Politik & juridik

2017 var inte något bra år för Moder Jord. Uppvärmningen av vår planet fortsätter och nu börjar vi också se konsekvenserna tydligare. Under 2017 hade vi fler orkaner, skyfall och översvämningar än vanligt, samtidigt som andra delar av klotet hade svåra torrperioder.

De extrema väderförhållandena har kommit för att stanna. Vi förlorar också biodiversitet i en hisnande takt och hastigheten som växter och djur utrotas med bara ökar.

Detta får naturligtvis också konsekvenser för golfen. Grässjukdomen Dollar spot har på några år etablerat sig på flera golfbanor i Norden, som följd av det varmare klimatet. Många klubbar tvingas också att helt bygga om dräneringssystemen, då "millennieregnen" nu kan komma flera gånger på ett år, samtidigt som Gotland och Öland hade den svåraste torkan i mannaminne under 2017.

Sex hållbarhetsmål för golfen

Vi måste nu göra de globala utmaningarna till golfens utmaningar, så vi kan skapa en stark och framgångsrik golfsektor. STERF har identifierat sex viktiga hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030, som golfen kan bidra till att uppnå, samtidigt som vi hanterar våra egna vardagsutmaningar. Dessa är:

– Hållbara städer och samhällen
– Ekosystemtjänster och biologisk mångfald
– Hälsa och välbefinnande
– Hållbar användning av naturresurser
– Anpassning till och bekämpning av klimatförändringar
– Lokalt och globalt gränsöverskridande samarbete

För att adressera utmaningarna och ställa om mot en hållbar utveckling, behövs forskning och ny kunskapsuppbyggnad. Tack vare nordiska golfklubbars framsynta investering i forskning och utveckling genom STERF, kan vi konstatera att vi ändå är bra förberedda för att möta framtiden.

Fyra forskningsprogram i fokus för hållbar golfsektor

Våra fyra forskningsprogram är väl positionerade för att arbeta med att lösa såväl de globala utmaningarna som utmaningar specifika för golfsektorn. Programmen får stor uppmärksamhet både i Norden och internationellt. Under 2017 har vi startat flera projekt, som kommer att bidra till att vi kan bygga och vidmakthålla en miljömässigt hållbar golf- och grönytesektor.

Eftersom klimatet och andra faktorer ändras snabbt blir det än viktigare att komma ut med de senaste resultaten och metoderna, så att alla som arbetar operativt med utmaningarna har de bästa verktygen. Därför fortsätter vi från STERF:s sida att fokusera på att leverera resultat färdiga för användning, i form av till exempel faktablad, handböcker, populärvetenskapliga artiklar samt praktiska seminarier och fältdagar.

Ny kunskap och viktig forskning i STERF:s årsbok 2017

I STERF:s årsbok 2017 och i den svenska sammanfattningen som bygger på STERF:s årsredovisning och årsboken finns en rad exempel på ny kunskap och viktiga forskningsaktiviteter. Årsboken och den svenska sammanfattningen hittar du här.

Sedan blogginlägget skrevs har Skatteverket kommit med nya besked i friskvårdsfrågan. På sidan Friskvårdsbidrag för golf finns all uppdaterad information.

Det är ingen överdrift att påstå att de senaste dagarna varit omtumlande med historiska besked i friskvårdsbidragsfrågan. Vi var många som väntade på, och var beredda på, Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom. Beslutet var också det förväntade. Men det var när Skatteverket gav sin syn på beslutet som det verkligen blev intressant – och det hela tog en lite oväntad, men likafullt mycket glädjande vändning. Allt golfspel räknas som möjligt att få bidrag för.

Ni kan bakgrunden. Urban Rydin på LRF ställde en fråga kring varför viss golf inte skulle vara bidragsberättigad som enklare och billig motionsform. Skatterättsnämnden gav honom rätt, Skatteverket överklagade till HFD, som på grund av formaliafel gav Skatterättsnämnden bakläxa. Rydin vilade inte utan gav sig in i rond två, fick återigen rätt i Skatterättsnämnden. Skatteverket överklagade, som man alltid gör, återigen till högsta instans, det vill säga HFD. Som den här gången gav Rydin och Skatterättsnämnden rätt.

Någonstans under den här resan insåg Skatteverket det ohållbara i att bli en ännu mer kontrollerande och granskande myndighet med "spioner" för att kolla medlemskap och vem eller vilka som skulle få tillgång till bidrag.

Så Skatteverket agerade snabbt när domen kom, gav sin egen tolkning av domen och fastställde regler som gäller från 1 januari, det vill säga redan nu. Från Svenska Golfförbundet har vi kommunicerat HFD:s dom, men avvaktat Skatteverkets agerande för att kunna gå ut med rätt information till medlemsklubbar och golfare.

