Banbloggen

Denna dag spenderade jag genom att gå på två ½ dagars föredrag, som verkligen var aktuella. Det första handlade om vad är ett bra resp. dåligt bevattningsvatten. Tidigt så kunde jag inte annat än höja på ögonbrynen när jag fick redovisat för mig av att allt vattnet som går åt i detta land, så står uppvärmning och elförbrukning för 41%. På andra plats kommer bevattning av växande grödor, trädgårdar, golfbanor, sportytor m.m. för 37%. Detta sista har ökat med 2 % sedan den sista mätningen gjordes 2010. Då skall vi veta att dem 12 sydligaste staterna i landet står för 50 % av denna förbrukning. Samtidigt så kostar vattnet oerhört mycket jämfört med vad det gör i vårt land. Det är inget ovanligt att i bara kostnad för vatten (utan elförbrukning till själva pumparna) att en normal 18 hål bana betalar uppemot 1 – 1,5 miljon svenska kronor per år oavsett om det djupborrat grund vatten eller renat avloppsvatten man köper.

Självklart gick vi även grundligt igenom vad som är ett bra resp. dåligt bevattningsvatten. Det finns garanterat en del klubbar i vårt avlånga land som behöver ta en eller ett par vattenprover någon eller några gånger per år.

Efter lunch var ämnet på nästa föredrag: "Skall vi acceptera eller motarbeta vitgröe på våra golfbanor" Det många gånger så förhatliga gräset som växer i alla världsdelar över hela vår jord. Man har t.o.m. hittat plantor på Grönland och som vid rätt skötsel bildar fantastiska spelytor. Som kuriosa kan jag rapportera att t.ex. 80 % av alla banor som det spelas US Open på, är stenhårt preparerade vitgröe banor. Denna siffra kan nog även stämma i vårt land. Att ca 80% av våra banor har just vitgröe som dominerande gräsart.

Det var väldigt intressant att höra om snabbheten på greenerna och vilka krav som golfarna i USA ställer på banpersonalen till vardag. Det är inget ovanligt att dem kräver ett stimpvärde på 11,5 – 12 och det är fruktansvärt snabbt. Eftersom jag tillsammans med mina kollegor var och jobbade på Hazeltine GC i samband med Ryder Cup 2016 så vet jag att stimpen den sista dagen låg på 13,0.
Jag brukar säga, att kan man på en normalsvensk golfbana ligga på mellan 8,5 – 9,5 så räcker det oftast för att attrahera våra medlemmar i Golf Sverige. Det absolut viktigaste är trots allt själva bollrullet och att bollen rullar bra utan irriterande småhopp. Detta snackades det i princip inget alls om, eller om att man tappar massor av bra flaggplaceringar om man har för snabba greener. Lite började man lyfta frågan, hur dagens medelhandicappare skall lyckas med att få fast bollen vid inspel. I Sverige, har vi, om vi talar om det manliga könet, 21 i hcp och dem är 49 år.
Motsvarande siffror för en kvinna är 53 år och hon har 32 i hcp. Det är ju denna kategori av golfare vi skall attrahera och få dem att spela mera och hänga kvar i denna underbara sport. I USA har 50 % av alla manliga golfare mellan 7 – 16 i hcp samt att 37 % av övriga har högre hcp än detta. Kvinnorna hade ungefär samma hcp som i vårt land.

Därför var det väldigt kul att få se hur utvecklingen genom åren när det gäller stimp har ändrats. Kolla på den, tyvärr, väldigt suddiga bilden.

Via en smsundersökning som gjordes bland alla deltagare (ca 75 st.) på detta föredrag så var det en (läs 1 klubb) som kunde erbjuda röda tee som var kortare 4 900 m...

På återhörande
//
Mikael "Bobban" Frisk

Så var man då åter tillbaka i skolbänken för att lära sig mer. Denna gång på den årliga mässan och seminarierna arrangerade av den amreikanska greenkeeperorganistionen GCSAA som i år är förlagt till San Diego i Kalifornien. Det ärt jag och Mikael Bobban Frisk från SGF som bevakar detta evanemang och som vanligt är seminarieprogrammet fullspäckat med intressanta föredrag av de vassaste föreläsarna USA har att erbjuda. Själv ägnade jag denna första dag med att bevista ett antal kortare halvtimmas seminarier i allt från mossa på greener till hur man med hjälp av drönare kan fotografera skador på gräset och punktbekämpa dessa och på så sätt spara både miljön genom en 65-procentig reducering av bekämpningsmedelanvändningen och att samtidigt spara en hel del pengar på detta.

Ass. professor Bill Kreuser från Univ. of Nebraska pratade om tillväxten hos gräs och hur man har behov av att mäta denna ofta för att optimera tillväxten. Här kom han också in på tillväxtreglerare, PGR typ Primo maxx och vikten av att använda dem rätt. Avgörande för med vilken frekvens mellan givorna du skall ha är temperatur men också hur ofta och kort du klipper gräset. Mer klippning förkortar effekten av PGR vilket för mig innebär att om man vill hålla ner tillväxten är en ökad användning av vältar att föredra framför intensiv klippning. Han varnade också för att korta ner tiden mellan applikationer alltför mycket. Då ackumuleras tillväxthämmaren i plantan och får till följd en alltför dålig tillväxt och mycket sämre gräsytekvalitet.

En annan intressant föreläsning var av professor Elisabeth Guertal Auburn univ. som pratade om kiselns betydelse för gräsets väbefinnande. Det påstås att kisel gör plantan stråstyvare och att det förbättrar bollrullen, ger en högre slitstyrka och stärker immunförsvaret. Dessa påståenden har visat sig var sanning i laboratorieförsök där man använt mycket stora mängder kisel men i praktiken har man inte kunnat finna några effekter med de produkter som finns i handeln. De innehåller väldigt lite kisel för att kunna göra någon skillnad. Sedan har de också testat påståendet att styvare gräs skulle ge bättre bollrull utan att kunna se något samband.

Prof. Beth Guertal föreläste om kiselns betydelse för en gräsplanta.

Professor Guertal skall för övrigt föreläsa på Banchefskonferensen i Göteborg nu i mars. Det är bara att gratulera arrangörerna då hon är en mycket duktig och medryckande föreläsare. Missa inte detta tillfälle att lyssna på en föreläsare i absolut toppklass. Läs mer och anmäl dig här.

Slutligen vad gäller mossa har det inte kommit fram några nya produkter eller skötselåtgärder over here. Det verkar som vi faktiskt kommit längre i Sverige med bekämpning av mossa med hjälp av humic- och fulvicsyror. Det var allt för denna gång, fler rapporter kommer allt eftersom som veckan här framskrider.