Fördjupning i golfbanans områden

Examensarbeten HGU 

Vätmedelstest
Hur väl fungerar vätmedel på gamla jordgreener. 2 medel testades, Tricure och Revolution mot torrfläckar enligt leverantörens rekommendationer. läs här om resultatet av testet.

Handbok för nyanställda
Detta är en handbok till nyanställda på golfbana eller till golfspelare och förtroendevalda som är intresserade av golfbanans skötsel. Syftet med skriften är att ge en grundlig kunskap och förståelse för de olika arbetsmoment som utförs på en golfbana!

Golfbanans finish
Vad är finish? Viktigt eller inte? Kostnader? Bryr sig golfaren eller det är bara greenerna som gäller.

Träd och skugga på greenytor
Så påverkar träd och skugga greenerna på golfbanan. Tips och råd kring hur man bör tänka kring att fälla träd för bättre greener med lättare skötsel.

Vätmedel på fairway 
Vilken visuell effekt nås om man använder vätmedel på fairway och ytor som normalt vattnas lite eller inte alls. Upplevs fairway som grön och lockande eller torr och brun?

Thatch i greener 
För mycket thatch i greener? Här är de bästa tipsen för att komma fram till ett bra skötselprogramför golfanläggningens greener.

Thatchbearbetning med olika redskap
Hur kommer thatchen i en18 år gammal USGA green påverkas genom attantingen använda solida fasta pinnar kontra fysiskt ta bort material genom hålpipsluftning eller djupvertikalskärning?

Torrfläckar på greener 
Vad torrfläckar är för något hörs på namnet. Men varför torkar just den här fläcken på en golfgreen och inte hela ytan? Svaret finns här.

Olika luftningsmetoder på greener 
Att lufta greener och andra ytor på golfbanan är nödvändigt för att skapa ett fungerande underlag för golf. Rätt mängd syre i växtbädden är en förutsättning för att näringsämnen ska tas upp på bästa sätt. Olika luftningsåtgärder gör att vatten kan förflytta sig nedåt och inte blir stående på ytan och i rotzonen så att den blir vattenmättad.

Solheim cup Halmstad 07
Förberedelser och skötsel av mästerskapsbana. Under Solheim Cup på Halmstad Golfklubb 2007 visade det sig krävas mer än en fördubbling av personalstyrkan. Med denna ökning följde självklart ett behov  av i stort sett en lika stor ökning av antalet maskiner och transportfordon.

Black Layer & Alger 
Övervattning, dålig dränering, skugga och syrebrist skapar tyvärr bästa förutsättningar för det vi inte vill ha på våra golfbanor, Black layer och alger. Så här kan man kämpa emot dessa.

På grund av ökad nederbörd under senare år har många golfbanors svaghet visat sig. Vattnet har helt enkelt ingenstans att ta vägen. Klubbar med banor byggda helt utan eller med mycket bristfälliga dräneringssystem lägger därför nu resurser på nedläggande av dräneringsslang eller sättande av brunnar. Många gånger tyvärr akut där vattnet ställer sig och plan för arbetet saknas.

För att motverka arbete som består i ”brandkårsutryckningar” när det gäller avvattning är det viktigt att göra en rejäl och hållbar plan för avvattningen.

Så här gör ni:

➀ Införskaffa en topografisk karta med minst 1 m ekvidistans över banan och tillrinningsområden.

➁ Mät in hela banan med GPS både i markplan och framförallt höjdskillnader
ner till minst 20 cm ekvidistans.

➂ Mät och lägg in alla befintliga dräneringar i kartan.

➃ Starta med huvudavloppen. Är de tillräckligt dimensionerade och med fritt utlopp? Kontakta myndigheter vid förändringar.

➄ Följ vattenflödet uppåt och kontrollera att stamdräneringar eller diken är
tillräckligt stora och rensade. 

➅ Detaljgranska särskilt utsatta områden och dränera ut dessa enligt någon
av dessa tre principer:
• Avskärande dränering med diken
• Ytavvisning med svackor, brunnar eller öppna vattendrag.
• Grundvattendränering

➆ Det sista steget är att generellt få till torrare ytor på tätare jordar. Här används
metoder som djupluftning för att spräcka upp en kompakt yta, vertikalskärning, samt framför allt dressning för att få bukt med den alltid förekommande ansamlingen av organiskt material i ytan, så kallad thatch.

Vid frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med dränering och avvattning som specialkunskap:

Fredrik Seeger
076-697 67 95
fredrik.seeger@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Växtbäddar och avvattningslösningar för sportgräsytor
Mastersuppsats, Kent Fridell SLU Alnarp. En studie i hur man kan kombinera ökade krav på spelbarhet på sportgräsytor med effektiva metoder för avvattning och att minska exempelvis svampangrepp och överleva en vinter utan skador.

Fysikalisk analys av golfgreener
Här beskrivs bl.a uppbyggnad och vattenrörelser i olika greentyper och det ges också exempel på analysmetoder och hur de kanska kan förenklas.

Golfbanedränering
Vill ni lära dig mera om hur du skall gå tillväga för att dränera er golfbana finner ni det här. Även intervjusvar från ett antal banor som gjort större banrenoveringar finns med i denna skrift.

Examensarbeten HGU

Avvattning av fairway 
Här beskrivs ett fältförsök med sandinjektioner på fairwayytor på Delsjö Golfklubb vintertid. Resultatet blev ökad infiltration, stabilare gräsytor och en avsevärt förbättrad spelbarhet efter regn.

Dränering av fairways
En utredning om vilka ekonomiska och tekniska alternativ som fanns för att förbättra fairwaydränering på Kungliga Drottningholms golfklubb.

Fill & Drill på green 
Målet med fill and drill är att få mindre stående vatten och snabb upptorkning av. Det som händer vid dålig dränering eller dålig infiltration är ökad risk för sjukdomar, rotstress och black layer (syrefri miljö). Väldränerad jord värms upp mycket snabbare än våt. Om greenen har en snabb upptorkning blir banan snabbare spelbar. 

