Miljonsatsning på golf för nyanlända

Skånes Golfförbund får drygt 3,7 miljoner kronor från Arvsfonden för att skapa en modell för inkludering av nyanlända genom idrott och social samvaro på golfklubbar i Skåne – med målet att föra ut det i övriga Sverige.

Snabbfakta

Beviljad summa från Arvsfonden: 3,7 miljoner kronor.
Antal år för projektet: Tre.
Mål: Skapa en modell för inkludering av nyanlända genom idrottsliga aktiviteter och social samvaro på golfklubbar i Skåne och därefter i övriga Sverige.
Medverkande klubbar i dagsläget: Allerum, Ljunghusen och Malmö Burlöv.
Projektupplägg: Parallellt med utveckling av en modell sker aktiviteter för nyanlända i form av Introduktion till golf som består ett antal träffar med både sociala och idrottsliga inslag, samt chans att knyta nya kontakter för en bra introduktion i det svenska samhället. Dessa aktiviteter finansieras av Riksidrottsförbundets distriktsorganisationer, i Skåne i form av Skåneidrotten.

Våren 2017 frågade Skåneidrotten Skånes Golfförbund hur förbundet kunde hjälpa till med inkludering av nyanlända.

Skånes Golfförbund kom fram till att golfen har goda förutsättningar att inom sina befintliga strukturer och nätverk kunna erbjuda nyanlända aktiviteter som bidrar till etablering och delaktighet.

Med ett mindre ekonomiskt stöd från Skåneidrotten kunde Skånes Golfförbund starta en förstudie för att se om förutsättningarna stämde.

Stöd från Arvsfonden

Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, håller introduktion för kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne, från vänster Fadil Radi, Abdullbasit Jalal, Lin Shihabi, Islam Abo Nahla, Aseel Abbas, Hala Alkhatib, Ammar Almosleh, Louseen Abo Mady, Jehad Hameed, Ali Alabdulla, Kholod Elgbori, Shafiq Alhamwi och Ahmadullah Turab.
Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, håller introduktion för kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne, fr v: Fadil Radi, Abdullbasit Jalal, Lin Shihabi, Islam Abo Nahla, Aseel Abbas, Hala Alkhatib, Ammar Almosleh, Louseen Abo Mady, Jehad Hameed, Ali Alabdulla, Kholod Elgbori, Shafiq Alhamwi och Ahmadullah Turab.

Ganska snabbt insåg förbundet att det behövdes ett betydligt större ekonomiskt stöd för att kunna förverkliga idéerna och gick därför in med en projektansökan om 3,7 miljoner kronor till Arvsfonden – och fick den beviljad.

– Att Arvsfonden beviljar vår ansökan är ytterligare en bekräftelse på att golfen är på rätt väg som en viktig aktör i samhället. Golfen är Sveriges största individuella idrott sett till antalet aktiva utövare, säger Rickard Balcke, projektledare på Skånes Golfförbund och fortsätter.

– En golfklubb måste vara en del av dagens samhälle för att vara relevant även imorgon. Golfen arbetar hårt för att accepteras som en folksport vilket innebär att vi, förutom jämställdhet, också måste fokusera på mångfald och inkludering.

– Vi har redan mött intresse från golfklubbar i övriga Sverige och sprider gärna redan nu våra tankar och erfarenheter vidare. Det är bara att höra av sig till mig. Vi har även märkt intresse från företag. Det öppnar upp för nya sponsorer, säger Balcke.

Samarbete med kommunen

Projektet drivs under tre år, 2018–2020. Fokus ligger på golfklubbarna i Skåne år ett, samt i Stockholm, Västra Götaland och Halland år två och tre – men även landets övriga golfklubbar är välkomna att vara en del av projektet.

Tre golfklubbar i Skåne medverkar i projektet än så länge: Allerum, Ljunghusen och Malmö Burlöv. Metodiken är att skapa ett samarbete mellan golfklubben och kommunens etableringsenhet, två organisationer som normalt aldrig träffas.

Vissa kommuner har egna anställda flyktingguider, andra kommuner tar hjälp av länsstyrelsen och deras samhällskommunikatörer.

Med hjälp av dessa, som alla är före detta nyanlända, når golfklubben målgruppen i sin kommun och erbjuder Introduktion till golf som består av ett antal träffar med främst en social inriktning samt att prova på golf.

Succé direkt

Deltagarna, nyanlända barn och unga (12–25 år) samt deras familjer med beviljad asyl och uppehållstillstånd, får varsin mentor samt tillgång till de företagsnätverk som finns i varje golfklubb. 

I maj bjöd projektet in samhällskommunikatörer från länsstyrelsen i Skåne – övervägande delen från Syrien som varit i Sverige sedan 2014 – till Malmö Burlöv Golfklubb för att testa metodiken i förstudien.

Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv tillsammans med kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne.
Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, omges av kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne.

Ingen hade tidigare varit på en golfklubb eller hade kunskaper om golf. Träffen blev en succé. Alla insåg att golfen är en idrott som verkligen kan göra skillnad för en nyanländ. Peter Svallin, ansvarig för projektet på Malmö Burlöv, berättar:

– Det var en lyckad introduktion och imponerande att se hur snabbt dessa människor lärt sig bra svenska. Vi vill skapa en relation med dem, visa att golfen är beredd att ta sitt samhällsansvar och inspirera dem att få nyanlända att komma till oss och prova på golf, umgås och knyta nya kontakter.

Grundlig utvärdering

Erik Lundkvist, postdoktor på Barn och Ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet och lektor i idrottsvetenskap på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan, genomför en studie för utvärdera projektet på uppdrag av Skånes Golfförbund.

– Vi kommer att undersöka hur deltagarna mår, hur golfen kan bidra till att de mår bättre, hur många vänner de har som kommer från Sverige och hur nätverket på golfklubben kan hjälpa dem att bredda sin vänkrets. Det är extra intressant att föräldrarna är med i studien, det ger en helhetsbild.

– Det som kittlar för mig som forskare är att få vara med från början, att Skånes Golfförbund vill arbeta långsiktigt och att forskningen ska kunna tillämpas praktiskt.

Rickard Balckes tips till klubbar som vill börja driva verksamhet för nyanlända:

1. Kontakta mig, så att din klubb slipper "uppfinna hjulet".
2. Se till att frågan är riktigt förankrad i både styrelse och klubbledning, samt utse en ansvarig projektledare redan från början.
3. Fundera igenom vilka ekonomiska resurser som behövs. Projektet har fått medel från Arvsfonden som kan användas direkt till golfklubben i samband med uppstart. Riksidrottsförbundets distriktsorganisationer har dessutom öronmärkta inkluderingsmedel för att stötta golfklubbar.

"Mycket att lära och utveckla"

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, följer projektet med stort intresse.

– Frågan om inkludering tar allt mer plats i samhället, och borde göra så även inom golfen. Det är extra spännande att Skånes Golfförbund samarbetar med olika samhällsaktörer, såsom kommunerna, i projektet. Där finns mycket att lära och utveckla.

Läs mer om projektet här (sida skapad efter projektets slut)

Text: Thomas Björn
Publicerad: November 2018

Fler nyheter

  1. Bättre klubbliv på Bedinge GK
  2. Social hållbarhet

    Bättre klubbliv på Bedinge GK

    Vision 50/50-arbetet har gett Skåneklubben högre ambassadörspoäng och bättre betyg på klubblivet. Samarbete mellan kommittéer har också lett till bättre språkbruk och konkreta aktiviteter som bidragit till inkludering.

    Bedinge Golfklubb, Sveriges sydligaste golfklubb i Beddingestrand med närmare 1 100 medlemmar, gick in i Vision 50/50-arbetet av flera anledningar.

    – Det handlade inte bara om att få fler kvinnor engagerade, utan även om att få en större känsla av inkludering bland klubbens medlemmar, oavsett kön, hcp eller ålder, berättar Stina Karlgrund, klubbens ordförande sedan sex år tillbaka.

    Hon får medhåll av klubbchef Per Kestola.

    – Vi gick med i programmet för att det kändes bra, men inte bara för att fokusera på män och kvinnor, utan ett inkluderande för alla kategorier medlemmar och spelare, säger han.

    Gemensamt kommittémöte gav resultat 

    Under arbetets gång valde styrelsen att koppla sina nya mål till resultaten i medlemsundersökningen Players 1st, den input som medlemmarna har gett.

    – Då insåg vi hur viktigt det är att kommittéerna jobbar i samma anda som oss i styrelsen och valberedningen. Vi insåg också att många i kommittéerna inte hade någon kunskap om andra kommittéers arbete eller ledamöter. Därför kallade vi under våren samman alla kommittéledamöter till ett stort möte, berättar Karlgrund.

    På det mötet fick alla presentera sig för varandra, berätta vilken kommitté de jobbade i och hur länge de varit engagerade.

    – Därefter presenterade vi i styrelsen hur vi tänkte och tyckte. Vi blandade sedan i grupperna friskt mellan kommittéerna för att alla skulle lära av varandra och det blev ett väldigt uppskattat möte, säger ordförande Karlgrund.

    Konkreta aktiviteter och bättre språkbruk

    Ett konkret resultat av det vårmötet en planerad tävling mellan Old boys och damkommittén. Ett annat resultat blev att alla klubbens kommittéledamöter har gjort en gemensam golfresa till en av grannklubbarna.

    – Det var ett väldigt positivt möte med många bra förslag man kan gå vidare med. Jag upplever också att vi fått ett lite förändrat språkbruk, att herrar nu går fram till tee 47 och att det blivit en större gemenskap, säger klubbchef Per Kestola.

    Klubbens medlemskommitté har nu fokuserat på att nya medlemmar ska känna sig välkomna, oavsett kön eller ålder, med exempelvis faddergolf, onsdagsgolf, KM-golf på korthålsbanan och att få in dem i olika grupper.

    – Nu har vi begärt att kommittéerna ska lämna in tankar eller förslag på vår kommande handlingsplan och vilka aktiviteter som ska vara med, berättar Karlgrund, som säger att hon upplever att stämningen och bemötandet på kubben har blivit mycket bättre.

    Högre ambassadörspoäng och bättre klubbliv

    Hon får uppbackning av resultatet i senaste Players 1st medlemsundersökning, som visar att Bedinge GK ökat sin ambassadörspoäng från 37 till 52 på två år, och att serviceområdet Klubbliv fått en högre ranking.

    – Och det är vi väldigt glada och stolta över, säger ordförande Stina Karlgrund.

    En viktig spelare i processen var förändringsledare Anne-Marie Lindman, som i hela sitt professionella yrkesliv arbetat med förändringsprocesser.

    – Det var viktigt för mig att få styrelsen och medlemmarna att inse att det inte är jag som förändrar, utan att det är hela klubben med styrelsen i spetsen och med stöd av en referensgrupp, säger hon och fortsätter:

    – Därför gick de första två, tre månaderna till att skapa en förståelse och ett engagemang för vad Vision 50/50 innebar, att det är vi själva som äger frågan och behöver ta tag i arbetet. Därefter kunde jag supporta och stötta med lite olika verktyg.

    Råd till nya förändringsledare:

    • Skapa insikt hos både styrelse och medlemmar om vad programmet är för något och fokusera på budskapet och målet

    • Var noga med att även få med juniorerna i arbetet och lyssna på dem, för de har många kloka tankar på både hur vi vuxna beter oss och även på hur vi beter oss mot dem

    • Det måste finnas en förståelse hos styrelse och klubbledning att avvikande beteenden hos vissa medlemmar, som inte är förenlig med klubbens värdegrund, måste adresseras

    • Ge inte upp – var synlig, prata med folk, använd olika verktyg, informera kort och koncist vid alla olika typer av medlemsmöten

    • Skriv i medlemsbreven om vad som händer

    Hon ger också exempel på kommittéaktiviteter som gett ett mer positivt klubbliv.

