FN:s mål tar golfen till nästa nivå
Nu ska golfen beskriva sin samhällsnytta utifrån FN:s mål i Agenda 2030 – och visa att den bidrar till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Därmed tas golfklubbarna till nästa, multifunktionella nivå.
Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.
Tre tips för att komma igång med Agenda 2030:
1. Gör en inventering och analys över hur det ser ut på golfklubben idag. Vilka värden finns på golfbanan och i landskapet runt omkring, och vilka samarbeten har ni?
2 Bjud in andra aktörer till en workshop. Tänk brett och spåna vilt!
3. Analysera idéer och förslag på samarbeten som kommer fram och gör en plan för vart ni vill komma och hur det ska gå till. Försök inte greppa om allt, utan börja med "lågt hängande frukter" för att komma igång. Funkar det bra och känns bra så är det bara att fortsätta.
– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:
– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.
Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.
Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.
Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk
– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.
Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.
Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.
– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.
Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.
Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.
– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.
TEXT: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag
En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.
Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.
Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans
Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.
Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.
Här är några tips:
Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till
Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen
Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)
Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling
Plantbytardag i samband med golfloppis
Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund
Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening
Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.
Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.
Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf
Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser
Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark. Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.
Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.
Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).
-
Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris
Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet.
2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.
Priset delades ut av Göran Tyrsing från SGA och Malin Pellborn från SGF:s förbundsstyrelse. Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.
På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.
Motiveringen lyder:
Klubbens naturvårdsarbete syns tydligt, både på anläggningen och i annan kommunikation. Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör.
Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.
Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen. Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.
För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.
Stort grattis till en värdig pristagare!
-
Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare
Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg. Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.
– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.
Kampanjen presenterades under förbundshelgen av projektledarna Lina Karanikas, WWF och Sussi Persson, SGF. Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment
Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.
Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.
Det finns kampanjmaterial i form av färdiga skyltar, banners och bilder att ladda ner och använda för att kommunicera klubbens arbete med att göra golfen vildare. – Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.
Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland
I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.
Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.
– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.
– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.
Kan bli artrika miljöer
På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023. Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.
Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.
Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.
Stort engagemang för naturen
Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.
I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.
Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.
Mer om kampanjen och WWFs arbete:
wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverigeMer om golfens hållbarhetsarbete:
