Golf är en tydlig rese- och besöksanledning för kommuner och destinationer och skapar en förlängning av säsongen. Golfanläggningen bidrar till att utveckla destinationens attraktivitet, attraherar nya invånare och är ofta en av ortens större arbetsgivare.

Golfsporten ger upphov till turistisk konsumtion i miljardklassen, samtidigt som golfanläggningar stärker platsers attraktivitet. En rapport från Handelns utredningsinstitut (HUI) visar att golfturismen i Sverige årligen omsätter 1,9 miljarder kronor. Och på flera destinationer i Sverige fungerar golfen som en som en tydlig reseanledning och bidrar till att förlänga turistsäsongen.

Artiklar om besöksnäring

  1. Klubbens checklista efter valet
  2. Golfnyttan

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
    Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    – Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    Checklistan!

    1. Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb:
      - Detaljplaner
      - Arrendeavtal
      - Hyresavtal
      - Miljötillstånd
      - Föreningsstöd

    2. Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen:
      - Mål & Budget
      - Översiktsplan
      - Gällande detaljplan
      - Miljöpolicy med mera

    3. Vilka nämnder/förvaltningar påverkar klubbens verksamhet:
      - Kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen
      - Miljönämnd – miljöförvaltningen
      - Stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen
      - Fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    4. Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb:
      - Kommunalråd
      - Nämndordförande/vice ordförande
      - Kommundirektör
      - Planchef
      - Fritidschef
      - Miljöchef
      - Fastighetschef

    5. Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare:
      - Frukostmöten
      - Näringslivets dag
      - Föreningsdagar
      - Idrottsgalor
      - Festivaler
      - Rådslag

    6. Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in?
      - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande)
      - Golfens dag
      - Ungdomstävlingar/träningar
      - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer
      - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)
      - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    7. Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?
      - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation?
      - Faktablad
      -  Bilder
      -  Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    Text: Thomas Björn

  3. Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet
  4. Golfnyttan

    Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet

    I Nackareservatet i södra Stockholm arbetar Björkhagens Golfklubb med att vårda och utveckla sin anläggning – med målet att arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm.

    Björkhagens Golfklubb

    Bildad: 1958
    Medlemmar: 650
    Läge: I Nacka-reservatets västra utkant.
    Marken: Arrenderas från Stockholms stad. Nuvarande arrendeavtal löper till år 2035.
    Prio i miljö- och naturvårds-arbetet: Att skapa en win-win-situa-tion mellan golfen som idrott och natur-vården, samt utveckla klubben till en multi-funktionell anläggning med ännu mer akti-vitet året om till gagn för alla som rör sig i Nackareservatet.

    Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

    – Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
    – Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

    Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
    Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

    Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
    Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
    – Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

    Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
    – Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

    Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

    Så ökar du den biologiska mångfalden

    1. Sköt ruff och skogsbryn som bonden skötte ängs- och hagmarker (ger en öppnare ruff).

    2. Ringbarka istället för att avverka. Det ger livsutrymme för många hotade livsformer.

    3. Om ni väljer att avverka, lägg veden i solbe-lysta lägen. Borra gärna hål i veden för att underlätta för etablering av t ex solitärbin.

    4. Anpassa skötsel av dammar till livet i dem. Rensa eller gräv bara en tredjedel av dammen per år. Skapa flacka stränder på solsidan.

    5. Lägg löv och hö från slåtter i sydvända komposter tillsammans med lite ris. Då får många arter boplats under vintern.

    6. Plantera häckar och bärträd till fromma för fågel.

    7. Bygg gärdeskog som outmarkering. Det är vackert, omfamnande och bra för hotade vedlevande mossor och lava.

    Text: Thomas Björn

  5. Så blir din golfklubb multifunktionell
  6. Golfnyttan

    Så blir din golfklubb multifunktionell

    Golfen kan bidra till flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån begreppet multifunktionella anläggningar. Så här kan din golfklubb bli mer multifunktionell, locka nya medlemmar och samtidigt bidra till en bättre värld – med hjälp av Golfnyttans checklista.