    – Vi har bland annat ordnat en golftävling för medlemmar med hcp +36, vi har haft after work med golf över 9 hål, vi har ordnat event med boule och golf i kombination. Det behöver inte vara så dramatiskt, men det har gjort att fler och fler kommer och känner att de har en gemenskap.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: Mars 2024

  3. Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning
  4. Social hållbarhet

    Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning

    Efter att ha genomgått Vision 50/50 känner Kind att det börjar skapas ett nytt klimat på klubben. Men utvecklingsarbetet är långt ifrån klart. ”Bara för att diplomet hänger på väggen är det inte färdigt. Det är snarare startskottet”, säger klubbchef Linus Kulneff.

    Vision 50/50 är ett långsiktigt förändringsarbete för ett jämställt Golfsverige. Målet är jämnare könsfördelning bland spelare och i ledande positioner.

    En av golfklubbarna som gått programmet är Kinds Golfklubb. Se filmen och/eller läs reportaget nedan för att se hur klubben arbetar med jämställdhet, jämlikhet och inkludering.

    ”Golfen är ganska traditionsstyrd”

    Kinds GK

    Antal medlemmar: 825 (median Sverige 916)

    Andel kvinnor: 25,6 % (median Sverige 26,0 %)

    Andel juniorer: 9,9 % (median Sverige 11,7 %)

    Linus Kulneff var bara 22 år när han blev klubbchef på Kinds Golfklubb. 15 år senare är han fortfarande kvar, och mitt i centrum av ett arbete som förändrar klubben. Han är tydlig med skälet till att golfklubben behövde ta tag i jämställdhetsfrågan.

    – Vi kände att vi behöver följa med samhällets utveckling. Det har ju varit ganska homogent genom åren, säger Linus Kulneff.

    – Golfen är tyvärr fortfarande ganska traditionsstyrd. Man ser det som att det framför allt är medelålders män som spelar, och gör vi ingenting kommer vi inte ha några medlemmar kvar. För fyller vi inte på underifrån är det en utdöende generation som spelar golf.

    – Ska vi då fylla på underifrån räcker det inte att bara ha den vanliga juniorträningen och så vidare, utan vi måste bredda vårt synsätt, fortsätter Linus.

    Styrgruppen för Vision 50/50-programmet består av klubbchefen Linus, ordförande Markus och förändringsledarna Pernilla och Karin. Tillsammans jobbar de för att utveckla klubben i en ny riktning. En bättre riktning för framtiden.

    Behöver bli en attraktivare klubb för kvinnor

    Belägen några mil söder om Borås är Kinds GK på pappret ganska nära den genomsnittliga svenska golfklubben. Och ändå inte.

    – En dryg fjärdedel av alla medlemmar är tjejer. Knappt tre fjärdedelar är killar. Så vi gör ju någonting fel att vi inte lyckas ha en bättre könsfördelning, säger Markus Bylander, ordförande i Kinds GK.

    Kinds Golfklubb behöver öka antalet medlemmar och Markus förklarar att det då är det ganska naturligt att gå efter den grupp där största urvalet finns. Och att de då behöver bli en attraktivare klubb för dem.

    – I grund och botten är det ett jämställdhetsprojekt och det behöver vi verkligen jobba med. Men vad vi framför allt behöver jobba med är helheten. Hur alla i klubben talar till varandra, vad vårt syfte är och vad vi vill uppnå. Och då tyckte vi att Vision 50/50 var en väldigt bra grund att stå på, säger Markus Bylander.

    – Målet är att vi ska bli en jämställd klubb med lika representation, men det handlar ju om hur vi killar beter oss, likväl som vad som attraherar tjejer.

    Fokus har breddats till jämlikhet och inkludering

    Karin Eliasson är förändringsledare för Vision 50/50-arbetet på Kinds GK. Hon menar att den största missuppfattningen kring programmet är att det måste nå fram till ett mål där det är 50/50 procent av båda könen.

