Friskvård

Restaurangmiljöerna har länge varit rökfria zoner i Sverige. Likaså har vi alla haft en generell rätt till rökfria arbetsmiljöer och allmänna lokaler och miljöer som butikslokaler, idrottshallar, konferensrum. Det sistnämnda förutsätter att allmänheten har tillträde till lokalerna. I praktiken innebär dessa bestämmelser att det råder och ska råda rökförbud generellt sett i alla rum och ytor i klubbhus, omklädningsrum och restauranglokaler.

Med det utökade rökförbudet i tobakslagen blir det även förbjudet att röka på uteserveringar och vid entréer till de skyddade lokalerna. Men, det stannar inte där. Riksdagen har också valt att förbjuda rökning på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning. Regeringen skrev i förarbetena att golfbanor, motions- och skidspår inte är tänkta att omfattas av det nya förbudet. På dessa platser finns det möjligheter för rökarna att dra sig undan. I den konkreta lagtexten undantas inte golfbanor som är inhägnade (för att hålla människor borta), vilket ett antal banor faktiskt är.

Det finns inte något hinder för banägaren (klubb eller bolag) att förbjuda rökning på golfbanan. En sådant förbud kan även motiveras med risken för gräs- och skogsbrand.

Ansvaret för att upprätthålla rökförbudet ligger alltid på ägaren (till exempel klubben) eller den som disponerar lokalen (till exempel krögaren). Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.

Steg 1: Organisera

– Gör en miljö- och klimatpolicy/plan för föreningens arrangemang (mall finns på golf.se/golfnyttan).

– Organisera hållbarhetsarbetet. Utse ansvariga innan, under och efter evenemanget. Viktigt är att berörda nyckelaktörer är införstådda med evenemangets hållbarhetsprofil.

– Undersök vilka lagkrav som är aktuella. Utbilda personal inklusive volontärer.

– Informera funktionärer, deltagare, publik, sponsorer, media om policyn.

– Ställ hållbarhetskrav på material och produkter hos leverantörer. Viktigt att de inte innehåller skadliga ämnen och i största möjliga mån är återvinningseller återbrukbara.

Certifiera klubbens evenemang

Steg 2: Genomföra

– Samverka med lokala aktörer för miljö och ökad sysselsättning i regionen.

– Minimera och miljöanpassa transporter till och från arrangemanget.

– Varor och tjänster som köps in bör vara miljömärkta.

– Minska avfallet. Det som ändå blir till sopor källsorteras och ska i vissa fall återvinnas. Panta flaskor och burkar och skänk pengarna till junior- eller handigolf.

– Begränsa energiåtgången. Kommunicera hållbarhet. Information om hållbarhetsarbetet skapar positiv marknadsföring och blir samtidigt ett gott exempel för andra arrangörer.

– Att marknadsföra hållbarhet stärker destinationens varumärke och kan locka fler besökare både till evenemanget och till regionen.

Steg 3: Utvärdera

– Utvärdera evenemanget, vad som fungerat bra och mindre bra.

– Berätta om hur ni har bidragit till en hållbar utveckling och återkoppla till destinationen/kommunen med era synpunkter och erfarenheter.

Ett gemensamt datum för Golfens dag startade 2017 och har nu alltså arrangerats i tre år. Vad kan vi dra för slutsatser? Frågan går till Claes Björklund, projektledare för Golfens dag på Svenska Golfförbundet (SGF).

– Vi kan se att det har blivit lite mindre fokus på rekrytering och mer lokal mediebevakning än tidigare och det är jättebra utifrån Golfnyttans mål med ökad synlighet och legitimitet för golfklubbar.

Så det blir en fortsättning för Golfens dag?
– Jag känner att vi absolut ska fortsätta, men utvärderingen från de tre åren får väl avgöra. Vi ser också på möjligheten att som komplement ge klubbar möjlighet att använda det material SGF tar fram, även till en »Klubbens dag« som man kan arrangera valfritt datum, säger Claes Björklund.

Finns några goda exempel från i år du vill lyfta fram?
– Det finns många bra och kul arrangemang. Det är dessutom så att idéer och arrangemang kan vara rätt, men väder, datum och målgrupp mindre bra. Det går aldrig att få alla nöjda. Men några kul exempel är att tidningen Bohusläningen lyfte fram Golfens dag på Torreby över ett helt uppslag, alpinstjärnan André Myhrer gästade Sörfjärden, longdriving-stjärnan Sandra Carlborg fanns på A6 GK och att Kungsbacka GK tydligt signalerat att man de två senaste åren värvat nya medlemmar på och tack vare Golfens dag.

