Intervju Skandias hälsostrateg: Golfen ger friskare människor
Kostnaderna för ohälsa ökar dramatiskt i Sverige och kommer att vara 50 miljarder kronor högre år 2020 än i dag om inget görs. Men det finns lösningar enligt Skandias hälsostrateg Kristina Hagström. En helhetssyn på människan och fler som spelar golf är två av dem.
50 miljarder kronor i ökade ohälsokostnader de kommande fem åren, enligt Försäkringskassans beräkningar, är
förstås en utveckling alla vill förhindra.
– Det spräcker statsbudgetens alla kalkyler. Problemet i dag är att det är för mycket sjukvård och för lite förebyggande hälsovård. Det sätts in åtgärder, men alldeles för sent, förklarar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, som haft många debatter och möten med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) – senast i Almedalen i somras.
Skandia har gott om erfarenheter inom området. 2005 införde Sveriges ledande ömsesidiga pensions- och livförsäkringsbolag premiedifferentiering för företag. Det innebär att de företag som arbetar aktivt med att sänka sjukvårdskostnaderna får sänkt premie med så mycket som upp till 40 procent. De företag som inte arbetar aktivt för att förebygga hälsa kan få höjda premiekostnader med dubbla beloppet.
– Det är samma företag som får guldstjärnor i dag, som när vi introducerade systemet, men många kunder har börjat arbeta mer förebyggande och minskat sin sjukfrånvaro i företaget. Dock finns det några få företag som fortfarande inte arbetar med att förebygga ohälsa. De senare är ofta de som ägs av fonder som bara ser kortsiktigt för att få så hög avkastning på sin investering som möjligt. Det är frustrerande att höras deras argumentation, säger Kristina Hagström.
2009 beslutade Skandia att ge bort en förebyggande hälsoförsäkring till sina sjukförsäkrade företagskunder, så att de skulle kunna sänka sina sjuktal – en investering på 87 miljoner kronor.
– Det var inte självklart på något sätt. Det fanns en del som var tveksamma till att ta den kostnaden, eller investeringen som det visade sig vara.
I dag har Skandia facit i hand. Ett minus på 2,6 miljarder kronor för sjukförsäkringarna har förbytts till ett plus på flera miljarder.
– Vi har infört en överskottsmodell som ger tillbaka genom sänkta försäkringspremier med upp till åttio procent,
vilket tilldelas försäkringstagarna. Skandia är ett ömsesidigt bolag som ägs av sina kunder, så när överskott uppnås ska kunderna få tillbaka det i sänkta premier eller nyutvecklade tjänster och produkter, förklarar Kristina Hagström och fortsätter:
– Mycket handlar om att se helheten, att inte tro att ett enskilt piller ordnar allt när personen väl är sjuk och i behov av vård. Att må bra handlar om allt från att trivas på sin arbetsplats, känna sin del i ett sammanhang, arbeta utifrån beslut som ligger fast till att må bra socialt, äta rätt och röra på sig. I vår hälsokedja ingår bland annat en hälsosluss dit den enskilda kan ringa för stöd, råd och boka möte med hälsovägledare, uppföljning med experter inom en rad områden och utbildning av ledningen för att förstå hur frågeställningen ska hanteras, säger Kristina Hagström som talar av egen erfarenhet och inte bara via företag som hon och Skandia hjälpt genom åren.
I dag är Kristina Hagström brunbränd, avslappnad och leende. Annat var det för två år sedan. Hennes pappa dog, relationen med mamman slog i botten och hennes bror Thomas tog livet av sig. Brodern var förmodligen bipolär. Lägg därtill en mormor som hade haft samma diagnos »så förstod jag plötsligt att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, vilket till slut fick sitt pris«. Det blev för mycket på en gång. Kristina Hagström gick i däck. En »hitta-sig-själv«-resa till Indien, återkommande besök hos Auyrveda-läkare (indisk läkekonst) i Stockholm, yogakurs, ändrade kostvanor, daglig motion med springer spanieln Maverick – 15 000 steg i genomsnitt och ett rekord på 26 587 under en dag – fick henne på fötter igen. Därmed sagt att Kristina Hagströms uppdrag som hälsostrateg på Skandia är mer än ett jobb. Det är ett kall. Hon brinner för ökad hälsa och inser betydelsen av motion i allmänhet – och golf i synnerhet.