Integrera gamla dräneringar 
Dräneringar vid nyanläggning av en golfbana är ett måste om den inte byggs på ren sandjord. Vad som bör utnyttjas är gamla täckdikningar om byggnationen ska ske på gammal åkermark. Bekymret kan vara att hitta kartor från gamla dräneringar.

Slitsdränering av green 
En undersökning för att undersöka om slitsdränering är effektivt för att transportera bort ytvatten från greener och öka tillgänglighet på golfbanan genom rimlig investering. Felaktig och bristfällig dränering av greener är ett vanligt förekommande bekymmer för golfbanor. Golfklubbar har en begränsad ekonomi för att lösa detta problem. 

Slitsdränering i gamla greener  
Att förbättra förutsättningarna för greenkvalitet och samtidigt bli av med överskottsvatten med hjälp av ett grävhjul är en rätt så enkel metod. Man får en bra spelbar yta på golfbanan direkt efter dränering. 

Vertikaldränering  
Kan man undvika kvävningsskador på greener med vitgröe? Kan vertikaldränering vara till hjälp? Greenkeepers förmåga att analysera låga punkter på en greenyta och göra rätta åtgärder på hösten är avgörande för greenernas välbefinnande på våren. 

Vattenkrig
I det här arbetet beskrivs problematiken att behålla bra vattenkvalité runt en golfbana i ett deltaområde. Särskilt viktigt visar det sig  att hålla öppna diken rena så att upptorkning sker snabbare när vattenståndet sjunker.

Orsaken är bland annat att omvärlden ser annorlunda ut och golfare ändrar sitt golfbeteende. Det får till följd att golfanläggningar måste spara för att klara sig i framtiden. Skötsel av en golfbana uppgår inte sällan till mer än 50 procent av hela anläggningens kostnader. 

När banekonomin är begränsad ställs högre krav på smarta arbetsmetoder, bra hjälpmedel, kompetent personal och lönsamma samarbeten. Behöver man spara pengar gäller det att inte långsiktigt äventyra golfbanans kvalitet!

Här är några åtgärder för att spara pengar och bli effektivare i banskötsel:

➀ Fokusera på rätt delar av spelfältet

➁ Se över klipprutiner och klipplinjer 

➂ Se över inköpsrutiner, kan ni köpa gödning, reservdelar eller liknande vid annat tillfälle?

➃ Ha kontroll på bankostnaderna, som arbetstimmar och bränsleåtgång

➄ Använd välutbildad personal eller utbilda och vidareutbilda din personal i banskötsel.

➅ Ha en väl genomarbetad skötselplan som stämmer med klubbens målsättning och ambitionsnivå

➆ Konkurrensutsätta alla inköp på golfklubben 

➇ Istället för att använda vätmedel mot torrfläckar, gör en bevattningsrevision

➈ Se till att ha rätt anpassad maskinpark för din bana

➉ Följ upp och dokumentera alla skötselmoment för att se om det blir något resultat.

Sammanfattningsvis finns det mycket man kan diskutera angående banskötselkostnader och vad som kan göras för att spara pengar. 

Har du några frågor, kontakta SGF:s bankonsulent med banekonomi som specialämne: 

Carl-Johan Lönnberg
070-145 47 44
carl-johan.lonnberg@golf.se

Examensarbeten HGU

Sammanslagning av två klubbar 
Hur blev sammanslgning av två klubbar ur ett banchefsperspektiv. Läs här erfarenheter från när Norrköping och Söderköping golfklubbar gick samman.

Personal till golfbanan
Bemanna och behålla. Här presenteras resultatet från en enkätundersökning på Sveriges golfbanor om hur svårt det är att bemanna men också behålla banpesronal. Tips och ideer som förenklar vardagen för en banchef

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetssätt?
Årsarbetstid infördes på den svenska arbetsmarknaden för ett antal år sedan. Här beskrivs främst de ekonomiska aspekterna på denna form av arbetstidsförläggning.

Bansäkerhet
En genomgång av säkerheten på Sundsvalls golfklubb och förbättringar av säkerheten då slaglängder för spelare ökat med cirka 30 meter sedan den trånga banan byggdes.

Driftsekonomi
Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning. Detta verktyg ska vara en hjälp för banchefen att optimera skötselplanen mot kostnader. 

Driftsekonomi bilaga
Ett hjälpmedel i excel för att beräkna kostnaden för driften av en golfklubb, koncentrerat på stora rörliga kostnader som personal, drivmedel, dress, gödning och bekämpning.

Manual inför anställning som banchef
Nyanställd som course‐manager, banchef? Här är en manual för att komma rätt och göra rätt.

Verksamhetsplanering bana
Kungl. Drottningholms Golfklubbs verksamhetsplanering för golfbanan. Den används som styrverktyg då organisationen bestämmer vilka resultat den vill uppnå och sträva efter under perioden. Som grund ligger utvärdering av föregående år samt en undersökning om personalens arbetsmiljö på golfklubben.

Under den nämnda perioden har dock utvecklingen på bankonstruktionen vad gäller övriga spelytor inte förbättrats i någon större omfattning. Det gör att många banor är i undermåligt skick efter upptorkning på våren eller efter en tids regnande. I det senare fallet ligger greenerna som ”torra” öar, fullt spelbara i ett övrigt genomblött område. Spelsäsongens längd har inte kunnat förlängas enligt intention och många banor har därför bara acceptabel spelstandard under ett fåtal sommarmånader.

Med detta som bakgrund beslutade Svenska Golfförbundet föra upp bankonstruktion som prioriterat område där resurser ska tillsättas för att hjälpa beställare, arkitekter och banbyggare med råd för att skapa banor med högre kvalitet.

Målet är att varje anläggning som byggs ska ha greener, tees, fairways och övriga spelytor som klarar högt speltryck hela växtsäsongen. Samtidigt ska största möjliga hänsyn tas till miljöpåverkan under konstruktionen och att banan kan skötas på miljömässigt optimalt sätt efter färdigställande. 

Har du frågor kring banbyggande, kontakta SGF:s bankonsulent med bankonstruktion som specialområde: 

Fredrik Seeger
076-697 67 95
fredrik.seeger@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Bygga om helt, delvis eller inte alls 
Golfbanan – bygga om helt, delvis eller inte alls är en handbok för en golfbanas renovering från Svenska Golfförbundet.

