Golfens miljöpåverkan

Läs om svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljö. Den är positiv, men kan bli bättre!

Golfanläggningar upptar ofta tidigare jordbruks- och skogsområden i Sverige. Hur påverkas och förändras djurlivet, växtligheten och vattenkvaliteten?

Finns det några miljörisker, och hur stor är golfanläggningens påverkan på omgivande miljö? Detta är frågor vi tar upp och belyser här.

  1. Om innehållet
  2. Innehållet på sidan kommer ursprungligen från en skrift från 2015, som omarbetats och gjorts tillgänglig i webbformat 2024. Texten är skriven av Peter Edman, rådgivare inom bana och anläggning.

    Materialet kan ses som ett komplement till den klimatrapport för Golfsverige som publicerades i januari 2024. Klimatrapporten fokuserar främst på klimatförändringar, medan denna skrift även tar upp annat som bidrar till golfklubbens miljöpåverkan. 

    Faktorer som inte tas upp, trots att de är relevanta i den politiska debatten om miljö och klimat, är den koldioxidbelastning golfspelare bidrar till när de reser till och från svenska och utländska golfanläggningar.

Områden

  • Golfens miljöpåverkan inom olika områden

    Klicka på respektive utfällning för att läsa forskning och fakta. 

    1. Markanvändning och biologisk mångfald
    2. Biologisk mångfald är hotad

      Anläggning av vägar, bostäder och annan infrastruktur, samt nerläggning av främst jordbrukets betesmarker och igenväxning av kulturlandskapet är alla faktorer som hotar den biologiska mångfalden i Sverige. Speciellt i storstadsområden kan golfbanor verka som lämpliga områden för växt- och djurarter. (Colding & Folke 2009)

      En golfbana med 18 hål, tar ca 60 hektar i anspråk. På de flesta golfbanor utgör den kortklippta spelytan tee, green och fairway cirka 30 % av den totala ytan. Greener, som sköts intensivast, upptar ca 1 hektar.

      Tillförseln av gödsel (kväve) på greener kan jämföras med odling av höstvete i södra Sverige, när det gäller insats per hektar. Ruffar och resten av banan sköts extensivt och kan skötas så att mångfalden av växter och djur ökar.

      Gynna ängs- och slåtterängsflora

      Idag finns flera arter som hotas av minskat bete, ökad användning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel och nya skördetider och metoder för att skörda gräs (Bele et al. 2011). Traditionella slåtterängar är alltmer sällsynta.

      Genom korrekt skötsel kan högruffar på lämpliga kulturmarker skötas så att det gynnar ängs- och slåtterängsflora. I Sverige och Danmark finns några golfklubbar som använder får eller nötkreatur för att sköta naturliga betesmarker (högruffar). Betet kan bidra till mångfald och bevarande av vissa vegetationstyper, djurslag och betestryck måste justeras för att få önskad effekt.

      Ett exempel på en golfbana som hanterar värdefull flora är Lunds Akademiska Golfklubb i södra Sverige. Genom god skötsel har man bevarat sällsynt flora under flera årtionden. En rik flora för med sig att även insekter och fåglar trivs i området. Området är sedan många år skyddat som naturreservat. Läs mer här

      Värdefulla brynzoner

      För att trivas i ett område, behöver de flesta djur mat, husrum, vandringsvägar, övervintringsmöjligheter och skydd mot fiender. Golf har många värdefulla brynzoner (gränser mellan olika biotoper) som är viktiga för den biologiska mångfalden. Dammar och andra vattenhinder ger bra miljöer för groddjur, insekter och fåglar. Ibland kan kravet på ”skarpa” kanter mellan vatten och golfens spelytor minska det biologiska värdet.

      Särskilda åtgärder för att öka djurlivet på banan kan vara att upprätthålla passager mellan olika biotoper samt bevara stenrösen/stenmurar (skyddade) samt att i vattenhinder (dammar) ha en flack (långgrund) sida, från spelet, som inte sköts intensivt utan växter och djur kan ha en fri zon mellan vatten och land.

