Friskvård

– Vi tog över golfkrogen i egen regi våren 2017,berättar klubbchef Micke Norman.

Att driva golfrestaurang är oftast en utmaning, inte minst för små klubbar i glesbygd. Men Micke Norman på Gagnefs GK såg inte det som ett hinder, snarare tvärtom.

– Det finns ingen annan restaurang eller pub i området så egentligen var förutsättningarna att lyckas bra, säger Micke, som anställdes som klubbchef på Gagnefs GK i januari 2017, hans första jobb inom golfen.

Omsättningen i restaurangverksamheten på klubben har ökat med ungefär 600 000 kronor under 2018 jämfört med i fjol och kan öka ännu mer innan året är slut. I medlemsenkäten Players 1st med 50 deltagande klubbar hittar man Gagnefs restaurang i absoluta toppskiktet. Men hur kan Gagnefs GK lyckas med konststycket få andra klarar?

Köpte krögarens aktiebolag

Det hela började med att den tidigare krögaren sa upp avtalet förra våren. Micke Norman, som var ny, hade drivit en hotell- och restaurangverksamhet i Karlshamn under fem år och fick styrelsen och årsmötet att gå med att på driva restaurangen i egen regi.

– Vi ville inte riskera föreningens pengar, förklarar Micke.

Radarpar

Steg två var att hitta en bra kock. Efter två månaders förhandlingar anställdes Crister Olsen och sedan dess har de varit ett radarpar.

– Vi gör det här tillsammans. Micke är bra på papper, skriver menyer och sådant, säger
Crister, eller Crille, som han kallas.

Mickes erfarenhet av att driva restaurang och hotell har kommit väl till pass. Han insåg snabbt att köksutrustningen behövde bytas och hans erfarenheter av att arrangera event kom till nytta redan första säsongen på klubben.

Första eventet var en skaldjursbuffé för endast 175 kronor inklusive ett glas vin.

– Vi la oss prismässigt lågt och hade räknat på att vi skulle gå precis jämnt upp. Men det var viktigt att ha ett attraktivt pris för att locka gäster.

Använder Facebook

Kvällen blev en succé och därefter ordnades en temakväll varje månad hela säsongen, som avslutades med en oktoberfest.

– Och då hade vi så många gäster att vi var tvungna att hyra in ett partytält, säger Micke Norman och nickar mot ett tält som står till vänster om verandan. I år har det permanentats.

– Vi har marknadsfört oss i det lokala annonsbladet men framför allt använder vi oss av Facebook, där får vi en bra spridning.

Där kan man också annonsera mot exakt rätt målgrupp, säger Micke. Från verandan blickar man ut över 18-hålsbanan som ligger vackert på en halvö i Västerdalsälven. Micke Norman säger att klubben jobbar för att uppnå tre saker; ett gott bemötande, en bra golfkrog och en schysst bana.

600 gäster på julbord

– Vi kan aldrig ha en mästerskapsbana, men vi ska ha en helt OK bana. Har man dessa tre saker på plats, då återvänder människor gärna hit.
Golfkrogen serverar dagens lunch som en buffé, alltid med en hemlagad rätt samt veckans pasta. Öppettiderna under juli är ungefär från 9-18. Sedan starten våren 2017 har antalet lunchgäster stadigt ökat.

– Därför fortsatte vi att ha öppet under hösten, även när banan hade stängt, och till slut
började gästerna efterfråga julbord. Så vi tänkte varför inte och hade till slut 600 julbordsgäster. Folk pratar om julbordet än så det fortsätter vi med även i år men då ska vi börja annonsera redan i september, säger Crille.

På fredagar kör golfkrogen grillbuffé till lunch och då blir det riktigt fullsatt. Nästa steg är att börja med pizza.

Hjälps åt

– Det tror vi på stenhårt, säger både Crille och Micke. Det låter som en framgångssaga, men både kocken och klubbchefen är noga med att poängtera att det inte bara varit en dans på rosor. Det har varit mycket hårt arbete och många långa timmar, säger de och berättar att de också varit tvungna att investera stort i en ny ugn, en dubbelfrys och ett nytt kassasystem.

– Jag är inte rädd för att ställa upp om det behövs. Jag står i kassan, fyller på eller diskar, viktigast är att vi hjälps åt. Simon, en av banarbetarna, hoppar också in som kökspersonal ibland, säger Micke Norman.

