där den fallit. Samla då all död ved i en hög och lägg den på passande ställe. Detta kallas bio/fauna-depå. Den kan placeras på en solig men undangömd plats där den inte stör golfspelet. Ligger den synligt bör den skyltas upp med förklaring vad det är.
Växter och djur lever där med nytt material hela tiden, samtidigt som man slipper transportera bort veden från anläggningen.
Livet i död ved
Aktiviteten i död ved är ofta utförd av olika svampar. Många olika svampar kan bryta ner ved. Det finns två grundprinciper vid nerbrytning. En där slutprodukten blir ett vitt trådigt material och en där nerbrytningsprodukten blir bruna kantiga bitar. Vissa svampar ger fruktkroppar som man ser som ”tickor” på trädet. Cirka tusen skalbaggsarter eller 25 procent av skalbaggarna är beroende av multnande, nerbruten ved.
Trädart, nerbrytningsgrad och fukthalt är faktorer som lockar olika insekter, lavar, mossor. Vissa är inte kräsna på omgivningen medan andra är krävande och önskar mycket specifika förhållanden. Det rika insektslivet lockar till sig djur som fåglar, fladdermöss i jakten på föda.
Stenmiljöer på golfbanan
Att göra ett nytt röse är enkelt, lägg bara upp stenar i en hög. Men se till att stenarna är någorlunda fria från jord och använd inte murbruk. Är man lite mer avancerad kan man göra en mur av stenarna.
Det är viktigt att stenen blir solbelyst. Röj gärna bort uppslag av lövsly och buskar speciellt på den södra sidan.
Spara däremot gärna enstaka blommande buskar och buskar som får nötter eller bär. Äldre, lämpliga räd gärna hamlade, kan också sparas i anslutning till stenarna.
Dumpa inte jord eller andra massor på eller i närheten av röset eller muren.
Livet i stenmiljöer
Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm. Stenarna lagrar värme, det utnyttjar många insekter och andra djur. Det är inte ovanligt att se fjärilar sitta på en sten för att ta åt sig av värmen. På stenmurar växer många olika ljuskrävande arter av mossor och lavar.
Vintertid är stenmurar och rösen en viktig övervintringsplats för till exempel landsnäckor, vattensalamandrar och ödlor. Många fågelarter använder stenpartier som tillhåll och boplats. Kombinationen stenar med buskar som har blommor eller bär är ännu bättre för småkryp och fåglar, då har de både skydd och mat.
Om det redan finns en damm kan den enkelt skötas för att olika växter och djur ska trivas.
Vattenmiljöer på golfanläggningen
Helst ska vattensamlingarna vara hopbundna på något sätt, men det räcker om det finns grönområden som binder dem samman.
Plantera inte in fisk eller kräftor, då det ofta påverkar andra djur och insekter negativt.
Kantzonen, marken mellan vattnet och övriga marken, är viktig att sköta. Delar av kantzonen får gärna ha kort gräs, det gynnar både groddjur och fåglar. Håll den fri från skuggande träd och höga buskar längs den södra stranden. Placera gärna sten- och rishögar nära strandkanten.
Inom golfen är det lämpligt att ha den sida av exempelvis en damm som är riktad mot spelet tydlig, dvs djupt vatten och kort klippt gräs, dvs lätt att sköta och hitta boll. Vattnets sida bort från spelet bör däremot vara långgrund, bevuxen och gärna med utspridda flata stenar, för att gynna den biologiska mångfalden.
Placera dammen så att den inte skuggas under större delen av dagen. Men låt gärna buskar och växter finnas intill vattnet på nord- och västsidan.
Sand, grus och sten i olika storlekar är lämpliga bottenmaterial. Lägg gärna i större grenar och eventuellt en bit, eller hel stam i den grunda delen av dammen.
Livet i vattenmiljöer
Många grodor, salamandrar, sländor, iglar och musslor trivs i småvatten som trädgårdsdammar. Om vattnet blir solbelyst och varmt kan fler småkryp leva här. De kan sedan bli en välkommen munsbit för en rad större djur som besöker eller lever på platsen. Vattenväxter renar vattnet och ger skydd och mat åt många av de små djur som lever här.