      I Stockholmsregionen har Svenska Golfförbundet gjort miljöstudier för att dokumentera den biologiska mångfalden på golfbanor (Colding & Folke 2009). De skapade också en guide för utvecklingen av golfbanan till en våtmarksresurs (Colding & Lundberg 2009). Det dokumenterades att dammar på flera golfbanor i Stockholm är viktiga refuger för hotade groddjur (Colding et al. 2009).

      Biologisk mångfald trots och tack vare golf

      När golfens betydelse för den biologiska mångfalden beaktas är det viktigt att komma ihåg vilka villkor och förhållanden som var innan golfbanan byggdes. Man bör skilja mellan biologisk mångfald trots golf på ena sidan och tack vare golf å andra sidan (Berntson & Lindström 2005). Denna distinktion är viktigt för att uppnå trovärdighet hos allmänheten och andra miljöintressenter.

      Många golfbanor är placerade på åker, skog eller betesmark i mellanbygd. Golfbanan är i jämförelse med barrskog eller åkermark en mer varierad biotop med miljöer som gynnar fler djurarter. Stora delar av speciellt betesmark i mellanbygd växer igen, på grund av minskad hållning av betesdjur.

      Slutsatser

      En av slutsatserna i den svenska studien var att golfbanor leder till ökad biologisk mångfald i områden som tidigare var starkt påverkas av mänsklig aktivitet, medan betydelsen är mindre i områden med lite befolkning och mer orörd, naturlig miljö (Colding & Folke 2009).

      I framtiden förväntas en ökande andel av befolkningen bo i städer, och där har golfbanorna större betydelse för bevarandet av biologisk mångfald.

    3. Näringsämnen
    4. Växtnäringsämnen som kväve och fosfor är särskilt viktiga för påverkan av vattenkvalitet. Begränsad tillgång till kväve förhindrar bildningen av alger. Tillgängligheten av fosfor styr tillväxten av cyanobakterier (tidigare kallad blå-gröna alger) som är självförsörjande på kväve från luften.

      Fosfor binds starkt i mineraljorden och läckage genom dräneringssystemet har därför liten betydelse. Experiment har visat förhöjd utlakning från nya greener vid fosforgödsling utöver vad som är nödvändigt för växter (Guertal 2007).

      Fosfor kan också förloras genom ytavrinning vid kraftigt regn under anläggningsåret då gräsbeståndet inte har växt ihop (Shuman 2002). Detta är dock sällsynt, och efterföljande år är turfen ofta homogen och väl ihopväxt och risken för fosforläckage minimal.

      Behovsanpassad gödsling och MLSN

      De flesta svenska golfbanor gödslar enligt principen ”behovsanpassat”, d.v.s. att lägga flytande, mycket små givor var 7–10 dag under hela växtsäsongen. Detta ger möjlighet att finreglera gödslingen efter väder och andra yttre förhållanden. Man applicerar inte stora gödselgivor som vid ogynnsamma förhållanden inte kommer växten till godo.

      Näringstillförseln på en genomsnittlig svensk green är cirka 150 kg N/Ha och år. Tillförseln sker genom cirka 20 appliceringar under växtsäsongen.

      Den senaste utvecklingen inom gödslingsstrategier är att man, baserat på näringsanalyser och plantans behov, optimerar gödslingen ytterligare. Teorin är att bara tillföra den de näringsämnen som plantan saknar för sin hälsa och tillväxt. Metoden kallas MLSN och är en förkortning för Minimum Levels of Sustainable Nutrition.

      Läs mer om dessa två gödslingsmetoder här 

      Urea, ammonium och nitrat

      De flesta gödningsmedel som används på golfbanor innehåller kväve i form av urea eller andra organiska föreningar, eller de oorganiska formerna av ammonium (NH4+) och nitrat (NO3-).

      Både urea och ammonium kan tas upp direkt av växterna, men det är vanligt att den omvandlas till nitrat i marken.

      Detta tas upp snabbt av växterna när växtförhållandena är bra. Under kalla och mindre gynnsamma växtbetingelser finns risk att främst nitrat kan laka ur jordprofilen och förorena vattendrag och i värsta fall grundvatten.