Text: Lena Lindström

Grattis till arbetet med att rädda Årsta Golf!
– Tack, tack!

Varför är det viktigt att rädda Årsta Golf?
– Därför att det är en idrottsanläggning som vänder sig till alla: barn, ungdomar, äldre... Och för att du kan promenera, cykla, åka buss och spårvagn, och snart även åka tunnelbana till anläggningen. Det är viktigt.

Vad avgjorde till Årsta Golfs fördel?
– Det var ingen stor strid ska jag börja med att säga. Vi inom Alliansen har under en längre tid varit överens om att Årsta Golf ska få vara kvar. Det som verkligen avgjorde var att vi kunde bilda en koalition där vi är överens om att rädda Årsta Golf.

Vad vill du säga till de tusentals stockholmare som tillsammans gör 140 000 besök per år på Årsta Golf?
– Tack för att ni röstade på oss, framför allt Centerpartiet, så att vi kunde få ett mandat att genomföra detta! Det spelar roll vad du röstar på.
– Jag ska också säga att Årsta Golf kan räddas under förutsättning att det sker inom rådande detaljplan och att det inte försenar bostadsbyggandet på Årstafältet.

Cirka 2 000 personer slöt upp på de 22 orterna när Svenska Golfförbundet arrangerade
turnén med Verksamhetsseminarierna 16 januari–22 mars i år. 70 av dessa är beslutsfattare i landets kommuner som för första gången bjudits in att träffa golfens beslutsfattare på klubb-, distrikts- och förbundsnivå.

Syftet med seminarierna är att diskutera golfens framtidsfrågor, bland annat golfens
nytta i samhället inom framför allt miljö, folkhälsa och besöksnäring.

– Ingen har ritat upp den stora bilden för beslutsfattarna, vad golfen bidrar med inom miljö, folkhälsa och besöksnäring. Därför har golfen och golfanläggningen varit en oprioriterad fråga i landets kommuner. Att vi fick chansen att träffa beslutsfattarna i en del av landets kommuner på Verksamhetsseminarierna har gett många positiva effekter, säger Johan Kannerberg på Svenska Golfförbundet.

En sådan är att golfklubbarna i Kungsbacka – där var tionde invånare spelar golf – kontaktade fyra kommunalråd i kommunen och bad om en träff för att diskutera ett ökat samarbete mellan golfklubbarna och kommunen.
– Det är oerhört positivt att fyra kommunalråd från fyra olika partier tar sig tid att träffa kommunens golfklubbar för att diskutera ett förbättrat samarbete och hur golfen kan utveckla den kommunala verksamheten. Det var ett mycket bra möte, säger Johan
Kannerberg som hoppas på liknande initiativ runt om i landet.

Nu tar Svenska Golfförbundet sats mot nästa turné med verksamhetsseminarier. 23 platser mellan 15 januari och 13 mars är inplanerade. Målet är att nå ännu fler golfklubbsledare och kommunala beslutsfattare. Den här gången med koppling till FN:s globala mål för hållbar utveckling inom ramen för Agenda 2030.

– Golfens företrädare behöver blir bättre på att berätta om golfens nytta och de kommunala beslutsfattarna på att lyssna men också att se möjligheterna med golfen. Jag anser att det är ett gemensamt ansvar för golfklubbsledare och kommunala beslutsfattare att stärka golfens roll i samhället. It takes two to tango och Verksamhetsseminarierna är en sådan plattform, säger Johan Kannerberg.

Ett distrikt som redan bjudit upp till dans är Göteborgs golfdistriktsförbund. Göteborgarna har tagit initiativet till inledande samtal med beslutsfattare i alla åtta kommuner i distriktet för att beskriva golfens utveckling de senaste 20–25 åren, och golfens roll i samhället i dag. Steg två är att de 32 klubbarna i Göteborgsdistriktet kontaktar beslutsfattarna i sina respektive kommuner, på egen hand eller tillsammans med klubbkollegor.

– Det viktiga är inte bara att träffas, utan att få kvalitet i mötena. Det är en fråga om kompetens. Där behöver vi i golfen höja oss. Göteborgs golfdistriktsförbund är ett bra exempel på hur ett distrikt och dess klubbar kan arbeta för att stärka samarbetet med kommunerna, säger Johan Kannerberg och avslutar:

– Den stora utmaningen är att hitta fler eldsjälar på golfklubbarna som brinner för frågorna om golfens nytta i samhället. Vi behöver en större spridning av kompetens och engagemang för att stärka golfen – och landets kommuner!

