Intervju Skandias hälsostrateg: Golfen ger friskare människor

Kostnaderna för ohälsa ökar dramatiskt i Sverige och kommer att vara 50 miljarder kronor högre år 2020 än i dag om inget görs. Men det finns lösningar enligt Skandias hälsostrateg Kristina Hagström. En helhetssyn på människan och fler som spelar golf är två av dem.

50 miljarder kronor i ökade ohälsokostnader de kommande fem åren, enligt Försäkringskassans beräkningar, är
förstås en utveckling alla vill förhindra.

– Det spräcker statsbudgetens alla kalkyler. Problemet i dag är att det är för mycket sjukvård och för lite förebyggande hälsovård. Det sätts in åtgärder, men alldeles för sent, förklarar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, som haft många debatter och möten med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) – senast i Almedalen i somras.

Skandia har gott om erfarenheter inom området. 2005 införde Sveriges ledande ömsesidiga pensions- och livförsäkringsbolag premiedifferentiering för företag. Det innebär att de företag som arbetar aktivt med att sänka sjukvårdskostnaderna får sänkt premie med så mycket som upp till 40 procent. De företag som inte arbetar aktivt för att förebygga hälsa kan få höjda premiekostnader med dubbla beloppet.

– Det är samma företag som får guldstjärnor i dag, som när vi introducerade systemet, men många kunder har börjat arbeta mer förebyggande och minskat sin sjukfrånvaro i företaget. Dock finns det några få företag som fortfarande inte arbetar med att förebygga ohälsa. De senare är ofta de som ägs av fonder som bara ser kortsiktigt för att få så hög avkastning på sin investering som möjligt. Det är frustrerande att höras deras argumentation, säger Kristina Hagström.

2009 beslutade Skandia att ge bort en förebyggande hälsoförsäkring till sina sjukförsäkrade företagskunder, så att de skulle kunna sänka sina sjuktal – en investering på 87 miljoner kronor.

– Det var inte självklart på något sätt. Det fanns en del som var tveksamma till att ta den kostnaden, eller investeringen som det visade sig vara. 

I dag har Skandia facit i hand. Ett minus på 2,6 miljarder kronor för sjukförsäkringarna har förbytts till ett plus på flera miljarder.

– Vi har infört en överskottsmodell som ger tillbaka genom sänkta försäkringspremier med upp till åttio procent,
vilket tilldelas försäkringstagarna. Skandia är ett ömsesidigt bolag som ägs av sina kunder, så när överskott uppnås ska kunderna få tillbaka det i sänkta premier eller nyutvecklade tjänster och produkter, förklarar Kristina Hagström och fortsätter:
– Mycket handlar om att se helheten, att inte tro att ett enskilt piller ordnar allt när personen väl är sjuk och i behov av vård. Att må bra handlar om allt från att trivas på sin arbetsplats, känna sin del i ett sammanhang, arbeta utifrån beslut som ligger fast till att må bra socialt, äta rätt och röra på sig. I vår hälsokedja ingår bland annat en hälsosluss dit den enskilda kan ringa för stöd, råd och boka möte med hälsovägledare, uppföljning med experter inom en rad områden och utbildning av ledningen för att förstå hur frågeställningen ska hanteras, säger Kristina Hagström som talar av egen erfarenhet och inte bara via företag som hon och Skandia hjälpt genom åren.

I dag är Kristina Hagström brunbränd, avslappnad och leende. Annat var det för två år sedan. Hennes pappa dog, relationen med mamman slog i botten och hennes bror Thomas tog livet av sig. Brodern var förmodligen bipolär. Lägg därtill en mormor som hade haft samma diagnos »så förstod jag plötsligt att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, vilket till slut fick sitt pris«. Det blev för mycket på en gång. Kristina Hagström gick i däck. En »hitta-sig-själv«-resa till Indien, återkommande besök hos Auyrveda-läkare (indisk läkekonst) i Stockholm, yogakurs, ändrade kostvanor, daglig motion med springer spanieln Maverick – 15 000 steg i genomsnitt och ett rekord på 26 587 under en dag – fick henne på fötter igen. Därmed sagt att Kristina Hagströms uppdrag som hälsostrateg på Skandia är mer än ett jobb. Det är ett kall. Hon brinner för ökad hälsa och inser betydelsen av motion i allmänhet – och golf i synnerhet.