      Nibios forskningsanläggning i Norge har gjort olika försök för att kartlägga nitratutlakning från golfgreener. För etablerade gräs var nitrathalten i dräneringsvatten oftast långt under gränsvärdet*(< 10 %)  (Aamlid 2005, Aamlid et al. 2009b, Kusliene et al. 2010, Espevig 2011).

      *Enligt World Health Organizations (WHO) riktlinjer och EU nitratdirektivet bör inte dricksvatten innehålla mer än 50 mg nitrat/liter (EU 1998).

    5. Växtskyddsmedel
    6. Det saknas övergripande statistik om konsumtionen av växtskyddsmedel på svenska golfbanor. WSP konsultbyrå gjorde dock en undersökning åt Svenska Naturvårdsverket 2009, som ger en bra bild över användningen av pesticider på svenska banor. (WSP Användning och spridning av växtskyddsmedel vid golfbanor, Österås m.fl. 2009)

      Golfens andel av totala mängden bekämpningsmedel: 0,03 %

      En annan undersökning som är relevant gjordes på golfbanor i Norge 2000 (Tronsmo 2001). Baserat på data som samlats in kunde Tronsmo räkna ut den genomsnittliga användningen av bekämpningsmedel på golfbanor i Norge och jämföra med användning inom andra branscher.

      Av den totala användningen av bekämpningsmedel inom all Norges odling stod golfen för endast cirka 0,03%. Räknar man bara för greener (kg aktiv substans/hektar) där Norge har totalt drygt 100 hektar greenyta, var användningen något högre än genomsnittet i norsk spannmål, men lägre än i odling av potatis, bär och frukt.

      Denna bild har knappast förändrats avsevärt de 20 år som gått sedan undersökningen genomfördes. Det är troligt att förhållandena i Sverige är relativt likartade de som påvisades i den norska undersökning.

      Godkända växtskyddsmedel

      En aktuell lista över kemiska bekämpningsmedel som får användas på svenska golfbanor finns att ladda ner här. Växtskyddsmedlen delas upp i olika kategorier: 

      Fungicider används endast på greenerna. Sex kommersiella preparat (sex aktiva substanser) är godkända att använda på golfbanan mot skadesvampar.

      Greenerna utgör cirka 1 hektar på en normal 18 hålsbana. Som regel handlar det om besprutning mot snömögel före vintern. I vissa fall kan det förekomma att man behöver spruta mot svamp även under växtsäsongen.

      Vid användningen av fungicider på hösten är nedbrytningen långsammare eftersom temperaturen är lägre. Det kan också finnas ett vattenöverskott på hösten vilket kan ge ökad risk för urlakning.

      Det är mycket viktigt att korrekta skyddsavstånd hålls till vatten och andra känsliga miljöer och områden. Jordbruksverkets Hjälpreda för bedömning av skyddsavstånd ska användas för att minska risken för att skada vattenmiljön.       

      Herbicider används främst på fairway, cirka 10–15 ha på en 18 hålsbana. Två herbicider (en aktiv substans) är godkända att användas i mot ogräs i Sverige.

      Normalt används inte herbicider årligen på våra golfbanor. I Norge sprutar mindre än hälften av banorna mot ogräs årligen. Tronsmo (2001). Troligen är bekämpningen av ogräs ungefär likartad i Sverige.

      Det är också vanligt att endast områden med mycket ogräs bekämpas, d.v.s. punktbekämpning på större ytor. Behandlingen sker alltid på bevuxen mark, vid full tillväxt och vid högre temperaturer, vilket minimerar risker för utlakning eller ytavrinning.

      Tillväxtreglerare. Tre tillväxtreglerande medel med två olika aktiva substanser är godkända för användning på svenska golfbanor. Produkterna utnyttjas främst på banans greener (cirka 1 hektar). Vi bedömer att cirka 20–25% av svenska banor på något sätt nyttjar tillväxtreglering.