Nu gäller det att förbereda för bättre banor 2019 – och den planeringen börjar med Golfnyttans checklista.

Håkan Blusi är nyanställd bankonsult på Svenska Golfförbundet. Han är expert på övervintring av banor och har sin bas i Sundsvall. Här är hans vassaste checklista med tio praktiska punkter.

Så här säkerställer du en bättre bana 2019:

1. Dagga av: Viktigt för att gräset ska kunna tillgodogöra sig solen så mycket som möjligt, och för att vattnet ska transporteras bort ur växten och därmed ladda med energi, kolhydrater, inför vintern. Börja så fort det blir tung dagg.

2. Balanserat gödslingsprogram: Tillför inte mer kväve än gräset kan tillgodogöra sig och gödsla endast så länge gräset växer. Använder du godkända medel för stråförkortning, använd det så länge gräset växer.

3. Stödså: Gäller ytor som behöver fyllas på, främst tee, green och fairway. Augusti och september är bra månader för det. (Läs mer om hur ni bäst återetablerar gräs på nedtorkade ytor). 

4. Sanddressa: Gäller de ytor som inte blivit sanddressade under säsongen, främst fairway. Det ger bättre och mer välmående turf eftersom thatchen behöver blandas upp med sand, det vill säga lagret under gräsytan där döda växtdelar samlas efter bland annat klippning. Skapar stabilare turf!

5. Gallra skogen: Kan göras när som helst och skapar bättre ljusinsläpp. Bra för fairway, ännu bättre för tee och green. Skapar ljusinsläpp även höst, vinter och vår då solen står lågt.

6. Slipa aggregaten: Vassa aggregat ger renare snitt vilket ger gräset bättre motståndskraft mot bland annat svampangrepp.

7. Minimera antalet klippningar: Klippning stressar gräset. Komplettera med vältning enligt metoden "två dagars vältning, en dags klippning".

8. Lufta: Gäller de ytor som har behov av det. Helt ok att göra när gräset är i god tillväxt, så att inget ovälkommet gräs kommer in.

9. Växtskydd: Använd växtskydd när det är torrt och fint, speciellt sista omgången före vintern. Använd från början av oktober norrut till mitten av november söderut, förutom i Skåne där växtskydd kan behövas användas även på vintern.

10. Titta över bevattningsanläggningen: När du tömt anläggningen på vatten, undersök att spridarna står rakt och att inga pumpar läcker. Titta även över dammarna så att de täta och fundera på om det inte är dags att utöka befintliga, eller anlägga fler. Vattenbrist var ett stort problem 2018.

11. Täckning av greener: Det kanske viktigaste av alla åtgärder på de platser i landet där det är aktuellt. Planera och täck när det är torrt och fint, och gräset slutat växa, Säkerställ att vatten inte kan rinna in under dukarna! Täck av så snabbt du kan i vår och lägg på en duk som andas. Åtta av tio gånger är täckning av greener en vinstlott!

– Följer du dessa punkter ökar chansen för en bra start i vår. Ha lite is i magen när ni öppnar banan i vår, så att ni är säkra på att gräset klarar av trampet från spelarna när säsongen kör i gång, säger Håkan Blusi och avslutar:

– Nu håller vi tummarna för en bättre övervintring av gräset till 2019!

Text: Thomas Björn

Inte undra på med 132 utslagsplatser i två våningar – varav 72 under tak – korthålsbana och Europas största puttinggreen. Allt belyst för spel och träning kvällstid. På området finns också Dormy golfvaruhus, gym, restaurang, resebyrå och hälsoklinik.

World of Golf fungerar som matarklubb.

– Vi utbildar fyra hundra till Gröna kortet varje år. Två hundra av dessa blir medlemmar i någon av de trettiotvå klubbarna i Göteborgs-distriktet år två, säger Magnus Palm, ansvarig för World of Golf som även driver klubb med låg medlemsavgift och nyttjanderättsavtal med närliggande Sisjö och Torrekulla.

– En medlem beskrev vår klubb som ”att lära sig simma på grunt vatten. När du lärt dig och blivit lite kaxigare kan du ge dig ut på djupare vatten, det vill säga bli medlem i en klubb med större bana”. En bra beskrivning!