Byte av gräsarter på greener 
Kan man med rätt skötsel vända utvecklingen utan att byta grästorven? Det är precis vad golfanläggningar försöker göra med sina skötselprogram. En del har lyckats hålla krypven som det dominerande gräset men vitgröeinslaget är trots allt stort och man uppnår aldrig samma kvalitet som vid nysådd av greenytor. 

Teekonstruktioner 
Tee it forward är ett begrepp som anammats på flera banor. Hät beskrivs de olika teekonstruktioner man kan tänka sig med en enklare kostnadskalkyl för var och en av dessa. 

Bättre greener
Hur kan vi förbättra våra greener? Det här är en guide som ska hjälpa till att utvärdera de olika faktorer som bestämmer green-kvaliteten. 

De vackraste idrottsplatserna
Den här guiden gavs ut som ett led i den kampanj för flera golfbanor som Svenska Golfförbundet startade 1998. Den speglar fortfarande det mesta som behövs kring ett beslut om att bygga en golfbana.

Golfbanedesign 
Golfbanedesign handlar om konsten att planera och utforma en golfbana. Den här guiden hjälper dig till att tänka och bygga rätt.

Greenbyggnad
Detta faktablad underlättar för golfklubbar och golfbanebyggare att välja rätt material, samt ge praktiska råd vid byggnationen av nya greener och tees. Svenska Golfförbundet (SGF) rekommenderar att denna greenbyggnadsmodell också ska användas i anbudsförfrågan och andra bygghandlingar.

Så bygger vi en golfbana del 1  
Första delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Planering, byggande och drift.

Så bygger vi en golfbana del 2 
Andra delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Förfrågningsunderlag, miljökonsekvensanalys och litteraturöversikt.

Examensarbeten HGU

Våtmarksområde – förplanering
Stående vatten vid regn på banan? Kan skapandet av ett våtmarksområde vid sidan av banan vara lösningen. Läs här om turerna kring Motala GK arbete för att lösa problemet. 

Torvade bunkerkanter
Detta arbete beskriver tillvägagångssätt vid anläggande av tovade bunkerkanter. Från planering till färdigställande. Läs också om hur du sköter dem på bästa sätt.

Korthålsbana
Här kan du läsa om hur korthålsbanan på Tjörns Gk blev till, från planering till färdigställande. 

Bunkerrenovering på Lidingö GK
Renovering av bunkrar är ett stänndigt aktuellt ämne. I denna skrift beskrives problem med gmala bunkrar, tillvägagångsättet vid renovering och olika liners styrka och svagheter. 

Renovering & höjning av en fairway
En blöt fairway renoveras genom att höja hela ytan. läs mer om projektet här. 

Kalkyl & planering av 5 hål på Sandnäsets GK
Planering och kalkylering är mycket viktigt innan man går igång med ett golfbanebygge. Här kan ni lära er mer om hur ni bör gå tillväga.

Korthålsbana – från shaping till Färdig turf
En korthålsbana byggdes på Lanna Lodge. Läs här hur det gick till.

Bunkerrenovering på Upsala GK
Hur går man tillväga och vilka effekter och kostnader är kostnaderna när man byter till vit sand i bunkrarna. Läs här hur arbetet utfördes på Upsala GK.

Bunkerrenovering 
Eroderade och vattenfyllda bunkrar är ingen ovanlig syn i Skandinavien. Detta arbete beskriver hur man framgångsrikt kan komma tillrätta med problemet.

Från skiss till färdig spelyta
Här beskrivs hur en omfattande renovering av Forsgårdens GK gick till från en masterplan, via budget och sedan utförande av arbetet.

Konstgräsgreener 
Konstgräs blir allt mer vanligt förekommande på golfbanor. En konstgräsgreen kräver mindre både i kostnad och tid för skötsel och underhåll, samt kan utnyttjas mycket mer än en naturgräsgreen. 

Infiltrationsbrunnar
Syftet med att bygga ett tätt system med infiltrationsbrunnar är att reducera mängden näringsämnen och kemiska preparat ytterligare innan det rinner ut i vattendragen.

Biomull vid nysådd
Biomull är billigare gödselmedel än NPK-gödning vid nyetablering av grönytor. Här finns erfarenheter av användningen av biomull (rötslam) som startgödning vid sådd av grönytor på golfbanor. 

Bygga på torvjordar 
Kan man bygga en fairway i ”ett omöjligt träsk”? En uppgift för banarkitekt och byggare när Wermdö GCC skulle bygga om delar av sin bana.

Framtidsstudie - Nacka GK  
Syftet med studien är att konkretisera tankar på en slutgiltig layout av Nacka Golfklubb inom det markområde golfklubben arrenderar. Studien behandlar möjligheter att dela upp projektet i etapper som byggnadstekniskt hänger ihop och som går att genomföra utan att störa spel.

Golfbanebyggnation 
Jag har valt att följa en golfbanas väg från tanke till färdig bana. Banan heter Lycke GK, ligger i Kungälv utanför Göteborg och det är Golf Of Course som har startat upp den med hjälp av banbyggarna HSJ golfanläggningar AB.

Greenombyggnad 
Ombyggnation av en golfgreen genom att återanvända befintligt greenmaterial. Renovering/ombyggnation av en puttinggreen, där vi till skillnad från en normal ombyggnation valde att behålla större delen av det befintliga greenmaterialet. 

Inorganisk mtrl vid greenuppbyggnad 
Vilken greenuppbyggnad ska man välja? Visst kan vi få mycket hjälp av USGA:s rekommendationer, men är de verkligen rätt för oss i Skandinavien? Finns andra uppbyggnadsmaterial och byggnadsmetoder som passar oss bättre? 

Träpallisad dammar 
Hur bygger man en snygg och funktionell damm på golfbanan? I många år har man på Särö Golfklubb haft ett genomgående problem då en damm töms på vatten för bevattning och skapar ett område med sörja av dy. 

Gabioner som dammkant  
Gabioner är ett okänt begrepp men säkert har många sett dem. Gabioner är nätkorgar vilka fylls med sten och sedan kan staplas. Gabioner används till stödmurar vid nivåskillnader, erosionsskydd, bullerskydd, beklädnad för betongväggar och som ren dekoration.