2,5 tom metallskrot

I samband med Golfens dag gjordes en insamlingskampanj genom Golf & Companies i ett samarbete med återvinningsföretaget Suez. Golfklubbor och annat metallskrot samt kläder samlades in på samtliga Dormyvaruhus och på 15 golfklubbar. Österåkers GK bidrog med närmare ett ton av den totala insamlingen på 2,5 ton skrot och 300 kilo kläder.

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan.
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen.
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf.
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Text: Thomas Björn

Folksam har varit försäkringsgivare för Svenska Golfförbundets medlemsförsäkring sedan 2006. EnterCard har varit sam-arbetspartner sedan början av 2000-talet. Grunden i samarbetet är MoreGolf Mastercard – kortet som fram till 2009 hette Medlemskort Mastercard. Anledningen till namnbytet med ändrat innehåll var att skapa ett livsstilskort för golfare med bonus på alla inköp.

Folksam erbjuder också alla golfklubbar en specialanpassad försäkring utifrån klubbarnas vardag och de skador som kan drabba en golfanläggning: Svensk Golfbaneförsäkring. Lägg därtill en rad försäkringslösningar till medlemmar och anställda på golfklubbar, bland annat:

Vad gäller MoreGolf ger varje spenderad krona poäng, som i sin tur genererar bonuscheckar. Dessa kan lösas in för spel på golfklubbar anslutna till Svenska Golfförbundet eller hos kortets partners, bland annat Golfstore, Dormy, Hertz, Best Western och SkiStar.
– Vi tjänar pengar på kortet och vi ger tillbaka miljonbelopp till golfen varje år, bland annat tack vare antalet transaktioner som görs med korten samt de bonuscheckar som kortinnehavarna för tillbaka till golfen genom att lösa in dem på landets golfklubbar eller hos partners till kortet, säger Johan Björk, Partner Manager på EnterCard.

Smarta tjänster och lösningar är en sak som förenar dessa två stora partners. En satsning på idrottens samhällsnytta, i det här fallet golfens, är en annan.
I Folksams fall handlar det om Svenska Golfförbundets arbete för friskvård, jämställdhet, handigolf samt bredd– och tävlingsverksamhet.

– Golfen har gjort en spännande resa de senaste 15–20 åren och gått från att vara en idrott med trösklar till en idrott som är öppen för alla. Samtidigt har vi på Folksam gjort en resa inom vår sponsring där vi gått från att ge en påse pengar för att få synlighet i form av skyltar till att vara en aktiv partner som vill vara med och utveckla idrotten och minska skadorna inom densamma. Det finns i vårt DNA och gäller även golfen, förklarar Lars–Inge Svensson, sponsorchef på Folksam som även berättar att jämställdhetsfrågan är viktig, inte minst därför att den står högt på dagordningen internt på Folksam.
– Här har Svenska Golfförbundet kommit långt med Vision 50/50, längre än de flesta andra förbund. Satsningen har tydliga mål och stämmer också väl över-ens med Riksidrottsförbundets idrottspolitiska satsning.

Handigolfen är ett annat område där Folksam imponeras av Golfförbundets verksamhet.
– Vi ser att olika idrotter kommit olika långt i sitt arbete med parasporten. Golfen ligger absolut i framkant med sin handigolf, förklarar Lars–Inge Svensson.

Det märker Folksam inte minst genom den positiva återkoppling företaget fått med anledning av Golfförbundets stimulansbidrag. Det vänder sig till klubbar som har, eller vill starta, verksamhet för golfare med funktionsnedsättning.

– Målet är att det ska bli en naturlig del av klubbarnas verksamhet. Här vill jag passa på att lyfta fram Helena Brobeck på Svenska Golfförbundet som med enormt engagemang driver förbundets handigolfverksamhet framåt och tack vare det stimulerar fler klubbar att engagera sig i frågan, säger Pär Brännström, Key Account Manager på Folksam.

EnterCard stöttar också Golfförbundets handigolfverksamhet. Johan Björk förklarar:
– Jag var ute och tittade på handigolffinalen på Kallfors Golfklubb förra året. Jag blev mycket imponerad av både deltagarna och verksamheten. Det känns bra att stötta handigolfen!