    Grunden i arbetet med multifunktio-nella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

    Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
    Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
    Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
    Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

    Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

    Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.
    – Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.
    – Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhets-målen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

    Checklista – så gör du klubben multifunktionell

    • Öppna upp spår för allmänheten för promenad, ridning och längdskidåkning.

    • Skapa en välkomnande atmosfär, exempelvis informativa skyltar som välkomnar snarare än varnar.

    • Bjud in elever från närliggande skolor att prova på golf, gärna gratis.

    • Erbjud kurser, boende och till och med jobb för nyanlända.

    • Utveckla verksamheten för personer med funktionsnedsättning.

    • Utveckla anläggningen för annat än golf, exempelvis musikfestival.

    • Utveckla partnerskap och samarbeten med företag och organisationer i närområdet. 

    • Arbeta med jämställdhet, Vision 50/50. 

    • Arbeta med GEO-certifiering (Golf Environment Organisation).

    Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org

  7. 17 mål för en bättre värld
  8. Golfnyttan

    17 mål för en bättre värld

    Nu tar golfen sats framåt med utgångspunkt i FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Men vad är det för något – och varför har de tagits fram? Golfnyttan reder ut begreppen.

    Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog värl-dens stats- och regerings-chefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

    FN:s 17 globala mål i Agenda 2030 ska hjälpa till att:

    • Utrota hunger och fattig-dom i världen.

    • Förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.

    • Uppnå jämställdhet och egenmakt för alla flickor och kvinnor.

    • Säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

    De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

    Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:

    1. Ingen fattigdom
    2. Ingen hunger
    3. God hälsa och välbefinnande
    4. God utbildning för alla
    5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan.
    6. Rent vatten och sanitet för alla
    7. Hållbar energi för alla
    8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    10. Minskad ojämlikhet
    11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen.
    12. Hållbar konsumtion och produktion
    13. Bekämpa klimatförändringarna
    14. Hav och marina resurser
    15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf.
    16. Fredliga och inkluderande samhällen
    17. Genomförande och globalt partnerskap

    Text: Thomas Björn

  9. Krönika: Ett besök i naturen är bra för hälsan
  10. Golfnyttan

    Krönika: Ett besök i naturen är bra för hälsan

    Nr jag sitter i min kajak och färdas över stilla vatten omgiven av kobbar och skär i det yttre havsbandet av Stockholms arkipelag slås jag återigen av att Sverige har en fantastisk natur.

    Kajsa Mickelsson

    Yrke: Utredare Folkhälsomyndigheten.
    Gillar: Att vistas i naturen.

    En natur som dessutom kan bidra till välmående och påverka folkhälsan positivt. Man behöver inte bege sig till storslagna och avlägsna miljöer eller ägna sig åt avancerade aktiviteter för att påverka hälsan i rätt riktning. Det kan lika gärna vara en utflykt i skogen, ett besök i den närliggande parken eller en runda på golfbanan. Det viktiga är att faktiskt komma ut.

    Vi får pluseffekt. Naturen kan i sig påverka vår förmåga till inlärning, att minnas och dra slutsatser. Våra stress-påslag minskar och blir färre. Vi kan tanka kraft, ladda hjärnan och våra resurser. Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen.

    Hur står det då till med folkhälsan? Jämför vi med flera andra länder har befolkningen i Sverige en god hälsa. Men et finns många utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och särskilt bland barn och unga. Hälften av befolkningen i åldern 16–84 år lider av övervikt eller fetma. Bara 11 procent av landets 15-åringar är tillräckligt fysiskt aktiva och åldersgruppen 16–24 år är de som vistas minst i natu-ren. Tänkvärt eftersom det är under uppväxtåren som vi grundlägger goda vanor. Mest problematiskt är ändå att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar och att de med lägre utbildningsnivå har en ökad risk för ohälsa.