Mängdförteckning vid banprojektering 
Mängdförteckningen avser uppfylla beställarens behov vid upphandlingen av ett golfbaneprojekt för att undvika onödiga kostnader och tvister. 

GPS-mätning med helikopter 
Kan lasermätning vara ett hjälpmedel vid utförande av dränering på golfbanan? Det ger exakt mätning med en centimeters upplösning. En helikopter flyger över bestämda koordinater och mäter mer än 50 000 punkter per sekund vilket på en golfbana motsvarar 10-20 mätpunkter per kvadratmeter.

Ombyggnad av tee 
Grannar till golfbanan fick 146 bollar i trädgården bara under en enda säsong. Säkerhetsfrågan fick golfklubben att fundera över en lösning. Det blev att flytta tee.

Framtagande av Masterplan 
Vad är en Masterplan och hur tar man fram den? Det är en långsiktig plan för golfbanans utveckling som stämmer överens med klubbens översiktliga mål med verksamheten. Utifrån denna kan analyser göras för att utveckla anläggningen. 

Konstgräs kostnader & anläggning 
Vad kostar det att anlägga konstgräs på golfanläggningen? Ljusdals golfklubb om konstgräs på golfbanans övningsområden, kostnader och anläggningsteknik.

Ombyggnation av korthålsbana 
För den golfanläggning som vill bygga om en korthålsbana gäller det att kunna besvara några frågor. Varför bygger vi om? Hur finansierar vi? Hur bygger vi om? Vilka krav kan vi ha på materialet vi ska bygga med (såbädden)?

Handikappanpassat övningsområde
Att skapa ett handikappanpassad övningsområde ligger verkligen i tiden. Här beskrivs hur Strömsholms GK skapade ett unikt träningsområde för många fler att ta efter.

Korthålsbana, byggnation & skötsel
Vetlanda golfklubb har under åren 2013–2015 skapat en fantastisk korthålsbana som komplement till sin anläggning. Denna skrift beskriver varför och hur den blev till samt skötsalaspekter på densamma.

En av de största och dyraste investeringarna som görs på golfbanan är bevattningsanläggningen. Vattnet som används kan vara ytvatten som samlats upp genom dräneringsledningar, diken och bäckar i en bevattningsdamm. Eller att klubben har tillstånd att ta ytvatten ifrån sjöar och vattendrag. Det är väldigt få anläggningar som använder kommunalt dricksvatten att bevattna sina banor med.

På de flesta banor finns tillgång till bra bevattningsvatten så det räcker för en säsongs förbrukning. Undantag kan vara kustnära anläggningar. Det är viktigt att bevattna spelytor så riktigt som möjligt med hänsyn till bland annat miljö, gräs och spelbarhet.

Vatten har i huvudsak fyra uppgifter i gräsplantan

➀ Vatten deltar i en rad kemiska processer i växten till exempel fotosyntesen.

➁ Vatten utgör lösnings- och transportmedel för mineralämnen, kolhydrater och andra substanser i växten.

➂ Vatten används för att upprätta trycket i växten så att den inte slokar.

➃ Avkylning genom transpiration. 

Nya framtida direktiv från EU kommer att påverka även vattenuttaget på svenska golfbanor. Därför måste klubben veta hur mycket vatten som läggs på vid varje bevattningstillfälle. Det får ni genom förfinad bevattningsteknik och kunskap.

Har du frågor om bevattning är du välkommen att kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

Course set-up är i korta ordalag hur du presenterar dina ytor för golfaren. Det innefattar allt från enkla faktorer som välskött och välputsat teeområde till lite klurigare faktorer som kontinuerlig klippstil och regelrätta pinnplaceringar.

Målet med course set-up är att alltid kunna presentera sin bana på ett trevligt och tillmötesgående sätt för golfaren.

Har du frågor eller behöver hjälp med att förbereda din bana inför en tävling, kontakta SGF:s bankonsulent som är expert inom området:

Håkan Blusi 
072-083 67 06
hakan.blusi@golf.se

Examensarbeten HGU

Golfvagnar på greeen: Fördel eller fördärv
I Australien är det fritt fram att dra golfvagnar över green. Är de galna eller har de kommit på något inte vi vet. Här redovisas ett försök där man testat på vilket sätt detta påverkar belastning och tidsåtgång på greener.

European Championship - förberedelse inför en stortävling
Hur förbereder en klubb för ett Europamästerskap? Vad sköts annorlunda under EM-veckan kontra en vanlig vecka? Hur mycket extra personal samt ideella kommer att behövas under mästerskapet?

Kortare rondtider
Kan man med hjälp av förändringar i design, banskötsel och svårighetsgrad förändra speltempot på våra banor. Läs här resultatet av en litteraturstudie i ämnet.

Kunskap om olika gräsarters skötselkrav är extremt viktigt inom modern banskötsel. Enkelt uttryckt får ni på anläggningen det gräsbestånd ni har beroende på hur det sköts.

En nyrenoverad green sådd med krypven där det tidigare var vitgröe, omvandlas snabbt tillbaka till vitgröe om inte skötseln anpassas till det nya gräset. Det finns ett antal val vad gäller gräsarter och sorter såsom krypven, rödsvingel, rödven, brunven och vitgröe samt blandningar av dessa som kan ge fantastiska spelytor bara man lär sig att sköta dessa rätt.

Nya sorter kommer hela tiden på marknaden. De har ofta bättre egenskaper än de äldre sorterna, men är inte alltid anpassade till vårt klimat. Innan ni väljer en art/sort på din anläggning vid ny- eller hjälpsådd är det klokt att först ta reda på var de provats ut och hur de stått sig i konkurrensen.

Vid frågor kring gräs, sådd och övrig växtlighet kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

Peter Edman
070-266 56 86
peter.edman@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Krypvenssorter till greener i Skandinavien
Vilken sort av krypven skall jag välja till green för ny- eller hjälpsådd. Denna sortguide (2015) ger dig svaret utifrån det skandinaviska försök som pågått sedan 2003.

Artikel om gräsval  
Det finns många intryck att ta hänsyn till när man som banansvariga i en golfklubb skall välja gräsarter och sorter till de nya greenerna. Här är en bra genomgång av frågeställningar.