Mer om Folksam och EnterCard

Text: Thomas Björn

Håkan Blusi är nyanställd bankonsult på Svenska Golfförbundet. Han är expert på övervintring av banor och har sin bas i Sundsvall. För tidningen Golfnyttan tar han fram sin vassaste checklista med elva praktiska tips. Varsågod, så här säkerställer du en bättre bana 2019!

Bland de drygt 50 000 som sökt sig till golfen i år är 71 procent män och 29 procent kvinnor. 80- och 90-talisterna är de som mest »kommer och går«. Orsaken är att de är minst nöjda.

Missnöje med bana, ledning och klubbkänsla gör att mer än var fjärde medlem (28 procent) under 30 år svarar att de kommer att lämna den egna klubben inom två år, enligt Svenska Golfförbundets enkätundersökning på landets golfklubbar via verktyget Players1st. Genomsnitt för samtliga medlemmar som inte räknar med att vara kvar i hemmaklubben om två år är 14 procent.

80- och 90-talisterna ställer inte bara högre krav på medlemskapet. De förhandlar ibland även i grupp för att få ned medlemsavgiften. Annat är det med 40-talisterna. De är mest nöjda. Bara en av tio kan tänka sig att lämna den egna klubben inom två år. Deras betyg på ledning, bana och klubbkänsla ligger
också tio poäng högre på en 100-gradig skala, än 80- och 90-talisterna.

Medlemsminskningen skiljer sig mellan regionerna. På nationell nivå handlar det om en minskning med 1,5 procent. Upplandsdistriktet ökade med tolv procent, eller över 2 400 medlemmar. Ökningen kan tillskrivas Sparrens Golfklubb, tidigare Lisinge GK, som med sitt nya upplägg lockat många golfare från Stockholmsområdet. Upplands uppgång har inte bara blivit Stockholms nedgång – även Östergötlands golfklubbar har sett en del medlemmar byta distrikt till Uppland och Sparrens GK.
Även distrikten Småland och Göteborg kan uppvisa en ökning i medlemsantalet, mellan en och två procent.

Övriga distrikt uppvisar dock större tapp. Bältet Värmland, Dalarna, Närke, Västmanland och Gästrikland drabbas av både minskat antal medlemmar och minskat antal spelade ronder. Dalarna har exempelvis tio procent färre spelade ronder 2018 jämfört med 2017. Orsakerna kan vara flera. Den främsta är förmodligen en ofördelaktig vinter följd av en torr sommar där många av klubbarna inte kunde vattna på grund av kom-munala bevattningsrestriktioner. Skåne minskar med två procent.

Ljuset i mörkret hittar vi norrut, inte minst vad gäller antalet spelade ronder. Klubbarna i Norr- och Västerbotten redovisar närmare tolv procent fler spelade ronder – trots att även dessa klubbar drabbats av en ovanligt varm och torr sommar med minskat spel under juli.

VM i fotboll då, påverkade det något vad gäller antalet spelade ronder och främst då under Sveriges matcher? Nej, faktiskt inte. Under VM-perioden spelades 1,3 miljoner ronder på landets golfklubbar. Det är den näst högsta siffran för perioden under 2010-talet. Bara 2017 var bättre med 1,4 miljoner ronder samma period.

Under öppningsmatchen mellan Sverige och Sydkorea måndagen den 18 juni i midsommar-veckan var 28 300 starttider bokade. Samma siffra en månad senare, mitt i semesterperioden som är högsäsong för golfspel, genererade 39 000 spelade ronder.

På dagen för den avgörande gruppspelsmatchen mot Mexiko onsdagen den 27 juni spelades till och med fler ronder än onsdagen före då Sverige inte spelade: 31 000 mot 28 800.
Bosse Bengtsson, vice generalsekreterare på Svenska Golfförbundet och ansvarig för förbundets sju klubbrådgivare som besöker klubbar för att utveckla verksamheten, säger:
– Vi håller på att få en situation där de klubbar som går bra går ännu bättre, och de klubbar som går dåligt riskerar att gå ännu sämre. De klubbar som drabbats hårdast av medlemsminskning och minskat antal spelade ronder har inte ekonomi att investera i att återställa banan då de tvingas skicka hem säsongspersonal tidigare – och anställa dem senare nästa säsong.

Text: Thomas Björn