– Det är bättre med daglig, lugn motion istället för att träna hårt en eller två gånger i veckan. Här kan golfen bidra på många sätt. Om du spelar en niohålsrunda ett par gånger i veckan rör du på dig, träffar andra människor och får dessutom en naturupplevelse. Då mår du bra. Golfen kan dock bidra mera för att skapa nytta i samhället, menar Kristina Hagström.

– Ett exempel är att bearbeta företag och få till utmaningar mellan olika avdelningar. Det skulle bidra till att fler rör på sig och därmed skapas både en egen, bättre hälsa och en bättre hälsa för hela företaget. Du måste inte spela golf på en bana, det kan vara enklare former av tävlingsmoment. Det gläder mig att en del av golfen snart ser ut att omfattas av friskvårdsbidraget. Det är ett bra steg på vägen till friskare företag och människor. 

Hälsofantasten Hagström har till och med räknat på effekterna av att fler spelar golf. Om tre procent fler skulle spela golf än i dag, vilket är detsamma som 16 500 personer, skulle sjukvården få 1 889 färre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Det skulle i sin tur spara drygt 400 miljoner kronor till samhället årligen. Men alla är inte en del av en gemenskap. Samhällets kostnader för utanförskap är stora. För att synliggöra det skapade Skandia Friskvårdskalkylatorn inom ramen för den egna stiftelsen Idéer för livet. Det är ett samarbete med Uppsala universitet samt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), och bygger på beprövad forskning inom området som leds av bland andra fil. dr Inna Feldman vid Uppsala universitet. Syftet är att visa värdet av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa och utanförskap. Friskvårdskalkylatorn gör det möjligt att beräkna kostnader för företag, organisationer och samhället i stort.

Exempelvis började 10 701 sexåringar grundskolan i Stockholm i år. Enligt statistiken hamnar 1 520 av dem utanför samhället senare i livet. Kostnaden för Stockholm när de 1 520 barnen fyllt 65 år är drygt 15 miljarder kronor. Kommun och landsting får bära de stora kostnaderna, men även rättsväsendet belastas avsevärt ekonomiskt. Ledarskapet är viktigt i arbetet med att skapa friskare företag, säger Kristina Hagström:

– I företag eller organisationer med tydligt ledarskap, sunda värderingar och ett synsätt att medarbetarna är en resurs som går att utveckla, mår människor bra och ohälsans kostnader är låga. I företag eller organisationer där det är tvärtom är kostnaderna höga. Kännetecknande för dessa arbetsplatser är att ledningen anser att det är medarbetarnas eget fel att de är sjuka. Effekterna blir många korta sjukskrivningar som snabbt leder till många längre, samt hög personalomsättning. Offentliga sektorn, vården och serviceyrken där du möter människor dominerar den här gruppen av arbetsplatser. 

Att Skandia är på rätt väg i sitt arbete med hälsa visar en nyligen presenterad, internationell rapport. Skandia rankas enligt den högst av alla bolag i världen vad gäller samhällsnytta, kundnytta och affärsnytta.

Läs senaste nytt i friskvårdsfrågan

Så kan golfen bidra till ett friskare Sverige, enligt Kristina Hagström:

• Få nära en halv miljon redan befintliga medlemmar att fortsätta spela minst lika mycket som hittills. Ett års golfronder genererar 6,8 miljoner mil gåendes – 1 700 varv runt jorden – och 110 miljoner friskvårdstimmar.
• Få fler att börja spela golf. Om antalet golfare kunde öka med 3 procent, totalt 16 500 golfare, skulle antalet personer med hjärt- och kärlsjukdomar minska med 1 889, vilket skulle spara samhället drygt 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader årligen.
• Utmana företag att få medarbetarna att börja spela golf. Det måste inte vara på en bana, utan kan vara under enklare former och gärna som en utmaning mellan olika avdelningar på företaget. Det viktiga är att medarbetarna rör på sig regelbundet. Bättre med regelbunden, lågintensiv motion än hård motion en till två gånger i veckan.
• Betona den sociala biten och naturupplevelsen. Hälsa handlar om att se hela människan, både motion, social samvaro och närhet till naturen. Golfens värden och platser för spel stämmer väl överens med det som Skandia kommit fram till skapar ökad hälsa och fler människor som mår bra.
• Fortsätta driva frågan om friskvårdsbidraget, att golfen blir avdragsgill fullt ut för arbetsgivaren precis som bland annat gym, simning och cykling är.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Bättre klubbliv på Bedinge GK
  2. Social hållbarhet

    Bättre klubbliv på Bedinge GK

    Vision 50/50-arbetet har gett Skåneklubben högre ambassadörspoäng och bättre betyg på klubblivet. Samarbete mellan kommittéer har också lett till bättre språkbruk och konkreta aktiviteter som bidragit till inkludering.