Brist och överskottssymton på gräs 
Här en guide till ”sjukdomsinsikt” och brist- respektive överskottssymptom för gräs. De vanligaste bristerna orsakas av kväve, kalium och magnesium. Tillfälliga brister uppkommer av fosfor, svavel, kalk och mangan. 

Brunvensseminarie Finland 2010
Rapport från STERF:s seminarium ”Best management practices for velvet bentgrass on golf course putting greens”, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010.

Gräsnyckel 
Knep för att identifiera gräs får du genom den här bestämningsnyckeln. Identifieringen bygger på ett antal motsatsförhållanden, där man steg för steg väljer mellan erbjudna alternativ.

Gräsarter lämpliga på golfbanan 
Här får du fakta för igenkänning av de för golfbanor mest lämpade gräsarterna.

Krypven vs. vitgöre 
Vad som genom åren varit det största problemet med krypven, och andra typer av ”ädlare” gräs har varit svårigheten att hålla vitgröe (Poa Annua) borta från greenytorna. 

Är rödsvingel ett alternativ på våra golfgreener  
Rödsvingel lanseras allt oftare som ett bra alternativ på golfbanornas greener i det skandinaviska klimatet. Läs mer om varför.

Examensarbeten HGU

Sådd av rajgräs på green
Kan man genom stödsådd/hjälpsådd med grässorten Barolympic, tillhörande gräsarten Engelskt rajgräs, skapa bättre greenkvalité under perioder på året då vitgröe är generellt svagare?

Rödsvingelns konkurrens mot vitgröe (Poa Annua)
Hur väl klarar rödsvingel av att stå emot invandringen av vitgröe och vilka är de bästa skötselåtgärderna för att hindra vitgröen att ta sig in i ett rödsvingelbestånd? 

Stödsådd med krypven
Är det möjligt att få synbart resultat av stödsådd av krypven sort PureDistinction och CrystalBlueLinks i befintliga blandgreener (Krypven/Poa). Denna skrift ger svaret på frågan.

Brunven i greener 
Vilket gräs passar bäst – rödsvingel, brunven, krypven eller rödven? Det är en återkommande fråga vid nysådd av en green. 

Förgro i frö
Det här är en undersökning om hur en golfklubb kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I detta fall har vi använt  Penn-A1. 

Greengräsförsök Halmstad GK 
En sammanställning av FoU-gruppen Hallands försöksplan; ”Gräsarter och sorter till green” utfört på Halmstad Golfklubb. 

Gräsförsök Isabergs GK 
Syftet med gräsförsöket är att i möjligaste mån utvärdera olika gräsarters/fröblandningars egenskaper vad gäller rotdjup, övervintringsförmåga och skottäthet. 

Kärrgröe i Norrland 
Försök med att så greener med Kärrgröe för gräsval på Boden golfklubbs greener. Är detta ett gräs för oss, ett gräs som kan hjälpa oss i strävan att få greenerna att överleva vintern?

Resan mot rödvingelgreener 
Fördelar med svingel är att den kräver mindre skötsel, kan klippas något högre, mer motståndskraftig mot sjukdomar, kräver mindre vatten och mindre gödning vilket är optimalt med tanke på kväveläckage ut i havet.

Rödvingel vs vitgröe skötselkostnader 
Det här arbetet kan vara ett bra hjälpmedel för golfklubbar och greenkeepers i Sverige som funderar på vad det kan kosta att sköta gamla vitgröegreener jämfört med USGA-uppbyggda rödsvingelgreener.

Sortförsök flerårig vitgröe
Vitgröe (Poa Annua) betraktas ofta som ett ogräs. Det finns dock ytor där vitgröen är ett önskat gräs, nämligen på många golfgreener främst i norr. Andra gräsarter som används på greener har svårt att klara hårda vintrar.

Stödsådd med rödsvingel  
Banans greener såddes med en blandning av rödsvingel och rödven, med störst procent svingel i blandningen. Men de senaste tio åren har rödvenen tagit överhanden på greenerna. 

Trampgröe vs vitgröe 
Fältstudier på Idrefjällens golfklubb där grässorterna trampgröe och vitgröe ställdes mot varandra.

Markens och växtnäringens betydelse för en golfbanas kvalitet får inte underskattas. Markförhållandet på golfbanan påverkar i hög grad tillgång på växtnäring, vatten, syre och temperatur. Fyra nödvändiga faktorer som påverkar möjligheten för en planta att växa.

Glädjande är att markens fysik och kemi numera prioriteras högre när golfbanor anläggs och renoveras. Att växtnäring har stor betydelse för gräset har länge varit väl känt. Men samtidigt har också många sanningar kring dess påverkan passerat förbi eller levererats av en rad olika källor.

Växtens mineralnäringsbehov vid den aktuella situationen är inte en lätt diagnos att ställa. Dessutom lanseras kontinuerligt ny kunskap kring växtnäring vilket ställer stora krav på banchefens kunskap.

Teknologin är på frammarsch. Från fokus på traditionell jordgödning är branschen nu framme i analyser kring avancerad bladgödsel. Hög kunskap om mark- och växtnäringslära skapar bättre möjligheter för hög spelkvalitet och miljöoptimerad banskötsel.

Finns frågor och behov av hjälp inom ämnet mark och växtnäring, kontakta någon av SGF:s bankonsulenter som är specialistutbildade i ämnet.

Peter Edman
070-266 56 86
peter.edman@golf.se

Henrik Norén
070-815 75 09
henrik.noren@golf.se

Skrifter, forskning och försök

STERF Handbok Primo Maxx 

Examensarbeten HGU

Zeolit-växtnäring
Förbättrar Zeolit en greens förmåga att håla näring? Läs här om ett test som gjorts för att reda ut om mängden näring kan minskas med hjälp av detta jordförbättringspreparat.

Blir greener sämre med lantbruksgödning?
En evig fråga är huruvida olika gödselformer ger olika resultat på greener. Här redovisas ett demonstrationsförsök med enbart lantbruksgödsel, d.v.s. en enklare och billligare gödselform i jämförelse med mer specialiserat gödsel.