Om det finns fisk och kräftor i vattnet är de snabba med att hitta och äta upp nästan allt som rör sig i vattnet. I ett småvatten utan fisk och kräftor finns det oftast fler dykarbaggar, iglar och groddjur. Även landlevande fåglar, småkryp och små däggdjur trivs nära vatten om den intilliggande marken är rätt utformad. De trivs när det finns partier med kortare gräs, stenar, buskar och kanske till och med lite död ved. Där kan de både få skydd och hitta mat bland de växter och buskar som finns.
Läs mer:
Samverkansgrupp
-
Samverkansgrupp för biologisk mångfald, gräsmarker och infrastruktur
Svenska Golfförbundet och vår forskningsstiftelse STERF deltar i ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets "nya" gräsmarker.
Syftet med samverkansgruppen är att utbyta kunskaper och erfarenheter, och hitta möjligheter att samordna utvecklingsprojekt och åtgärder. Gruppen är också ett viktigt forum för att diskutera praktisk förvaltning, uppföljning, forskning och projektsamarbete.
I gruppen deltar: Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvårdsverket, SLU (ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald), STERF, Svenska Golfförbundet, Svenska Kraftnät, Swedavia Swedish Airports, Trafikverket, TRIEKOL och Vattenfall.
Infrastrukturens gräsmarker – en plats för biologisk mångfald
Dagens landskap innehåller många ”nya” typer av gräsmarksbiotoper - vägkanter, kraftledningsgator, järnvägsbankar, bangårdar, flygplatser, grustag, golfbanor, parker, och marginalmarker i industriområden.
En del av dessa biotoper utgör redan idag lämpliga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. På många andra marker skulle skötseln kunna anpassas för att gynna biologisk mångfald och bidra till olika ekosystemtjänster, till exempel pollinering.
Infrastrukturmiljöerna är fördelade i landskapet på ett sätt som gör att de kan användas för att knyta samman återstående fläckar av odlingslandskapets hävdade gräsmarker, och bidra till en fungerande grön infrastruktur.
Ansvaret för skötseln av de här gräsmarkerna är fördelat på olika sektorer och aktörer på nationell, regional och lokal nivå, vilket försvårar en effektiv förvaltning.
Resultat
Sedan gruppen bildades i slutet av 2010-talet har flera positiva resultat uppnåtts:
Ett aktivt kontaktnät som bidrar till respektive organisations arbete med biologisk mångfald.
Ökad kunskap om varandras organisation, arbetssätt och naturvårdsarbete.
Ökad kunskap om de databaser, IT-system, analysmetoder och skötselmetoder som respektive organisation tillämpar.
Insikt om varandras ambitioner, möjligheter och problem i naturvårdsarbetet.
Projektsamarbeten.
Spin-off-effekter hos deltagande organisationer, till exempel informationsmaterial om hur nya biotoper kan skapas.
Bidragit med kunskap och kontakter samt fungerat som referensgrupp till olika projekt och uppdrag, till exempel om grön infrastruktur, information till allmänheten och uppföljning av biologisk mångfald i infrastrukturmiljöer.
Långsiktiga mål
Samverkansgruppens mål är att uppnå en bättre samordning av planering och genomförande av åtgärder för att stärka biologisk mångfald på landskapsnivå genom att:
Kontinuerligt utbyta kunskap, erfarenheter och information.
Identifiera nya utvecklingsområden.
Fördjupa kunskapen och öka medvetenheten om infrastrukturens potential i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden.
Fungera som kontaktpersoner och nätverksbyggare.
Samordna insatser.
Fungera som referensgrupp för forskningsprojekt och utredningar.
Behöver du hjälp?
Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här.
Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område. ⇩
- Peter Edman
- Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
- Tel: 070-266 56 86
- E-post: peter.edman@golf.se