      Eventuellt kan användning av tillväxtreglering kompenseras av mindre behov av svampbekämpning (Aamlid et al. 2009). Minskad fungicidbehandling kan motiveras med att gräsplantan blir kraftigare, kompaktare och tåligare och antas stå emot svamp och vinterskador bättre. Tillväxtregleringen kan dessutom leda till minskad klippning och minskade utsläpp av CO2.

      Insekticider. Att spruta mot insekter sker inte på svenska golfanläggningar, då vi inte har några insekticider som är godkända att använda på golfbanan.

    7. IPM (integrerat växtskydd)
    8. EU har genom sitt direktiv 2009/128 infört lagar och förordningar så att all användning av kemiska växtskyddsmedel ska ske enligt principerna för integrerat växtskydd (Integrated Pest Management, IPM).

      Integrerat växtskydd betyder att stärka plantan genom förebyggande skötselåtgärder, rätt grässorter med mera. Kemiska bekämpningsmedel ska användas som sista utväg, om inte andra förebyggande metoder hjälper. Eventuell kemisk bekämpning ska dokumenteras noga.

      De viktigaste IPM-principerna:

      ✓ Skador bör förebyggas genom att förhindra smittspridning, användning av resistenta växtmaterial och optimal förvaltning.

      ✓ Det bör definieras trösklar för ekonomisk skada så att kemiska växtskyddsmedel används endast som sista utväg.

      ✓ Sprutning bör inte ske rutinmässigt, utan baserat på prognoser, varningar eller säker identifiering av skadegöraren.

      ✓ Du väljer de medel som har bäst effekt och minst risk för miljön. Risken risken för att utveckla resistens mot kemikalier bör också beaktas.

      ✓ Effekterna av besprutningen ska dokumenteras och utvärderas.

      De nordiska golfförbunden har genom sin forskningsstiftelse STERF, publicerat en serie faktablad med IPM riktlinjer för golfbanor. Om dessa riktlinjer följs, tror vi att den nuvarande användningen av växtskyddsmedel på golfbanor i Sverige kan minskas ytterligare. Läs faktabladen här

      Läs mer om IPM här 

    9. Avfallshantering
    10. Sophämtning

      Sophämtning är väl organiserad av de lokala myndigheterna, och dessa system kan i allmänhet uppfylla golfbanans behov av korrekt avfallshantering.

      Farligt avfall

      Underhåll av motorer och maskiner ger spillolja, oljefilter och batterier (bly) med mera. Dessa kan utgöra ett miljöhot, varför det är viktigt att samla, lagra och transportera på ett korrekt sätt. Hanteringen ska dokumenteras för att säkra korrekt användning.

      All hantering av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester, ska löpande dokumenteras och rapporteras till det nationella avfallsregistret vid bortforsling. Läs mer här

      Gräsklipp

      Omvandling och nerbrytning av näringsrikt gräsklipp kan vid olämplig hantering av stora mängder leda till avrinning som orsakar övergödsling och oönskad tillväxt av alger och i värsta fall med syrebrist och död i vattenmiljöer.

      Om detta läggs i en ”hög” blir lufttillförseln dålig och en anaerob omvandling (jäsning, förruttnelse) startar. Jäsningen kan producera växthusgaser, till exempel metan. Risken för sådana utsläpp från golfbanor bedöms dock bli liten, eftersom mängden gräs är begränsad. Endast gräsklipp från 1 hektar greener samlas upp och klipphöjden är 3–4 mm.

      Gräset bör komposteras genom att blandas upp med ex. sand/jord och vändas regelbundet för att ge ett organiskt material, som kan återanvändas på anläggningen. Gräsklippet kan också spridas ut tunt på gräsytor som en svag gödsling.

      Tvättplats för maskiner

      Daglig rengöring av gräsklippare och annan utrustning är en bra rutin. Med vattnet följer gräs, jord med mera, men också spår av fett och andra petroleumprodukter. Detta kan orsaka lokala föroreningar vid tvättplatsen om man inte har en lämplig utrustning för omhändertagande av gräs och tvättvatten.