Tillväxtsreglering - kväveförbrukning & Primo maxx
Här beskrivs hur man kan använda teorierna bakom Growth Potential och Growth Day Degree för att skapa en gödselplan mer anpaasad till plantans behov. här tas också upp Primo maxx påverkan på detta upptag och vilka effekter det får på gräsbeståndet.

Zeoliter i grönyteskötsel
Zeolit är en mineral som bildas naturligt vid vulkanisk aktivitet. Materialet har en stor förmåga att hålla vatten då det är poröst. Kan detta material förbättra förhållandena för gräs på greener?

Zeoliter
Kan greener och tees byggda med för genomsläppligt material bli bättre med Zeolit. Läs här hur preparatet lades ut och vilka resultat som försöket gav.

Ökad spelbarhet med hjälp av Compost Tea
Compost Tea är ett samlingsnamn för bakterier och svampar utvunna ur kompost genom uppblandning i vatten.Förbättrar dessa mikroorganismer förhållandena i jorden och ger det en bättre spelyta under säsongen. Läs här om ett demoförsök som gjordes på Sankt Jörgens GK.

Zeolit MCP: nytta eller ingen nytta
Gör Zeolit någon nytta vad gäller en greens vatten- & näringshållande förmåga. här presenteras resultat från ett demoförsök med MCP Zeolit.

Effektiva mikroorganismer 

Gödsling med aminosyran Arginin 

Kompost te 

Växtens mineralnäringsbehov

För att sköta en golfbana på bästa sätt behövs ett antal maskiner och redskap för olika skötselmoment. För att klara de höga krav som kan ställas på modern banskötsel krävs det samtidigt att maskinerna är moderna och effektiva.

Driftsäkerhet och hög kvalitet liksom närhet till service och reservdelar är helt avgörande faktorer vid maskinvalet. En komplett maskinpark på en 18-håls golfbana kostar i dag cirka två till fyra miljoner kronor.

Trenden är att maskiner generellt blivit mer tekniska och moderna i sin uppbyggnad och konstruktion. Många är utrustade med bränslealternativ som el, bensin och diesel. Klippmaskiner kan vara utrustade med hybriddrift av klippenheterna, en elmotor driver klippenheten i stället för en hydraulmotor. Det sättet är bättre både för ekonomin och miljön samt undviker eller minimerar hydraulläckage på golfbanan.

En annan trend är att hyra olika specialmaskiner eller redskap för något tillfälle eller projekt som skall göras. Då slipper ni investera i en maskin för dyra pengar som inte används så mycket. Det är vanligast att hyra olika luftare, dräneringsmaskiner och stubbfräsar.

Vid val av maskiner eller redskap till en golfbana bör ni ta hänsyn till en rad faktorer. Några råd som bör diskuteras vid maskinvalet:

➀ Behov
➁ Användningsområde
➂ Konstruktion
➃ Ekonomi
➄ Service och reservdelar
➅ Arbetsmiljön
➆ Förarvänlighet

Vill ni ha hjälp med rådgivning kring inköp eller få tips om hur ni maximerar er maskinpark? Hör av er till SGF:s bankonsulent som är expert i ämnet:

Carl-Johan Lönnberg
070-145 47 44
carl-johan.lonnberg@golf.se

Examenarbeten HGU

Lär dig mer om vad du bör tänka på när du köper en maskin:

Avtal, inköp, leasing

Bottenblad av tungsten 

Effektiva klipprutiner  

Energihantering maskiner 

Hyra vs. köpa maskiner  

Klippa gräs  

Klipptåg  

Klipptåg 6X6-modellen 

Kostnadseffektiv maskinpark 

Leasa maskiner  

Leasa eller köpa maskiner  

Mönsterklippning av fairway  

Planering av maskinhall  

Singelklippning 

Skillnader i reservdelspriser  

Släpvinkel vs. rundslipning 

Vikten av välslipade klippaggregat  

Allt från golfens miljöpåverkan via olika certifieringssystem till större vattensalamanderns förekomst på golfbanan finns samlat på den här sidan.

Spelbarhet är samlingsnamn för den kvalitet ni eftersträvar för samtliga ytor på er golfbana. Några av de större områdena inom spelbarhet är maskinskötsel, ärlig och jämn bollrull samt rätt stimpvärde för greener.

Att alltid försöka jobba med nyslipade och välskötta maskiner är lika viktigt som att eftersträva ett jämnt stimpvärde över samtliga greener. Det är först när ni lärt er att jobba med banans samtliga faktorer på ett framgångsrikt sätt som ni kan nå en hög spelbarhet.

Vill ni veta hur ni kan förbättra just er banas spelbarhet? Kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad i ämnet:

Carl-Johan Lönnberg
070-145 47 44
carl-johan.lonnberg@golf.se

Examensarbeten HGU

Spelbarhet för alla
Hur kan vi med större eller mindre förändringar göra våra golfbanor mer intressanta och roligare att spela. Sankt Arilds GK har påbörjat ett arbete med just detta och framgångsrikt höjt spelupplevelsen samtidigt som banan föskönats.

Hur får man en bra spelbar högruff
Högruffen kan vara gles vacker och böljande. Men också tjock, tät och omöjlig att hitta bollen i . Läs mer om hur skötseln av ruffen kan påverka spelbarheten.

Spelkvalitet - är den mätbar eller subjektiv
Vad är god spelkvalitet? för att söka svaret på den frågan gjordes en undersökning på Ullna GK för att utröna svaren på frågan. Här handlar det om greeners snabbhet, färg m.m men också helheten på anläggningen från bemötande till maten i restaurangen

Skötsel kontra spelbarhet
Hur mycket tid behöver läggas på skötsel utan att äventyra spelbarheten på en golfbana? Det finns ett antal faktorer som kan tänkas påverka denna spelbarhet. Dessa nämns här.

Golfbanan är en anläggning som berör vatten på många olika sätt, exempelvis som bevattningdammar, våtmarker, recipient för dräneringsvatten med mera.

Själva bevattningen som de flesta tänker på, avhandlas här.