    Bedinge Golfklubb, Sveriges sydligaste golfklubb i Beddingestrand med närmare 1 100 medlemmar, gick in i Vision 50/50-arbetet av flera anledningar.

    – Det handlade inte bara om att få fler kvinnor engagerade, utan även om att få en större känsla av inkludering bland klubbens medlemmar, oavsett kön, hcp eller ålder, berättar Stina Karlgrund, klubbens ordförande sedan sex år tillbaka.

    Hon får medhåll av klubbchef Per Kestola.

    – Vi gick med i programmet för att det kändes bra, men inte bara för att fokusera på män och kvinnor, utan ett inkluderande för alla kategorier medlemmar och spelare, säger han.

    Gemensamt kommittémöte gav resultat 

    Under arbetets gång valde styrelsen att koppla sina nya mål till resultaten i medlemsundersökningen Players 1st, den input som medlemmarna har gett.

    – Då insåg vi hur viktigt det är att kommittéerna jobbar i samma anda som oss i styrelsen och valberedningen. Vi insåg också att många i kommittéerna inte hade någon kunskap om andra kommittéers arbete eller ledamöter. Därför kallade vi under våren samman alla kommittéledamöter till ett stort möte, berättar Karlgrund.

    På det mötet fick alla presentera sig för varandra, berätta vilken kommitté de jobbade i och hur länge de varit engagerade.

    – Därefter presenterade vi i styrelsen hur vi tänkte och tyckte. Vi blandade sedan i grupperna friskt mellan kommittéerna för att alla skulle lära av varandra och det blev ett väldigt uppskattat möte, säger ordförande Karlgrund.

    Konkreta aktiviteter och bättre språkbruk

    Ett konkret resultat av det vårmötet en planerad tävling mellan Old boys och damkommittén. Ett annat resultat blev att alla klubbens kommittéledamöter har gjort en gemensam golfresa till en av grannklubbarna.

    – Det var ett väldigt positivt möte med många bra förslag man kan gå vidare med. Jag upplever också att vi fått ett lite förändrat språkbruk, att herrar nu går fram till tee 47 och att det blivit en större gemenskap, säger klubbchef Per Kestola.

    Klubbens medlemskommitté har nu fokuserat på att nya medlemmar ska känna sig välkomna, oavsett kön eller ålder, med exempelvis faddergolf, onsdagsgolf, KM-golf på korthålsbanan och att få in dem i olika grupper.

    – Nu har vi begärt att kommittéerna ska lämna in tankar eller förslag på vår kommande handlingsplan och vilka aktiviteter som ska vara med, berättar Karlgrund, som säger att hon upplever att stämningen och bemötandet på kubben har blivit mycket bättre.

    Högre ambassadörspoäng och bättre klubbliv

    Hon får uppbackning av resultatet i senaste Players 1st medlemsundersökning, som visar att Bedinge GK ökat sin ambassadörspoäng från 37 till 52 på två år, och att serviceområdet Klubbliv fått en högre ranking.

    – Och det är vi väldigt glada och stolta över, säger ordförande Stina Karlgrund.

    En viktig spelare i processen var förändringsledare Anne-Marie Lindman, som i hela sitt professionella yrkesliv arbetat med förändringsprocesser.

    – Det var viktigt för mig att få styrelsen och medlemmarna att inse att det inte är jag som förändrar, utan att det är hela klubben med styrelsen i spetsen och med stöd av en referensgrupp, säger hon och fortsätter:

    – Därför gick de första två, tre månaderna till att skapa en förståelse och ett engagemang för vad Vision 50/50 innebar, att det är vi själva som äger frågan och behöver ta tag i arbetet. Därefter kunde jag supporta och stötta med lite olika verktyg.

