Banbloggen

Ett av sterf största forskningsprojekt drar i gång på sitt andra verksamhetsår. Det är uppdelat i 6 olika områden och i Sverige kommer vi ansvara för delprojekt 6. Det är en utveckling på tidigare års fältförsök.

Delprojekt 6 kommer att fokusera på hur olika krypvenssorter kan etablera sig (på död yta) vid låga temperaturer samt se om olika förbehandlingstekniker (priming) av utsädet har en positiv inverkan på groningsförloppet.

Projekt är ett ”fältförsök” och försöksplats i år kommer vara Sollefteå GK. Såtekniken som kommer användas är ”slits” metoden. Delprojektet leds av Trygve Aamlid i samarbetet med Carl-Johan Lönnberg SGF och University of Massachusetts och University of Minnesota.

Det känns väldigt bra att kunna genomföra projektet och preliminärt drar projektet igång nästa vecka. Min kollega på SGF Håkan Blusi kommer vara med likaså Sollefteås banchef Jerker de Wall.

Jag vill rikta ett stort tack till Jerker och Sollefteå GK som ställer upp med försöksyta och kunskap! Nedan ser ni hur greenen såg ut innan luftning påbörjades. 

Fortsättning följer…….

Fritt översatt från ”Green section record” 2021-02-19

Vinterskador är ett problem på många banor i Sverige, med skador på greener som har störst potentiell inverkan på spelbarhet och intäkter. Även med de bästa förebyggande åtgärderna på plats kan vinterskador fortfarande uppstå. 

Om du är orolig för eventuella skador är det värt att samla in information innan våren så att du kan kommunicera problemen och utarbeta en återhämtningsplan vid behov.

Att ta torvprover och försöka stimulera tillväxt är ett effektivt sätt att identifiera omfattningen av eventuella vinterskador. De fysikaliska skador som kan uppstå under vintern är till exempel is, temperatur, vattenskador, uttorkning samt svamp som är en biotisk skada. 

De bästa platserna att hitta prover på är de som har en historia av vinterskador eller områden som är särskilt utsatta. Överallt där vatten samlas (lågpunkter) och områden som påverkas av skugga under hösten, vintern är lämpliga. 

För att ta prover, ta bort snö och is från gräset, var noga med att inte oavsiktligt skada gräset med de verktyg som används. En sladdlös borrmaskin utrustad med en dosfräs ca 5 cm djup kan sedan användas för att borra ur en plugg. Använd en platt skruvmejsel eller ett stämjärn för att ta bort pluggen. Upprepa denna process på så många platser som önskas för att få ett representativt urval av potentiella problemområden.

Ta med pluggarna inomhus, låt de tina upp i kylskåpet eller annan sval plats så att de acklimatiseras och plantera dem sedan i små krukor fyllda med sand eller växtbädd efter ett par dagar. Märk varje kruka med plats och datum för provtagning och placera dem på en solig fönsterbräda – söderläge är bäst – och applicera lite vatten flera gånger om dagen.

Om gräset börjar växa, eller inte, vet du om det finns vinterskador, och i vilken omfattning. Då kan du börja planera för vilka åtgärder som kan behöva göras till våren.

Att identifiera vinterskador innan de dyker upp på våren ger dig tid att uppmärksamma golfare och beslutsfattare vid anläggningen om problemet. Detta förhindrar överraskningar på öppningsdagen och gör det möjligt att nå enighet om en återhämtningsplan. 

Att ha extra tid att planera gör det också lättare att organisera resurser för en snabb återhämtning på våren. Beställning av nytt frö kan behöva göras och säsongspersonal kan eventuellt återvända till arbetet tidigare än vanligt för att hjälpa till med återställningsarbetet.

Läs mer om abiotiska skador här