För att kunna bevattna banan krävs en vattenkälla. Vattnet som används kan vara regn- eller dräneringsvatten med mera som samlats upp och lagras i dammar på anläggningen. Andra anläggningar kan använda ytvatten från sjöar och vattendrag och några få använder grundvatten.

Att kunna ta ut vatten och använda till bevattning omgärdas av en hel del regler. Olika varianter av uttag, ställer olika krav från myndigheterna. Allt ifrån vattenuttag som kräver enkel kontakt med myndigheter till ansökan om tillstånd eller vattendom.

Har du frågor om vatten är du välkommen att kontakta SGF:s bankonsulent som är specialist inom området:

Peter Edman
070-266 56 86
peter.edman@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Vattendom och golfbanor – faktablad
Materialet visar några exempel på vattenuttag, vilka olika lagar och regler som gäller samt vilka myndigheter och instanser man skall vända sig till. Det finns också ett exempel på hur processen för att få en vattendom kan gå till.

Att säkra vattentillgången på golfbanan
Ett examnesarbet från HGU av Anders Degling.

Informationsträff om vattenförsörjning

Den 12 mars 2019 anordnades ett halvdagsmöte på Sollentuna GK om vattenförsörjning på golfanläggningen – ett extra angeläget ämne efter sommartorkan 2018.

Träffen handlade om hur klubben kan gå tillväga och vilka kontakter som bör tas för att säkerställa vattenförsörjningen till golfbanan. Medverkade gjorde Peter Edman och Henrik Norén, bankonsulenter på SGF, samt experter från Länsstyrelsen i Stockholm.

Ta del av presentationen från Länsstyrelsen

Skador efter vildsvin är ett kostsamt, tidsödande och ökande problem på svenska golfbanor. Den enda åtgärd som fungerar mot vildsvinens intrång och skador på banan är ett stabilt, tretrådigt elstängsel. Att skjuta av stammen vid golfbanan kan minska beståndet lokalt, men är ingen säker lösning eller garanti från att slippa besök på banan.

För mer information om vildssvinskador samt kostnad, uppsättning och skötselkrav kring vildsvinsstängsel – klicka här.

Tips: Avtalspriser hos Granngården

Granngården har tagit fram ett paket med förmånliga avtalspriser för Golfsverige just på viltstängsel. För att ta del av rabatterna som gäller för alla anläggningar anslutna till Svenska Golfförbundet, fyll i ansökan om företagsavtal som du kan ladda ner här.

Direktiv från EU kommer i framtiden att påverka användningen av kemiska växtskyddsmedel på svenska golfbanor. I vårt klimat är snömögel den svamp som orsakar mest skada. 

Branschen jobbar för högtryck med att få tillgång till "rätt" kemiska växtskyddsmedel med effekt mot förekommande sjukdomar och ogräs, samtidigt som dessa ska ha "minsta möjliga" påverkan på omgivande miljö.

Utöver mer miljöanpassade kemiska alternativ är det viktigt att fortsätta utveckla och sprida kunskap om skötselmetoder för att minska växtskyddsproblemen, samt att ligga i framkant gällande undersökandet kring biologiska alternativ för växtskydd.

Om ni vill ha råd och stöd kring växtskyddsmedel, tveka inte att kontakta SGF:s bankonsulent som är expert inom området:

Peter Edman
070-266 56 86
peter.edman@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Checklista – så uppfyller du miljökraven på golfbanan

Detta material visar, på ett enkelt sätt, vilka skyldigheter och regler som gäller vid skötsel av golfbanan. Checklistan med åtgärdsplanen kan användas för att dokumentera och samtidigt få en årlig revidering av verksamheten. Som bilagor till checklistan bifogas färdiga blanketter för journalföring och ansökningar till myndigheter även färdiga exempel och instruktioner. Dessa kan användas för att förbättra och förenkla klubbens miljöarbete. 

Godkända växtskyddsmedel för golfbanor
Här hittar du aktuella godkända växtskyddsmedel för din golfanläggning.

Snömögel
Varför får man snömögel? Vad gynnar denna skadesvamp och hur kan man förebyggande skydda sig mot den? Här får du några svar.

Vilka svampbekämpningsmedel ska vi använda och hur många bekämpningar är nödvändiga
Här diskuteras utifrån ny nordisk forskning vilka skadesvampar som står för de flesta vinterskadorna på våra greener och behovet av bekämpningsmedel mot dessa skadegörare.

Inducerad resistens mot Snömögel (Microdochium nivale) 
Kan vi stärka plantans egenförsvar mot skadegörare? I ett STERF-projekt pågår försök med en petroleumprodukt vid namn Civitas för att utröna om denna kan förbättra plantans immunförsvar.Här presenteras hur och varför detta är intressant för att finna nya vägar att bekämpa främst skadesvampar på gräs för sportytor. 

Examensarbeten HGU

IPM - Integrerat växtskydd
Läs hur St Lundby GK jobbar med integrerat växtskydd och på så sätt minimerar användandet av växtskyddsmedel på äldre jordgreener.

Spökgräs
Etiolated Tiller Syndrom eller spökgräs är ett ganska vanligt fenomen som är mycket litet beskrivet i litteraturen. Denna skrift är den första på svenska som beskriver vad spökgäs är för något, varför det uppstår och åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

Dollar Spot
Kan man hålla Dollar Spot borta utan att använda fungicider? Varför finns Dollar Spot i södra Sverige? Fungerar vältningen mot Dollar Spot? Om man väl har fått Dollar Spot, Kan man få bort det utan att använda fungicider? Hitta svaren här.

Svampsjukdomen Thatch Collapse
En förhållandevis ny och ganska okänd svamp har dykt upp på greener runtom i landet. Här beskrivs svampens biologi och vilka åtgärder som står till buds för att hantera den.

Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Ett stort problem sedan många år för de som vill ha högruff är tistlarnas utbredning. Läs om hur vi med hjälp av mekanisk bearbetning kan minska förekomsten av detta ogräs. 