      Normalt finns en betongplatta med avskiljning av gräs med mera. Resterande vatten ska gå igenom oljeavskiljare eller liknande och vidare till ”polering” i t.ex. sandbädd innan det kan gå till recipient. I dagsläget har inte alla svenska golfbanor denna typ av konstruktion.

    11. Vatten på banan
    12. Metoder för bättre vattenkvalitet

      Vissa golfbanor har planerat och investerat för att se till att vattenkvaliteten i diken eller åar som rinner genom banan är minst lika hög när vattnet lämnar banan som när det rinner in.

      Under byggskedet av banan kan en sedimentationsbassäng byggas för att förhindra erosion, vilket minskar risken för att släppa ut lera och jordpartiklar med fosfor i mottagande recipient.

      Golfbanorna försöker också  i möjligaste mån att i byggskedet planera så att all uppsamlad dränering från banan samlas upp i en damm, vilken man även tar bevattningsvatten från. Detta leder till att man använder uppsamlat dräneringsvatten för att bevattna gräsytorna.

      Ett dammarrangemang som fungerar som en biologisk reningsanläggning för vattnet som strömmar genom golfbanan kräver utrymme och underhåll, men bidrar avsevärt till förbättrad vattenkvalitet. Först har man en sedimentationsdamm som garanterar avsättning av jordpartiklar (fosfor). Efter den en grundare damm med vass och andra vattenväxter. Sist en våtmark med stora ytor där nitrifikationsbakterier kan extrahera kväve (N2) och leda den tillbaka till luften.

      Reducering av bevattningsvatten

      Mellan 10 000 och 30 000m3 vatten används för bevattning av en normal golfbana. Reducering av bevattningen och optimering av vattenhalten i jordprofilen håller fortfarande gräset i bra hälsostatus och spelkvaliteten ökar. Detta har dokumenterats i experiment (Aamlid et al. 2011).

      I praktiken betyder det att vi bör använda TDR-mätare som mäter fukt i jordprofilen i större utsträckning, samt justera och optimera bevattningsanläggningarna för att lägga rätt mängd vatten på rätt ställe. Vi kommer säkert att se att anläggningar kompletterar befintligt bevattningssystem med handvattning av vissa ytor.

      Vattenbrist

      Vi ser att vattenfrågan och klimatpåverkan starkt kommer att påverka golfen i framtiden.  Tillgången på vatten kommer att minska och begränsas.

      Ett sätt att lösa problemet för klubben kan vara att bygga dammar i anslutning till banan, det vill säga att samla sitt eget vatten. Andra möjligheter är att undersöka möjligheter att avsalta vatten, utnyttja dagvatten från omgivande samhälle eller använda renat avloppsvatten från lokala reningsverk.

      Klimatförändringar påverkar golfen

      Vädret visar redan idag större svängningar än tidigare på grund av klimatförändringar. Vi får både fler och längre torra perioder och kraftigare lokala skyfall – vilket både ger vattenbrist och skadliga överskott av vatten.

      Även klimatjusteringen i Mellan- och norra Sverige ger mildare förhållanden, med större risker för långliggande isbildning på gräsytor, med syrebrist och kvävning och syrebrist som följd.

      Ett varmare klimat kan också gynna nya skadegörare. Ett exempel är svampsjukdomen dollar spot som först noterades i södra Sverige för cirka 15 år sedan, och som sedan dess blivit ett ökande problem för Syd- och Mellansverige.

      Läs mer i Golfsveriges klimatrapport 2023 

    13. Energi- och bränsleförbrukning
    14. I Sverige finns inget krav på golfanläggningar att redovisa eller dokumentera energiförbrukning eller koldioxidutsläpp. Dock har många klubbar bra koll på sin energi- och bränsleförbrukning.

      När det gäller bränsle gör en 18-hålsbana av med cirka 10–15 m3 diesel och cirka 2 m3 bensin under ett år. En stor – kanske den största – energiförbrukare på klubben är uppvärmning och el till klubbhus och övriga lokaler.

      Vi jobbar med att få fram ett system där klubbar enkelt kan ange ursprung och mängder på sin energi samt andra uppgifter för att sedan få ut ett användbart mått på klubbens totala CO2-redovisning. 