    Råd till nya förändringsledare:

    • Skapa insikt hos både styrelse och medlemmar om vad programmet är för något och fokusera på budskapet och målet

    • Var noga med att även få med juniorerna i arbetet och lyssna på dem, för de har många kloka tankar på både hur vi vuxna beter oss och även på hur vi beter oss mot dem

    • Det måste finnas en förståelse hos styrelse och klubbledning att avvikande beteenden hos vissa medlemmar, som inte är förenlig med klubbens värdegrund, måste adresseras

    • Ge inte upp – var synlig, prata med folk, använd olika verktyg, informera kort och koncist vid alla olika typer av medlemsmöten

    • Skriv i medlemsbreven om vad som händer

    Hon ger också exempel på kommittéaktiviteter som gett ett mer positivt klubbliv.

    – Vi har bland annat ordnat en golftävling för medlemmar med hcp +36, vi har haft after work med golf över 9 hål, vi har ordnat event med boule och golf i kombination. Det behöver inte vara så dramatiskt, men det har gjort att fler och fler kommer och känner att de har en gemenskap.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: Mars 2024

  3. Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning
  4. Social hållbarhet

    Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning

    Efter att ha genomgått Vision 50/50 känner Kind att det börjar skapas ett nytt klimat på klubben. Men utvecklingsarbetet är långt ifrån klart. ”Bara för att diplomet hänger på väggen är det inte färdigt. Det är snarare startskottet”, säger klubbchef Linus Kulneff.

    Vision 50/50 är ett långsiktigt förändringsarbete för ett jämställt Golfsverige. Målet är jämnare könsfördelning bland spelare och i ledande positioner.

    En av golfklubbarna som gått programmet är Kinds Golfklubb. Se filmen och/eller läs reportaget nedan för att se hur klubben arbetar med jämställdhet, jämlikhet och inkludering.

    ”Golfen är ganska traditionsstyrd”

    Kinds GK

    Antal medlemmar: 825 (median Sverige 916)

    Andel kvinnor: 25,6 % (median Sverige 26,0 %)

    Andel juniorer: 9,9 % (median Sverige 11,7 %)

    Linus Kulneff var bara 22 år när han blev klubbchef på Kinds Golfklubb. 15 år senare är han fortfarande kvar, och mitt i centrum av ett arbete som förändrar klubben. Han är tydlig med skälet till att golfklubben behövde ta tag i jämställdhetsfrågan.

    – Vi kände att vi behöver följa med samhällets utveckling. Det har ju varit ganska homogent genom åren, säger Linus Kulneff.

    – Golfen är tyvärr fortfarande ganska traditionsstyrd. Man ser det som att det framför allt är medelålders män som spelar, och gör vi ingenting kommer vi inte ha några medlemmar kvar. För fyller vi inte på underifrån är det en utdöende generation som spelar golf.

    – Ska vi då fylla på underifrån räcker det inte att bara ha den vanliga juniorträningen och så vidare, utan vi måste bredda vårt synsätt, fortsätter Linus.

    Styrgruppen för Vision 50/50-programmet består av klubbchefen Linus, ordförande Markus och förändringsledarna Pernilla och Karin. Tillsammans jobbar de för att utveckla klubben i en ny riktning. En bättre riktning för framtiden.

    Behöver bli en attraktivare klubb för kvinnor

    Belägen några mil söder om Borås är Kinds GK på pappret ganska nära den genomsnittliga svenska golfklubben. Och ändå inte.

    – En dryg fjärdedel av alla medlemmar är tjejer. Knappt tre fjärdedelar är killar. Så vi gör ju någonting fel att vi inte lyckas ha en bättre könsfördelning, säger Markus Bylander, ordförande i Kinds GK.

    Kinds Golfklubb behöver öka antalet medlemmar och Markus förklarar att det då är det ganska naturligt att gå efter den grupp där största urvalet finns. Och att de då behöver bli en attraktivare klubb för dem.

    – I grund och botten är det ett jämställdhetsprojekt och det behöver vi verkligen jobba med. Men vad vi framför allt behöver jobba med är helheten. Hur alla i klubben talar till varandra, vad vårt syfte är och vad vi vill uppnå. Och då tyckte vi att Vision 50/50 var en väldigt bra grund att stå på, säger Markus Bylander.