Det vi vet!
Genom Skatteverkets kommentarer och förkunnande vet vi följande:
Golf är fullt ut avdragsgill som friskvårdsförmån för arbetsgivare. Alla arbetsgivare är godkända men personen som tar emot friskvårdsbidrag måste vara anställd. Egenföretagare – driver firma – får inte göra avdrag för motion eller friskvård.
En förutsättning är att all personal erbjuds förmånen, dvs att spela eller lära sig spela golf.
Det maximala avdragsbeloppet är 5 000 kronor per år. Det spelar ingen roll om den totala spelkostnaden överstiger denna beloppsgräns, understiger den eller är uppdelad i flera mindre belopp. 
Det måste vara någon form av spelavgift, medlemsavgift är ej avdragsgill. Något golfklubbar bör tänka på i sin kommunikation/marknadsföring.
Förutom spelrättsavgift är även lektioner, greenfeeavgifter, egen träning på driving range, golfutbildningar och nybörjarkurser avdragsgillt. Men det är inte all greenfee som är avdragsgill. Det finns en gräns vad som anses vara motion av enklare slag, under 1 000 kronor .

Kom ihåg:
Det är fortfarande upp till arbetsgivaren om företaget vill acceptera golf eller andra aktiviteter som förmån.
Personlig tränare är inte avdragsgill förmån.
Tränings- och motionsredskap är inte avdragsgillt.
Deltagaravgift i tävlingar är inte avdragsgillt.

En vanlig fråga jag får är om Skatteverket verkligen kan besluta kring detta. Måste det inte vara ett politiskt beslut i riksdagen eller från regeringen? Det krävs inga politiska beslut. Domen handlar om en tolkning av ett politiskt beslut så enda gången det skulle bli aktuellt med ett politiskt beslut är om riksdagen inte är nöjd med domstolens tolkning. Skatteverket har ju accepterat (hade ju inget annat val då även de måste följa domstolsutslag) utslaget vilket betyder att den nya tolkningen gäller. Lite elakt kan man ju säga att HFD anser att Skatteverket tidigare tolkat gällande riksdagsbeslut fel.

Tänk till!
Till er som sitter i distrikts-, eller klubbstyrelser eller arbetar på klubb –fundera över hur ni skiljer på medlemsavgift och spelavgift. Tänk över hur ni på klubb nu kan skapa nya kortare banor, arrangera fler kurser och utbildningar och ha verksamhet året runt. Tänk också på att det här beslutet ska gynna er och inte några tredjepartsaktörer!

Sedan blogginlägget skrevs har Skatteverket kommit med nya besked i friskvårdsfrågan. På sidan Friskvårdsbidrag för golf finns all uppdaterad information.

Så kom det då, beskedet som Golfsverige jublar över. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked och därmed sagt ja till att enklare form av golf ska vara berättigat till friskvårdsavdrag. Ett historiskt och förstås alldeles korrekt beslut sett med golfarnas ögon. Läs den historiska domen från HFD här.

Men – och det finns viktiga men – i domen påpekas tydligt att den endast gäller träning på driving range samt spel på enklare banor som varken kräver hög kunskap eller medlemskap. Alltså golfspel på pay & play-bana och att träna golfslag på driving range, exempelvis med säsongskort som då kan betalas av arbetsgivaren med 4 000 kr per år som en skattefri friskvårdsförmån.

Det gäller alltså inte all golf överallt och när som helst. Det positiva beskedet betyder inte att landets golfklubbar kan säga att det är fritt fram för arbetsgivare att betala för medlemskap i klubb eller greenfee-avgifter på banor där medlemskap i den eller annan klubb krävs.

Det som sker nu är att Svenska Golfförbundet (SGF) kommer att inleda en dialog med Skatteverket kring vilka regler som kommer att gälla, från när de ska gälla med mera. Därefter kommer vi att ta fram tydliga direktiv för både golfklubbar och golfspelare kring vad som gäller. Vi kommer också att informera om detta – och vad det innebär för Golfsverige – under våra verksamhetsseminarier på 22 orter runtom i Sverige med start tisdag 16 januari. Har du inte redan anmält dig finns det fortfarande platser kvar.

Det är självklart också så att SGF fortsätter att jobba och lobba för att all golf ska bli avdragsgill som friskvårdsförmån.

Apropå den ibland lite förvirrade diskussionen kring om golf är friskvård eller inte. Så här skrev jag i ett tidigare blogginlägg:

"Golf är självklart friskvård, den har bara inte varit avdragsgill enligt nedan formulering från Skatteverket:
Arbetsgivaren kan skatte- och avgiftsfritt ge sina anställda möjligheten till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Om arbetsgivaren ersätter den anställda för kostnad för motion och friskvård som inte är av enklare slag eller mindre värde är ersättningen skatte- och avgiftspliktig. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren har ersatt den anställda för hela eller del av kostnaden.