      Teknisk utveckling – robotisering

      Den tekniska utvecklingen har gjort stora framsteg de senaste åren. Främst är det ökad användning av robotgräsklippare som kan användas på golfbanans klippta ytor.

      Idag är det främst fairway och semiruff som klipps med robotar. De ytorna är de stora arealerna, som normalt kräver mest mantimmar och fossila bränslen. Vi ser att det fungerar bra att använda denna teknik på golfbanan och förutspår att den kommer att öka drastiskt i framtiden.

      Robotiseringen bör resultera i en avsevärd minskning av fossila bränslen, vilket är en stor del i golfbanans utsläpp av växthusgaser.

FAQ biologisk mångfald

  • I april 2024 lanserades ett samarbete mellan Svenska Golfförbundet och Världsnaturfonden WWF kallat "Gör golfen vildare". Syftet är att ytterligare öka den biologiska mångfalden på svenska golfanläggningar genom att öka kunskapen och uppmuntra till konkreta projekt.

    Nedan hittar du svar på några vanliga frågor vi fått kopplat till samarbetet. Du kan också läsa mer om golf och biologisk mångfald på denna sida.

    1. Kommer en satsning på att gynna biologisk mångfald påverka golfspelet negativt?
    2. Nej, åtgärder som gynnar biologisk mångfald görs framför allt på de ytor på golfanläggningen som inte är i spel.

      Dessa åtgärder kommer snarare göra golfbanor vackrare och mer intressanta, vilket kan förstärka den positiva upplevelsen att vistas på golfbanan.

    3. Finns det någon biologisk mångfald att prata om på golfanläggningar?
    4. Många golfanläggningar har höga nivåer av biologisk mångfald, som i många fall till och med överträffar det som finns i naturskyddade områden.

      Golfbanor har också en stor potential att främja till exempel pollinering och naturlig skadedjursbekämpning. Det innebär att golfbanor både kan gynna rekreationsintressen och bevarande av naturvärden (Colding, J. och Folke, C, 2009).

    5. Varför har många golfanläggningar en rik biologisk mångfald?
    6. Golfanläggningar består av en mosaik av skapade och naturliga miljöer, som på många sätt liknar det gamla och småskaliga kulturlandskapet.

      Här finns till exempel ängsmark, skog, gamla träd, död ved, brynmiljöer, dammar och andra småvatten, stenrösen, sandblottor och en massa andra mindre biotoper som är viktiga för olika växter och djur.

      På så sätt blir de en typ av gröna oaser där växter, djur och människor kan trivas tillsammans (Andrén, C. 2024).

    7. Är golfanläggningar alltid bra för biologisk mångfald?
    8. Man kan skilja på biologisk mångfald på grund av golfanläggningar och biologisk mångfald trots golfanläggningar.

      Lite förenklat kan man säga att golfbanor som anlagts i områden som tidigare var starkt påverkade av mänsklig aktivitet gynnar biologisk mångfald, medan betydelsen är mindre i områden med lite befolkning och mer orörd, naturlig miljö (Berntson, L. & Lindström, A. 2005; Colding, J. & Folke, C. 2009)

    9. Är inte golfanläggningars arealer obetydliga i ett större perspektiv?
    10. Tillsammans omfattar Sveriges golfanläggningar cirka 28 000 hektar (SCB). 40 procent av detta utgörs av anlagda ytor som greener, tees, fairways, foregreens, semiruffar, övningsområden, parkeringar, vägar och byggnader.

      Resterande 60 procent, cirka 15 000 hektar, utgörs av naturmark som till exempel högruff och ängsmark, skog och gamla träd, bryn, dammar och andra småvatten.

      Naturmarkernas areal på svenska golfanläggningar motsvarar därmed den sammanlagda ytan av alla nationalparker i Svealand, eller alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

    11. Bryr sig golfspelare och golfklubbar om biologisk mångfald?
    12. Ja, det finns ett påfallande stort engagemang för biologisk mångfald på svenska golfklubbar.