    Naturen är en underutnyttjad resurs i arbetet för bättre och jämlik folkhälsa. Och för att bäst fylla sin funktion måste den vara tillgänglig och nåbar, för alla, i vardagen. Att naturen har hälsofrämjande effekter är det många som har erfarenhet av. Jag känner det själv såväl när jag njuter av lugnet i min kajak som när jag springer mellan möten och tar vägen genom en närliggande park – för att tanka kraft till nästa aktivitet.

    KAJSA MICKELSSON
    Utredare, Folkhälsomyndigheten

  11. Två partners med gemensamt fokus
  12. Golfnyttan

    Två partners med gemensamt fokus

    Folksam och EnterCard – två partners men med samma fokus: att erbjuda tjänster som löser golfklubbars och golfares behov, samt en satsning på idrottens samhällsnytta.

    Folksam har varit försäkringsgivare för Svenska Golfförbundets medlemsförsäkring sedan 2006. EnterCard har varit sam-arbetspartner sedan början av 2000-talet. Grunden i samarbetet är MoreGolf Mastercard – kortet som fram till 2009 hette Medlemskort Mastercard. Anledningen till namnbytet med ändrat innehåll var att skapa ett livsstilskort för golfare med bonus på alla inköp.

    Folksam erbjuder också alla golfklubbar en specialanpassad försäkring utifrån klubbarnas vardag och de skador som kan drabba en golfanläggning: Svensk Golfbaneförsäkring. Lägg därtill en rad försäkringslösningar till medlemmar och anställda på golfklubbar, bland annat:

    • Specialanpassad försäkring för golfanläggningen samt klubbens alla fordon, både registrerade och oregistrerade.

    • Sakförsäkring, till exempel hem-, villa- och bilförsäkring.

    • Livförsäkring.

    • Långsiktigt sparande, ex till pensionen eller kanske till barns första bostad.

    Vad gäller MoreGolf ger varje spenderad krona poäng, som i sin tur genererar bonuscheckar. Dessa kan lösas in för spel på golfklubbar anslutna till Svenska Golfförbundet eller hos kortets partners, bland annat Golfstore, Dormy, Hertz, Best Western och SkiStar.
    – Vi tjänar pengar på kortet och vi ger tillbaka miljonbelopp till golfen varje år, bland annat tack vare antalet transaktioner som görs med korten samt de bonuscheckar som kortinnehavarna för tillbaka till golfen genom att lösa in dem på landets golfklubbar eller hos partners till kortet, säger Johan Björk, Partner Manager på EnterCard.

    Smarta tjänster och lösningar är en sak som förenar dessa två stora partners. En satsning på idrottens samhällsnytta, i det här fallet golfens, är en annan.
    I Folksams fall handlar det om Svenska Golfförbundets arbete för friskvård, jämställdhet, handigolf samt bredd– och tävlingsverksamhet.

    – Golfen har gjort en spännande resa de senaste 15–20 åren och gått från att vara en idrott med trösklar till en idrott som är öppen för alla. Samtidigt har vi på Folksam gjort en resa inom vår sponsring där vi gått från att ge en påse pengar för att få synlighet i form av skyltar till att vara en aktiv partner som vill vara med och utveckla idrotten och minska skadorna inom densamma. Det finns i vårt DNA och gäller även golfen, förklarar Lars–Inge Svensson, sponsorchef på Folksam som även berättar att jämställdhetsfrågan är viktig, inte minst därför att den står högt på dagordningen internt på Folksam.
    – Här har Svenska Golfförbundet kommit långt med Vision 50/50, längre än de flesta andra förbund. Satsningen har tydliga mål och stämmer också väl över-ens med Riksidrottsförbundets idrottspolitiska satsning.

    Handigolfen är ett annat område där Folksam imponeras av Golfförbundets verksamhet.
    – Vi ser att olika idrotter kommit olika långt i sitt arbete med parasporten. Golfen ligger absolut i framkant med sin handigolf, förklarar Lars–Inge Svensson.

    Det märker Folksam inte minst genom den positiva återkoppling företaget fått med anledning av Golfförbundets stimulansbidrag. Det vänder sig till klubbar som har, eller vill starta, verksamhet för golfare med funktionsnedsättning.