Golf, ridsport, segling och alpin skidåkning, är exempel på sporter som ej är avdragsgilla därför att de inte anses vara en enklare (billig) form av motion. Att golf och ridsport engagerar och håller igång mer än 10 procent av Sveriges befolkning har alltså inte spelat någon roll. Tills nu. Alla turer kring Skatteverket och HFD finns i tidigare blogginlägg här (ja från Skatterättsnämnden) och här (Skatteverket överklagar)."

Den här domen öppnar med stor sannolikhet för att även viss form av ridsport kommer att ge friskvårdsbidrag. Jag tänker på turridning och ridanläggningar där det är möjligt att ta ridlektioner med avgift för viss tid, utan vare sig att vara hästägare eller medlem i någon förening eller sällskap. Hoppet står även där till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Det är inte bara svenska artister som Lars Winnerbäck som ger sig ut på lång Sverigeturné. Även Svenska Golfförbundet har laddat turnébussen med estradörer, projektledare och en och annan chef. Allt för att återigen på verksamhetsseminarierna träffa runt 2 000 personer verksamma inom golfen.

Tisdag 16 januari stannar gänget till i Skövde som är första anhalt. Sedan rullar turnén på med ytterligare 21 orter fram till 20 mars då allt avslutas i Visby.

Det har säkert inte undgått någon att 2018 är valår. Därmed har Svenska Golfförbundet bjudit in både riksdagsledamöter, kommunpolitiker och miljöansvariga på de 22 orterna. I skrivande stund har 48 politiker tackat ja, däribland 15 kommunalråd.

Golfnyttan i samhället är temat under 90 minuter i ett av heldagsseminariernas arbetspass. Här möts politiker, kommunala företrädare och klubbrepresentanter för att diskutera kring aktuella ämnen inom besöksnäring, friskvård och miljö, områden där golfen bidrar – och kan bidra ännu mer – till samhällsnyttan.

Det här är första gången som SGF bjuder in politiker till dessa verksamhetsseminarier. Du som vill vara med och ännu inte anmält dig, gör det här.

Har du goda relationer med politiker i din kommun, bjud med dem på "ditt" seminarium. Ju fler politiker, desto fler kontaktytor och chans att påverka. Som sagt, det är valår...

Vision 50/50, alltså det jämställdhetsarbete som nu pågår runt om i Golfsverige, har ett väldigt enkelt syfte. Att göra golfen i Sverige mer rättvis. Det är barnsligt enkelt att förstå. Det är precis det som jämställdhetsfrågan handlar om. Mänskliga rättigheter.

Jag har haft mailkontakt med alla, ja du läser rätt – alla som är med i programmet då jag hanterar inloggningarna till kunskapen. Den digitalt paketerade processen. Jag har också träffat de åtta pilotklubbarna och alla 42 klubbar och sju distrikt som nu är med i programmet.

Jag beundrar verkligen alla de individer runt om i Golfsverige som nu på olika sätt tar sig an den här frågan. Frågan om mänskliga rättigheter. Frågan om mer lika villkor för kvinnor och män att utöva och påverka golfen.

Men en sak skrämmer mig. Gång på gång, från olika håll, hör jag att "det löser sig nog med nästa generation" och "det blir skillnad med den nya generationen". Problemet är att nej, det gör det inte. Det löser sig inte.

Jag börjar med mig själv som exempel. Jag är 34 år, man och vit. Jag är också politiskt intresserad, utbildad inom bland annat kommunikation, jobbar mycket med omvärldsbevakning och ansåg mig, fram till att jag som projektledare för paketeringen av Vision 50/50 fick ta del av all den kunskap som nu står till Golfsveriges förfogande, ha rätt bra koll på genusfrågan.

Jag hade fel. Rejält fel.

Spanar jag utanför mig själv – med till exempel kampanjen #metoo som tydlig indikation – ja då blir det ännu mer uppenbart att nästa generation, som jag nog än så länge till viss del kan sägas vara en del av, inte per automatik löser jämställdhetsfrågan och skapar mer lika villkor för kvinnor och män.

Vi måste helt enkelt sluta tro att det löser sig och istället göra precis det min innebandytränare när jag var 13 år lärde mig att göra när vi körde "Idioten" en regnig torsdagsträning, kämpa lite mer.

Det är genom kunskap och aktiviteter vi kommer någon vart i den här frågan. Något som både är tydligt om vi tittar historiskt, och viktigt om vi faktiskt vill göra skillnad och inte bara säga att "vi är för jämställdhet". 

Normer har ju just den ofina konsekvensen att de effektivt flyttar beteende från generation till generation. Ska det brytas behöver vi förändring – som börjar med kunskap. Annars löser det sig inte.

Läs mer om Vision 50/50