      Av de 307 klubbar som svarade på en hållbarhetsenkät vintern 2022–2023 uppgav hela 97 procent att de gör insatser, större och mindre, för att gynna biologisk mångfald. 

      Några exempel:

      ✓ 80 % av klubbarna lämnar stubbar och döda träd
      ✓ 67 % av klubbarna har fågelholkar och insektshotell
      ✓ 65 % av klubbarna anlägger och/eller sköter dammar/våtmark
      ✓ 52 % av klubbarna anlägger och/eller sköter ängsmark
      ✓ 30 % av klubbarna anlägger och/eller sköter skogsbryn

      Ta del av enkätesultaten här

    13. Spelar golfbanornas högruffar, gräsmarker och ängsmarker någon roll?
    14. Ängs- och betesmarker är några av våra allra mest artrika miljöer, där hundratals växter, svampar, insekter och andra djur kan hitta boplats eller föda (Naturvårdsverket 2024)

      Idag finns dock bara någon enstaka procent kvar av vad som fanns i Sverige i slutet på 1800-talet (Jordbruksverket 2019). Här kan golfen bidra.

      Möjligheten till blomrika ruffmiljöer på golfanläggningar är nästan lika stor som den totala ängsarealen i hela landet. Högruffar och gräsmarker som ligger på sandiga jordar har särskilt goda förutsättningar att genom lämplig skötsel förvandlas till blommande ängsmarker.

    15. Varför är skogen på golfanläggningar viktig för biologisk mångfald?
    16. Skog, gamla träd och död ved är vanliga inslag på en golfanläggning. Dessa miljöer ger också goda förutsättningar för en mängd djur- och växtarter – det vill säga en rik biologisk mångfald.

      Skogsbryn – alltså övergången mellan skogen och andra naturmiljöer – är ofta flikade och väl skiktade i olika höjder. Därför finns en stor mångfald av livsrum för olika arter i just brynmiljöer.

      På en golfanläggning finns stora möjligheter att genom planering och skötsel skapa dessa komplexa, variationsrika, biologiskt värdefulla och vackra miljöer (Andrén 2024).

    17. Hur viktiga är golfbanornas dammar och småvatten för växter och djur?
    18. Intilliggande vattendrag, dammar och andra småvatten på själva golfbanan är både en estetisk och spelmässig tillgång. Vattenmiljöerna är också betydelsefulla för en mängd sällsynta växt- och djurarter, inte minst groddjur.

      Idag utgör golfanläggningar en av få markanvändningsformer där småvatten tillkommer. Lokalt, till exempel i Stockholm, utgör därmed golfbanorna en betydande våtmarksresurs i landskapet (Colding och Folke 2009).

      En studie har visat att insektslivet i golfbanornas dammar i Stockholm är jämförbart med dammar belägna inom naturreservat.

    19. Hur används växtskyddsmedel på svenska golfbanor?
    20. Användningen av växtskyddsmedel (fungicider, herbicider, insekticider och tillväxthämmare) på golfbanor är hårt reglerad. Det krävs tillstånd, utbildning, funktionstest av utrustning, skyddsavstånd med mera.

      Det tycker vi inom svensk golf är bra. Vi arbetar dessutom hela tiden mot målet att skapa gräsytor som kan skötas utan eller med minimal insats av växtskyddsmedel, genom så kallat integrerat växtskydd (IPM). Det gynnar både kvaliteten, miljön och ekonomin.

      Växtskyddsmedel mot skadesvamp (fungicider) används bara på golfbanornas greener (ca 1 ha) och bara vid utbrott av skadesvamp när förebyggande åtgärder (IPM) inte har varit tillräckligt.

      Växtskyddsmedel mot ogräs används på fairways (ca 12 ha) och eventuellt på kortklippt semiruff. Denna behandling sker maximalt en gång per år, och då ofta som punktbehandling på särskilt ogräsdrabbade områden.

      Studier visar att växtskyddsmedel kan spridas från golfbanor, men att det inte finns några betydande toxikologiska effekter från golfbanor till grundvatten och ytvatten (Cohen S, Svrjcek A, Durborow T, Barnes NL. 1999.; WSP 2009).