    – Jag tänker mer att det är en vision längre fram. Man kanske kan röra sig mot det, men man kan ju aldrig tänka sig att målet ska vara 50 % män och 50 % kvinnor.

    – I början var det fokus på jämställdhet, men nu har det gått vidare till att mer handla om jämlikhet och inkludering av fler grupper och just att göra golfen tillgänglig för fler, säger Karin Eliasson.

    Klubbchef Linus håller med.

    – Det är oerhört viktigt för oss att få in personer med olika etniciteter och bakgrunder. Att försöka visa på att här är alla välkomna. Det är inte det lilla arbetet att ta sig dit, men det var det vi kände initialt, att vi måste få i gång ett arbete för att fler samhällsgrupper ska känna sig inkluderade.

    – Det viktigaste för oss var att hänga med i samhället i stort. Du ser vad som händer med världen idag och för oss var det viktigt att visa på att här ska man vara snäll. Vår slogan som vi kör med, ”Be Kind” (lite fyndigt så där), är det som genomsyrar hela den här idén, berättar Linus.

    Hela styrelsen var med på tåget

    – När vi tog upp det här i styrelsen som en av de tidiga klubbarna att vara med så var alla på samma linje direkt. Det här är ingenting vi ska göra som någon typ av sidoprojekt, utan det här är något som är oerhört viktigt för klubbens utveckling och fortsatta överlevnad helt enkelt, säger Linus Kulneff.

    Organisationslära säger rätt tydligt att bestående förändringar kommer inifrån och ut. På en liten golfklubb innebär det att förändringen börjar med styrelsen, klubbchefen och de anställda. Och att det nya förhållningssättet sedan sprider sig till medlemmarna.

    Det i sin tur är någonting som gäster och nya medlemmar märker och känner när de besöker klubben.

    – Jag tycker att man märker det ganska direkt för vi var tydliga, i vår kommunikation med medlemmarna, att vi hade påbörjat den här resan. Redan vid vårt höstårsmöte 2020 började vi informera, säger Linus Kulneff.

    Medlemmarna med på resan

    Linus berättar att styrgruppen och klubbledningen varit tydliga med att det här inte är något klubbledningen gör internt och presenterar resultatet när de är färdiga. Här lät klubben i stället medlemmarna följa med på resan, som fortsätter trots att Vision 50/50-programmet är genomfört.

    – Bara för att vi är ”färdiga”, alltså att diplomet hänger på väggen, så är jobbet inte färdigt. Det är snarare startskottet. Nu handlar det om att förvalta allt det här arbetet som vi har gjort.

    – Förr i tiden när man har suttit på kurser och utbildningar och sedan när man är färdig så ”jaha, då var det gjort”, men det är det som är utmaningen här.

    ”Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt”

    Kinds Golfklubb har vävt ihop Vision 50/50 med ett större klubbutvecklingsarbete och håller på att göra om organisationen från grunden och modernisera den samtidigt.

    – Det är viktigt att vi följer med, att vi följer upp och ser att det faktiskt händer någonting. Jag upplever efter alla mina år åtminstone lite embryon till ett helt nytt klimat. Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt, man behandlar folk med respekt på ett annat sätt, säger Linus.

    – Alla de här sakerna som har suttit djupt rotat i folk förr med att röd tee är damtee – ja det finns många konkreta exempel – börjar tunnas ur och försvinna. Kan vi fortsätta på den inslagna vägen kommer det här resultera i någonting jättebra, säger Linus.

    Ordförande Markus Bylander håller med och har också upplevt en personlig utveckling efter att ha gått igenom Vision 50/50.

    – Jag tycker det här har varit jättespännande. Jag uppfattar väl mig själv som någorlunda modern och jämställd, men man har fått oerhört mycket tankeställare, säger Markus.

    – Det är mycket som man gör som man inte tänker på. Det har varit jättenyttigt och jag har oerhört mycket nytta av det både i mitt professionella arbete och i andra sammanhang på fritiden, fortsätter han.