– Det är bättre med daglig, lugn motion istället för att träna hårt en eller två gånger i veckan. Här kan golfen bidra på många sätt. Om du spelar en niohålsrunda ett par gånger i veckan rör du på dig, träffar andra människor och får dessutom en naturupplevelse. Då mår du bra. Golfen kan dock bidra mera för att skapa nytta i samhället, menar Kristina Hagström.
– Ett exempel är att bearbeta företag och få till utmaningar mellan olika avdelningar. Det skulle bidra till att fler rör på sig och därmed skapas både en egen, bättre hälsa och en bättre hälsa för hela företaget. Du måste inte spela golf på en bana, det kan vara enklare former av tävlingsmoment. Det gläder mig att en del av golfen snart ser ut att omfattas av friskvårdsbidraget. Det är ett bra steg på vägen till friskare företag och människor.
Hälsofantasten Hagström har till och med räknat på effekterna av att fler spelar golf. Om tre procent fler skulle spela golf än i dag, vilket är detsamma som 16 500 personer, skulle sjukvården få 1 889 färre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Det skulle i sin tur spara drygt 400 miljoner kronor till samhället årligen. Men alla är inte en del av en gemenskap. Samhällets kostnader för utanförskap är stora. För att synliggöra det skapade Skandia Friskvårdskalkylatorn inom ramen för den egna stiftelsen Idéer för livet. Det är ett samarbete med Uppsala universitet samt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), och bygger på beprövad forskning inom området som leds av bland andra fil. dr Inna Feldman vid Uppsala universitet. Syftet är att visa värdet av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa och utanförskap. Friskvårdskalkylatorn gör det möjligt att beräkna kostnader för företag, organisationer och samhället i stort.
Exempelvis började 10 701 sexåringar grundskolan i Stockholm i år. Enligt statistiken hamnar 1 520 av dem utanför samhället senare i livet. Kostnaden för Stockholm när de 1 520 barnen fyllt 65 år är drygt 15 miljarder kronor. Kommun och landsting får bära de stora kostnaderna, men även rättsväsendet belastas avsevärt ekonomiskt. Ledarskapet är viktigt i arbetet med att skapa friskare företag, säger Kristina Hagström:
– I företag eller organisationer med tydligt ledarskap, sunda värderingar och ett synsätt att medarbetarna är en resurs som går att utveckla, mår människor bra och ohälsans kostnader är låga. I företag eller organisationer där det är tvärtom är kostnaderna höga. Kännetecknande för dessa arbetsplatser är att ledningen anser att det är medarbetarnas eget fel att de är sjuka. Effekterna blir många korta sjukskrivningar som snabbt leder till många längre, samt hög personalomsättning. Offentliga sektorn, vården och serviceyrken där du möter människor dominerar den här gruppen av arbetsplatser.
Att Skandia är på rätt väg i sitt arbete med hälsa visar en nyligen presenterad, internationell rapport. Skandia rankas enligt den högst av alla bolag i världen vad gäller samhällsnytta, kundnytta och affärsnytta.
Läs senaste nytt i friskvårdsfrågan
Så kan golfen bidra till ett friskare Sverige, enligt Kristina Hagström:
• Få nära en halv miljon redan befintliga medlemmar att fortsätta spela minst lika mycket som hittills. Ett års golfronder genererar 6,8 miljoner mil gåendes – 1 700 varv runt jorden – och 110 miljoner friskvårdstimmar.
• Få fler att börja spela golf. Om antalet golfare kunde öka med 3 procent, totalt 16 500 golfare, skulle antalet personer med hjärt- och kärlsjukdomar minska med 1 889, vilket skulle spara samhället drygt 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader årligen.
• Utmana företag att få medarbetarna att börja spela golf. Det måste inte vara på en bana, utan kan vara under enklare former och gärna som en utmaning mellan olika avdelningar på företaget. Det viktiga är att medarbetarna rör på sig regelbundet. Bättre med regelbunden, lågintensiv motion än hård motion en till två gånger i veckan.
• Betona den sociala biten och naturupplevelsen. Hälsa handlar om att se hela människan, både motion, social samvaro och närhet till naturen. Golfens värden och platser för spel stämmer väl överens med det som Skandia kommit fram till skapar ökad hälsa och fler människor som mår bra.
• Fortsätta driva frågan om friskvårdsbidraget, att golfen blir avdragsgill fullt ut för arbetsgivaren precis som bland annat gym, simning och cykling är.
Text: Thomas Björn