    – Målet är att vi ska bli en jämställd klubb med lika representation, men det handlar ju om hur vi killar beter oss, likväl som vad som attraherar tjejer.

    Fokus har breddats till jämlikhet och inkludering

    Karin Eliasson är förändringsledare för Vision 50/50-arbetet på Kinds GK. Hon menar att den största missuppfattningen kring programmet är att det måste nå fram till ett mål där det är 50/50 procent av båda könen.

    – Jag tänker mer att det är en vision längre fram. Man kanske kan röra sig mot det, men man kan ju aldrig tänka sig att målet ska vara 50 % män och 50 % kvinnor.

    – I början var det fokus på jämställdhet, men nu har det gått vidare till att mer handla om jämlikhet och inkludering av fler grupper och just att göra golfen tillgänglig för fler, säger Karin Eliasson.

    Klubbchef Linus håller med.

    – Det är oerhört viktigt för oss att få in personer med olika etniciteter och bakgrunder. Att försöka visa på att här är alla välkomna. Det är inte det lilla arbetet att ta sig dit, men det var det vi kände initialt, att vi måste få i gång ett arbete för att fler samhällsgrupper ska känna sig inkluderade.

    – Det viktigaste för oss var att hänga med i samhället i stort. Du ser vad som händer med världen idag och för oss var det viktigt att visa på att här ska man vara snäll. Vår slogan som vi kör med, ”Be Kind” (lite fyndigt så där), är det som genomsyrar hela den här idén, berättar Linus.

    Hela styrelsen var med på tåget

    – När vi tog upp det här i styrelsen som en av de tidiga klubbarna att vara med så var alla på samma linje direkt. Det här är ingenting vi ska göra som någon typ av sidoprojekt, utan det här är något som är oerhört viktigt för klubbens utveckling och fortsatta överlevnad helt enkelt, säger Linus Kulneff.

    Organisationslära säger rätt tydligt att bestående förändringar kommer inifrån och ut. På en liten golfklubb innebär det att förändringen börjar med styrelsen, klubbchefen och de anställda. Och att det nya förhållningssättet sedan sprider sig till medlemmarna.

    Det i sin tur är någonting som gäster och nya medlemmar märker och känner när de besöker klubben.

    – Jag tycker att man märker det ganska direkt för vi var tydliga, i vår kommunikation med medlemmarna, att vi hade påbörjat den här resan. Redan vid vårt höstårsmöte 2020 började vi informera, säger Linus Kulneff.

    Medlemmarna med på resan

    Linus berättar att styrgruppen och klubbledningen varit tydliga med att det här inte är något klubbledningen gör internt och presenterar resultatet när de är färdiga. Här lät klubben i stället medlemmarna följa med på resan, som fortsätter trots att Vision 50/50-programmet är genomfört.

    – Bara för att vi är ”färdiga”, alltså att diplomet hänger på väggen, så är jobbet inte färdigt. Det är snarare startskottet. Nu handlar det om att förvalta allt det här arbetet som vi har gjort.

    – Förr i tiden när man har suttit på kurser och utbildningar och sedan när man är färdig så ”jaha, då var det gjort”, men det är det som är utmaningen här.

    ”Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt”

    Kinds Golfklubb har vävt ihop Vision 50/50 med ett större klubbutvecklingsarbete och håller på att göra om organisationen från grunden och modernisera den samtidigt.

    – Det är viktigt att vi följer med, att vi följer upp och ser att det faktiskt händer någonting. Jag upplever efter alla mina år åtminstone lite embryon till ett helt nytt klimat. Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt, man behandlar folk med respekt på ett annat sätt, säger Linus.

    – Alla de här sakerna som har suttit djupt rotat i folk förr med att röd tee är damtee – ja det finns många konkreta exempel – börjar tunnas ur och försvinna. Kan vi fortsätta på den inslagna vägen kommer det här resultera i någonting jättebra, säger Linus.

    Ordförande Markus Bylander håller med och har också upplevt en personlig utveckling efter att ha gått igenom Vision 50/50.

    – Jag tycker det här har varit jättespännande. Jag uppfattar väl mig själv som någorlunda modern och jämställd, men man har fått oerhört mycket tankeställare, säger Markus.