    – Målet är att det ska bli en naturlig del av klubbarnas verksamhet. Här vill jag passa på att lyfta fram Helena Brobeck på Svenska Golfförbundet som med enormt engagemang driver förbundets handigolfverksamhet framåt och tack vare det stimulerar fler klubbar att engagera sig i frågan, säger Pär Brännström, Key Account Manager på Folksam.

    EnterCard stöttar också Golfförbundets handigolfverksamhet. Johan Björk förklarar:
    – Jag var ute och tittade på handigolffinalen på Kallfors Golfklubb förra året. Jag blev mycket imponerad av både deltagarna och verksamheten. Det känns bra att stötta handigolfen!

    Mer om Folksam och EnterCard

    Text: Thomas Björn

  13. 11 tips för en bättre bana 2019
  14. Golfnyttan

    11 tips för en bättre bana 2019

    En vädermässigt tuff vinter och vår med kärnis som kvävde gräset följdes av en ännu tuffare sommar med historisk torka och bevattningsförbud i flera kommuner. Många av Sveriges golfbanor tog stryk 2018. Nu gäller det att planera för bättre banor 2019 – och den planeringen börjar med Golfnyttans checklista.

    Håkan Blusi är nyanställd bankonsult på Svenska Golfförbundet. Han är expert på övervintring av banor och har sin bas i Sundsvall. För tidningen Golfnyttan tar han fram sin vassaste checklista med elva praktiska tips. Varsågod, så här säkerställer du en bättre bana 2019!

    11 konkreta tips

    1. Dagga av: Viktigt för att gräset ska kunna tillgodogöra sig solen så mycket som möjligt, och för att vattnet ska transporteras bort ur växten och därmed ladda med energi, kolhydrater, inför vintern. Börja så fort det blir tung dagg.

    2. Balanserat gödslingsprogram: Tillför inte mer kväve än gräset kan tillgodogöra sig och gödsla endast så länge gräset växer. Använder du godkända medel för stråförkortning, använd det så länge gräset växer.

    3. Stödså: Gäller ytor som behöver fyllas på, främst tee, green och fairway. Augusti och september är bra månader för det.

    4. Sanddressa: Gäller de ytor som inte blivit sanddressade under säsongen, främst fairway. Det ger bättre och mer välmående turf eftersom thatchen behöver blandas upp med sand, det vill säga lagret under gräsytan där döda växtdelar samlas efter bland annat klippning. Skapar stabilare turf!

    5. Gallra skogen: Kan göras när som helst och skapar bättre ljusinsläpp. Bra för fairway, ännu bättre för tee och green. Skapar ljusinsläpp även höst, vinter och vår då solen står lågt.

    6. Slipa aggregaten: Vassa aggregat ger renare snitt vilket ger gräset bättre motståndskraft mot bland annat svampangrepp.

    7. Minimera antalet klippningar: Klippning stressar gräset. Komplettera med vältning enligt metoden »två dagars vältning, en dags klippning«.

    8. Lufta: Gäller de ytor som har behov av det. Helt ok att göra när gräset är i god tillväxt, så att inget ovälkommet gräs kommer in.

    9. Växtskydd: Använd växtskydd när det är torrt och fint, speciellt sista omgången före vintern. Använd från början av oktober norrut till mitten av november söderut, förutom i Skåne där växtskydd kan behövas även på vintern.

    10. Titta över bevattningsanläggningen: När du tömt anläggningen på vatten, se till att spridarna står rakt och att inga pumpar läcker. Titta även över dammarna så att det är täta och fundera på om det inte är dags att utöka befintliga, eller anlägga fler. Vattenbrist var ett stort problem 2018.

    11. Täckning av greener: Det kanske viktigaste av alla åtgärder på de platser i landet där det är aktuellt. Planera och täck när det är torrt och fint, och gräset slutat växa. Säkerställ att vatten inte kan rinna in under dukarna! Täck av så snabbt du kan i vår och lägg på en duk som andas. Åtta av tio gånger är täckning av greener en vinstlott!