Beslutet att låta golfen omfattas av friskvårdsbidraget skapar nya möjligheter för anläggningen som invigdes 2002, och återinvigdes 2007 med nuvarande ägare.

– Friskvårdsbidraget betyder förhoppningsvis att ännu fler vill lära sig spela golf, och att ännu fler som redan spelar golf tränar mer, både på egen hand och i grupp. Vi märker det redan nu, säger Magnus Palm.

Drygt 4,2 miljoner besök. Det kan Årsta Golf på Årstafältet i södra delarna av Stockholm räkna in under de 30 år anläggningen varit öppen. Mer än 10 000 nya golfare har utbildats och försett golfklubbar i främst Stockholms-området med nya medlemmar.

Men Årsta Golf är inte bara till för golfare. De som äger och driver anläggningen har ett bra samarbete med skolorna runt omkring, många skolungdomar har tillbringat
friluftsdagar på utslagsplatser och övningsbanan. Man har ett samarbete med det närliggande dagcentret för människor med funktionsnedsättning och med Vasaloppstränande skidåkare. Ja, även andra som bara vill ta en tur i skidspåren och bättra på sin egen hälsa.

I Stockholms stads detaljplan över Årstafältet finns dock inte golfanläggningen med. 30 hektar aktivitetspark är inritad, men Årsta Golfs tre hektar får inte plats på ytan.
Jan Valeskog (S), är ordförande i Exploateringsnämnden i Stockholms stad. Han förklarar varför Årsta Golf inte får vara kvar:

– Tyvärr är det inte möjligt att upplåta hela tre hektar mark i en central park i Stockholm där tusentals stockholmare, varav många är nyinflyttade i området, dagligen kommer att röra sig. I närområdet kommer en omfattande bostadsexploatering ske och en golfverksamhet med utbredda, höga stängsel och stora barriäreffekter skulle påtagligt försvåra nyttjandet av parken för allmänheten. Annan idrottsverksamhet utan dessa negativa effekter kommer möjliggöras med betydligt högre nyttjandegrad i förhållande till markanvändning.

Gustav Bäck äger och driver anläggningen tillsammans med sin bror Daniel.

– Vi har svårt att förstå det här. Vi är inte i vägen utan skulle smälta in fint i aktivitetsparken. Med våra öppettider, från tidig morgon till sen kväll, skulle vi dessutom kunna hjälpa till att hyra ut utrustning som behövs för andra aktiviteter samt hålla ett vakande öga på främst unga tjejer som rör sig i området kvällstid. Det ökar
tryggheten, säger Gustav Bäck.

Golfens dag den 20 maj, som arrangeras i hela Sverige, blir därför extra viktig för Årsta Golf. Det är inte bara en dag att låta nya och gamla kunder prova på golf, utan
också en möjlighet att visa Stockholms stads beslutsfattare att anläggningen har sin givna plats på Årstafältet.

– Vi räknar med ett par tusen personer på plats och funderar på att göra någon slags manifestation för att visa vilket behov vi fyller. Många kommer fram och frågar hur det går. När de får reda på fakta, att vi kan komma att läggas ned, säger de »vad synd«. Det räcker inte, vi behöver hjälpas åt för att påverka politikerna. Här
krävs handling, förklarar Gustav Bäck.

Tidplanen visar att Årsta Golf ska vara borta tidigast 2022. Men Gustav Bäck, hans bror Daniel och de tolv medarbetarna på anläggningen har inte gett upp.

– Vi ska kämpa för att vara kvar. Vi har erbjudit oss att flytta hela anläggningen till en annan del av Årstafältet, och inom ramen för aktivitetsparken, men inte fått
något gehör för det heller. Det känns som att de styrande i staden vill tiga ihjäl oss, som att vi inte finns. 

Den som är emot nedläggningen kan gå in och skriva under en namnlista på arstagolf.se. Hittills har cirka 4 500 namnunderskrifter samlats in.

Text: Thomas Björn

Årsta Golf
Besökare per år: 140 000. Totalt under 30 år: drygt 4,2 miljoner. Antal bollar som slås en dag: 35 000. Beräknat antal motionstimmar per år: 250 000. Nedläggning tidigast enligt plan: 2022. Övrigt: Femma på Svensk Golfs ranking av träningsanläggningar i Sverige 2012 (bäst i Stockholm).