Algbildning på krypvensgreener 

Algmedel i dammar 

Fosfit mot svampangrepp 

Försök med Primo Maxx 

Kampen mot silvertrådmossa 

Mossa i krypvengreener 

Försök med Algomin Mossa

Reducering av mask på fairway 

Silvertrådmossa 

Skadedjur på golfbanan 

Varför har silvertrådmossa ökat på greener 

Säkerhetsdatablad och bruksanvisningar 

Amistar säkerhetsdatablad 2009 

Amistar bruksanvisning 2009 

Banner maxx 

Binab säkerhetsdatablad

Headway 

Medallion 

Merit Turf 

Primo MAXX säkerhetsdatablad

Sportak EW etikett 2009 

Sportak EW produkt info 2009 

Sportak EW säkerhetsdatablad

Starane 180 etikett 

Starane 180 säkerhetsdatablad

Sumi Alpha SE säkerhetsdatablad

Tomahawk 180 säkerhetsdatablad

Trianum etikett 

Golfbanor drabbas i olika omfattning av vinterskador och varierar dessutom mellan åren. Svampskador som snömögel och skador i form av frystorka drabbar några, andra har stora problem med övervintringsskador orsakade av is.

Olika gräsarter har olika förutsättningar för att klara stressen som kan uppstå under vintern. Här finns anledning att fundera över valet av gräs på banan. Förebyggande miljö- och skötselåtgärder som gynnar en god härdning av gräset under hösten, är viktiga faktorer för att minska risken för skador. Det kan handla om tillräcklig tillgång till solljus under hösten eller bra gödselstrategi. För att förhindra problem med isskador är vintertäckning ett alternativ i delar av landet.

För rådgivning kring övervintring och vintertäckning, kontakta SGF:s bankonsulent som är specialutbildad inom området:

Håkan Blusi
072-083 67 06
hakan.blusi@golf.se

Skrifter, forskning och försök

Hjälpsådd av vinterskadade golfgreener i praktiken – slutrapport

Annual report winter covering 2008 2009 

Annual report winter covering 2007-2008 

Artikel Greenbladet - Minner Vavrek 

Artikel Greenbladet - Resultat vintertäckningsförsök 

Artikel Greenbladet Vintertäckning 

Jim Skorulski USGA - seminarie 

Utvärdering av vinterskador i vitgröe- och krypvengreener 

Vilka gräs har bäst övervintringsförmåga
Med bakgrund av de försök Bioforsk i Norge har gjort på olika gräsarter diskuterar Trygve Aamlid med flera om vilket gräs som klarar vinterns påfrestningar bäst. 

Vinterskador - en komplicerad sak
Här beskrivs hur komplext hela vinteröverlevnadsproblematiken är. Allt ifrån gräsart, ljus och temperaturnivåer, snö och is till de olika skador som kan orsaka gräsdöd beskrivs kortfattat här.

Vinterskador - Dött eller grönt på våren?
Här redovisas resultaten från år ett i ett 3-årigt gödslingsförsök under nordiska förhållanden för att utröna vilka gödslingsnivåer som ger bäst överlevnad

Vinterspel på ordinarie greener & tees 

Vintertäckning 

Vårtäckning 

Vinterskador på golfgreener - litteraturstudie 

Examensarbeten HGU

Invintringsmetoder före vintertäckning
• Påverkar luftning av green innan vintertäckning?
• Påverkar dressning av green innan vintertäckning?
• Påverkar gödsling av green innan vintertäckning?

Varför vintertäcker vi inte?
Frågan ställs av en banchef i norra Sverige som redovisar erfarenheter efter en vinters täckning. Allt går inte som det var tänkt men flera positiva effekter kunde ändå dras.

Vinteröverlevnad i norr
Olika tekniker med hålpipning, dressning och täckning av greener på en bana i Norrland. Vilken metod fungerade bäst?

Bättre kontroll under vintertäckningsduken
Med hjälp av mätning av syre- & koldioxidhalten under en vintertäckningsduk kan ge oss svaret på hur gräset reagerar under vintern.

Djupluftning av greener på våren
I Norrland finns problem med att isbränna har tagit greener, vilket betyder att man måste hitta optimala metoder för att få gräset att etablera sig, slippa thatchbildning, med mera. Så här har Sollefteå GK gjort.

Temperaturtest av täckdukar till golfgreener 

Vintertäckning av golfgreener 

Vintertäckning av greener  

Vintertäckning från Nord till Syd

En undersökning av vem vintertäckningen är till för och för- och nackdelarna med vintertäckning baserat på geografi och resurser.

Vårtäckning av greener  

Vårtäckning & frystorkeförsök 

Vårtäckningsdukar - temperaturtest 

FSGA - Adresslista 2015 (pdf)

Föreningen Svenska Golfbanearkitekter (FSGA)

Föreningen bildades 1988 och är en ideell sammanslutning av i Sverige, Norge och Danmark verksamma golfbanearkitekter.

Föreningens mål är att främja utvecklingen av golfbanearkitektur, verka för högsta möjliga kvalitet vid banans utformning, konstruktion och driftanpassning, fastställa etiska regler och ålägga medlemmarna ett ansvarsfullt uppträdande vid utövning av golfbanearkitekturverksamheten, tillvarata och bevaka både golfbanearkitekternas och kundernas intressen.

Vidare anordna sammankomster för diskussion av samtliga aspekter rörande golfbanors utformning, konstruktion och skötsel, bistå forskning och utveckling i ämnen som rör golfbanearkitektur och samarbeta med liknande föreningar för upprätthållande av en förstklassig professionell service i utövningen av banutformning, bankonstruktion och banskötsel.

Ta kontakt med ordförande Johan Henrikson, 070-752 46 63 eller
johan.henrikson@golfengineers.com

Övriga organisationer

ASGCA - Amerikanska föreningen

EIGCA - Europeiska föreningen

STERF - aktuell forskning

NTEP - gräsförsök USA

STRI - rådgivning & försök

Univ. of Nebraska - försök  

BIGGA - Brittiska greenkeepers

FEGGA - Europeiska greenkeepers

GCSAA -Amerikanska greenkeepers

DGU - Danska Golfförbundet

NGF- Norska Golfförbundet

USGA - Amerikanska golfförbundet

SGA - Svenska greenkeepers

Läs om systematiskt arbetsmiljöarbete

Bygga om helt, delvis eller inte alls (pdf)

Checklista egentillsyn (pdf)

Så sköts din golfbana (pdf)