    Brinner för att utveckla klubben tillsammans

    Många klubbar funderar kanske på om det är värt den tid och det arbete som krävs för att gå Vision 50/50. Linus reflekterar:

    – Någonstans är vi enade i personal och styrelse att om vi ska fortsätta vara bra så måste vi arbeta med de här delarna. Och det har varit ett förlegat arbetssätt länge. Gamla kommittéer som gjort samma sak i 30 år. Olika strukturer för alla delar. Alla har sina egna verksamheter.

    Klubben arbetar nu med att få ihop en organisationsplan där det finns tydliga delar och där alla pratar med varandra. Det finns verksamhetsgrupper som är aktiva och tydliga och kan rapportera till personal och styrelse för att få det här att gå framåt.

    – Både de som jobbar ideellt och vi som arbetar som personal här har en yrkesstolthet. Alla vi älskar den här anläggningen och brinner för att utveckla detta tillsammans.

    – Vi har inte gjort det här för att någon har tvingat oss eller för att vi måste, utan för att vi vill göra detta. Och det tror jag är oerhört viktigt.

    Förändringsledare anställd på heltid

    Avslutningsvis, sommaren 2022 fick förändringsledaren Karin Eliasson fast anställning i klubben. För att täcka behovet i receptionen hade det räckt med en säsongare på halvtid. Övrig tid jobbar nu Karin med utveckling och förändring.

    På Kinds GK är man redo att möta framtiden.

    Reportage: Brama
    Publicerad: Januari 2023

  5. Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK
  6. Social hållbarhet

    Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK

    En dag i oktober 2021 öppnade Björkhagens GK upp golfbanan för en mellanstadieklass från närliggande Bäckahagens skola. Barnen fick inte bara undervisning, utan också naturupplevelser och möjlighet att prova på golf.

    Temat för dagens undervisning var hållbarhet och lärarna höll såväl matte- och svenska-, som samhälls- och naturlektioner, i golfbanans olika miljöer.

    – Att ha utomhusundervisning så här vid en golfbana, där det också finns en skog, innebär jättestora vinster eftersom eleverna får testa på både golf och ta del av den natur som finns häromkring, säger Linn Carrol, en av lärarna på Bäckahagens skola.

    Del av projektet "Golfbanan som utomhusklassrum"

    Skolbesöket var en del av pilotprojektet Golfbanan som utomhusklassrum – en satsning som drivs av golfförbundet, STERF, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad och organisationen Skogen i skolan, och är en del av stadens rörelsesatsning för barn; Spring i benen.

    Eva Krantz är projektledare på Utbildningsförvaltningen och ser en stor fördel med utomhusundervisning:

    Golfbanan som utomhusklassrum. Skolelever från Bäckahagens skola besöker Björkhagens GK där de får utomhusundervisning kan prova på golf.
    Att använda golfbanan som klassrum kan skapa en win-win-situation för både skola och golfklubb. Som en del av undervisningen fick eleverna från Bäckahagen även prova på att spela golf. Kanske kan ett nytt intresse väckas?

    – Om lektioner hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet.

    Samtidigt minskar förutsättningarna till utomhuslärande i takt med att städerna förtätas och de stadsnära grönytorna försvinner. Och det är här golfklubbarna har något unikt att erbjuda.

    Win-win för golfklubben och skolan

    Micke Madenteg, projektledare på Björkhagens GK, var med under Bäckahagens skolbesök och är positiv till att låta golfbanan utnyttjas till undervisning. Precis som Linn Carrol lyfter han fram vinsterna med den kombinerade möjligheten till både naturupplevelser och fysisk aktivitet som en golfbana har att erbjuda.

    – Vi får en chans att visa upp för lärare och elever att vi har en miljö där man kan lära sig både om rörelse, naturen och biologisk mångfald. Vi kan visa upp våra dammar och de ormar som finns här runtomkring – vi kan kort sagt lära unga allt på en golfbana, säger han.

    Läs också:

    Handbok från STERF om Golfbanan som utomhusklassrum

    Infosida om projektet – till golfklubbar

    Infosida om projektet – till kommuner och skolor

    Text: Thomas Björn
    Publicerad: November 2021