    – Det är mycket som man gör som man inte tänker på. Det har varit jättenyttigt och jag har oerhört mycket nytta av det både i mitt professionella arbete och i andra sammanhang på fritiden, fortsätter han.

    Brinner för att utveckla klubben tillsammans

    Många klubbar funderar kanske på om det är värt den tid och det arbete som krävs för att gå Vision 50/50. Linus reflekterar:

    – Någonstans är vi enade i personal och styrelse att om vi ska fortsätta vara bra så måste vi arbeta med de här delarna. Och det har varit ett förlegat arbetssätt länge. Gamla kommittéer som gjort samma sak i 30 år. Olika strukturer för alla delar. Alla har sina egna verksamheter.

    Klubben arbetar nu med att få ihop en organisationsplan där det finns tydliga delar och där alla pratar med varandra. Det finns verksamhetsgrupper som är aktiva och tydliga och kan rapportera till personal och styrelse för att få det här att gå framåt.

    – Både de som jobbar ideellt och vi som arbetar som personal här har en yrkesstolthet. Alla vi älskar den här anläggningen och brinner för att utveckla detta tillsammans.

    – Vi har inte gjort det här för att någon har tvingat oss eller för att vi måste, utan för att vi vill göra detta. Och det tror jag är oerhört viktigt.

    Förändringsledare anställd på heltid

    Avslutningsvis, sommaren 2022 fick förändringsledaren Karin Eliasson fast anställning i klubben. För att täcka behovet i receptionen hade det räckt med en säsongare på halvtid. Övrig tid jobbar nu Karin med utveckling och förändring.

    På Kinds GK är man redo att möta framtiden.

    Reportage: Brama
    Publicerad: Januari 2023

  5. Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK
  6. Social hållbarhet

    Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK

    En dag i oktober 2021 öppnade Björkhagens GK upp golfbanan för en mellanstadieklass från närliggande Bäckahagens skola. Barnen fick inte bara undervisning, utan också naturupplevelser och möjlighet att prova på golf.

    Temat för dagens undervisning var hållbarhet och lärarna höll såväl matte- och svenska-, som samhälls- och naturlektioner, i golfbanans olika miljöer.

    – Att ha utomhusundervisning så här vid en golfbana, där det också finns en skog, innebär jättestora vinster eftersom eleverna får testa på både golf och ta del av den natur som finns häromkring, säger Linn Carrol, en av lärarna på Bäckahagens skola.

    Del av projektet "Golfbanan som utomhusklassrum"

    Skolbesöket var en del av pilotprojektet Golfbanan som utomhusklassrum – en satsning som drivs av golfförbundet, STERF, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad och organisationen Skogen i skolan, och är en del av stadens rörelsesatsning för barn; Spring i benen.

    Eva Krantz är projektledare på Utbildningsförvaltningen och ser en stor fördel med utomhusundervisning:

    Golfbanan som utomhusklassrum. Skolelever från Bäckahagens skola besöker Björkhagens GK där de får utomhusundervisning kan prova på golf.
    Att använda golfbanan som klassrum kan skapa en win-win-situation för både skola och golfklubb. Som en del av undervisningen fick eleverna från Bäckahagen även prova på att spela golf. Kanske kan ett nytt intresse väckas?

    – Om lektioner hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet.

    Samtidigt minskar förutsättningarna till utomhuslärande i takt med att städerna förtätas och de stadsnära grönytorna försvinner. Och det är här golfklubbarna har något unikt att erbjuda.

    Win-win för golfklubben och skolan

    Micke Madenteg, projektledare på Björkhagens GK, var med under Bäckahagens skolbesök och är positiv till att låta golfbanan utnyttjas till undervisning. Precis som Linn Carrol lyfter han fram vinsterna med den kombinerade möjligheten till både naturupplevelser och fysisk aktivitet som en golfbana har att erbjuda.

    – Vi får en chans att visa upp för lärare och elever att vi har en miljö där man kan lära sig både om rörelse, naturen och biologisk mångfald. Vi kan visa upp våra dammar och de ormar som finns här runtomkring – vi kan kort sagt lära unga allt på en golfbana, säger han.

    Läs också:

    Handbok från STERF om Golfbanan som utomhusklassrum

    Infosida om projektet – till golfklubbar

    Infosida om projektet – till kommuner och skolor

    Text: Thomas Björn
    Publicerad: November 2021