I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

I månadsskiftet maj/juni träffades 30 banchefer och rådgivare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Sverige under tre dagar för att lära av varandra.

Hills G&SC, Botaniska Analysgruppen, Dagsholm GK, Hofgårds GK och Vallda G&CC fick besök av gruppen.

Hållbar banskötsel är målet

Gemensamt för deltagarna är att fokus ligger på att arbeta utan växtskyddsmedel samt att använda minsta möjliga mängd av växtnäring och andra insatsmedel som sand och vatten.

Hållbar banskötsel handlar om att arbeta utefter naturens villkor och hantera orsaken till problem i stället för att behandla symtom. Hållbar greenkeeping handlar om timing: rätt sak i rätt mängd och vid rätt tid.

Under träffen diskuterades och utbyttes erfarenheter om biologisk mångfald, mätmetoder, mätvärden, skötselstrategier, sjukdomar, ny teknik och artificiell intelligens.

Läs mer om träffen, se bilder och länk till presentationer.