    21. Hur används konstgödsel på svenska golfbanor?
    22. Principen för lyckad skötsel av en golfbana är att ha ett friskt gräs som ”växer” så lite som möjligt. Det är en stark drivkraft, eftersom spelkvaliteten blir kraftigt försämrad vid alltför stark tillväxt på gräset. Dessutom finns inget intresse att klippa mer än nödvändigt.

      Av skäl kopplat till både kvalitet, ekonomi och miljö arbetar vi inom svensk golf därför mot målet att skapa gräsytor som kan skötas utan eller med minimal tillförsel av konstgödsel.

      De ytor på en golfbana som normalt gödslas är greener och tees. Även fairway gödslas, men då med mindre mängder och oftast bara med kväve (N).

      På övriga ytor på banan, till exempel högruffar och skogspartier, sker ingen tillförsel av gödsel.

  • Generellt om biologisk mångfald

    1. Vad är biologisk mångfald?
    2. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och akvatiska ekosystem, och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår.

      Det innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. 

      (FN 1992; Världsnaturfonden WWF 2024; Naturskyddsföreningen 2024)

    3. Varför är biologisk mångfald viktigt?
    4. Biologisk mångfald är ett grundläggande mått på hälsan och motståndskraften hos vår planets ekosystem.

      En stor variation av ekosystem, arter och genetiska resurser är avgörande för att upprätthålla ekosystemtjänster – det vill säga funktioner, produkter och tjänster som ekosystemen ger oss människor, och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

      (Wilson, E. O. 1985; Colding, J. och Lundberg, S. 2009; Carrington, D. 2018; IPBES & IPCC 2021; Världsnaturfonden WWF 2024Naturvårdsverket 2024)

    5. Hur går det för den biologiska mångfalden?
    6. Globalt står den biologiska mångfalden inför allvarliga hot. En miljon växt- och djurarter hotas av utrotning de kommande decennierna om utvecklingen följer trenderna.

      Utrotningstakten är mellan tio och hundra gånger snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren.

      De främsta faktorerna bakom den nedåtgående trenden är habitatförstöring och fragmentering av landskapet, klimatförändringar, överfiske och tjuvjakt, föroreningar, och invasiva främmande arter.

      Även i Sverige står många arter och livsmiljöer inför utmaningar. Arter knutna till det gamla och småskaliga kulturlandskapet har drabbats särskilt hårt (Carrington, D. 2018; IPBES 2019; SLU 2023; Världsnaturfonden WWF 2024Naturvårdsverket 2024).

Golfens miljöpåverkan – positiv, men kan bli bättre

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att konstruktion och drift av golfbanor inte utgör något stort hot mot miljön, utan genererar i många fall många positiva ekologiska värden. Med relativt enkla miljöförbättrande åtgärder kan vi bli ännu bättre.

Sverige har ett relativt stort fokus på det praktiska miljöarbetet på banan och biologisk mångfald på de extensivt skötta ytorna. Båda dessa områden kan förbättras ytterligare genom fortsatt arbete, ökad kunskap och dokumentation.

Detta kan uppnås genom att använda de verktyg och den forskning som finns att tillgå för alla svenska golfklubbar:

  • GEO OnCourse, ett webbaserat internationellt miljöcertifieringsprogram, skapat av Golf Environment Organisation och översatt till svenska av SGF.

    I verktyget kan du dokumentera nuläget och kontinuerligt följa upp och förbättra miljöarbetet på golfanläggningen. Certifieringen revideras av speciella revisorer var tredje år, för att uppfylla organisationens krav. Läs mer här.

  • Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) är de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. De bidrar i hög grad till utveckling och kompetens inom miljöstyrning av golfbanor.

    Forskningsbaserade riktlinjer för grönyteskötsel avseende IPM, lämpligt växtmaterial, växtskydd, gödsling, bevattning och vinterstrategier finns tillgängliga på sterf.org.

Behöver du hjälp?

Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här

Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område. ⇩

Porträttbild på Peter