Miljöarbete

Golfanläggningar upptar ofta tidigare jordbruks- och skogsområden i Sverige. Så hur påverkas och förändras djurlivet, växtligheten och vattenkvaliteten? Vilka är miljöriskerna och hur stor är golfanläggningens påverkan på omgivande miljö? Läs mer om den typen av frågor här nedan.

Svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljö

Att följa miljölagstiftningen och jobba förebyggande är ett led i att minska golfbaneskötselns miljöpåverkan. Exempel på förebyggande åtgärder är då man satsar på att ge gräsytorna bästa möjliga förutsättningar, reducera utsläppsrisken av näring och pesticider och optimera användning av naturgrus och vatten.

Detta material visar på ett enkelt sätt vilka skyldigheter och regler som gäller vid skötsel av golfbanan. Checklistan med åtgärdsplanen kan användas för att dokumentera och samtidigt få en årlig revidering av verksamheten.

Som bilagor till checklistan bifogas färdiga blanketter för journalföring och ansökningar till myndigheter även färdiga exempel och instruktioner. Dessa kan användas för att förbättra och förenkla klubbens miljöarbete.

Checklista - så uppfyller du miljökraven på golfbanan

Vatten spelar en viktig roll för landskapet, samhället och den biologiska mångfalden. På golfbanan fungerar vattendammar som utjämnande vattenmagasin, bevattningsdamm, växtnäringsfälla och biotop för många djur och växter.

Nytta med dammar på golfbanan

• Samla upp och lagra vatten, sprida och jämna ut flöden
• Biologiska filter för sediment, fosfor och kväve
• Artrika – och varierade biotoper
• Lekplatser för främst groddjur
• Del av kulturlandskapet och tillhör ofta landskapsbilden

Några råd för att hålla en biologiskt attraktiv damm

• Gärna öppet och solbelyst dock med vissa skuggiga partier
• Anlägg gärna öar och/eller boplatser för häckande fåglar
• Djupet på dammen bör variera från grunda översilningsytor till djuphålor >2 meter
• Ha minst en sida, den som inte är mot spelytan långgrund gärna med många flata stenar
• Gräsmark, stenrösen, kompost(ris)-högar i anslutning ger skydd och övervintringsmöjlighet
• Vill man värna det vilda djur- och växtlivet bör fisk och tama änder inte inplanteras

Golfbanan som våtmarksresurs - en rapport av Colding mfl

GEO-certifiering, golfens internationella miljöcertifieringssystem är ett enkelt och inspirerade sätt att arbeta med miljöfrågor. Ett lämpligt nästa steg att ta för de klubbar som redan har SGF Miljödiplom.

En GEO-certifiering ger nya möjligheter för alla golfanläggningar att på ett inspirerande och effektivt sätt arbeta med och kommunicera miljöarbetet. Certifieringen talar om att golfanläggningens miljöarbete håller god internationell standard. Läs mer om det svenska verktyget här. 

GEO-certifiering lanserades på Europatourens tävling BMW PGA Championship i Wentworth i 20 maj 2009. Relativt många anläggningar i främst Europa har certifierat sig. I Sverige har hittills, 2019, 15 klubbar certifierat sig (se nedan) och ytterligare drygt 30 svenska klubbar är registrerade i GEO.

Revidering av GEO-certifieringen sker av GEO utsedd person och ska utföras vart tredje år. Besök GEO:s hemsida

Den svensk som har behörighet att revidera är Mårten Wallberg (SNF) i Stockholm.

Klubb som funderar på att certifiera er enligt GEO ta gärna kontakt med Svenska Golfförbundet för att få startinformation och eventuellt ett uppstartsmöte på klubben. 

Kontaktpersoner

Peter Edman, bankonsulent Svenska Golfförbundet
mobil: 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Referenspersoner med erfarenhet av GEO:s certifieringsprocess:
Jonas Liljeberg, banchef, Nacka GK
Stig Persson, fd klubbchef, Ljunghusens GK

Klubbar med GEO-certifiering

Forsgårdens GK – certifierad 2009*
Ljunghusens GK – certifierad 2009*
Kristianstads GK – certifierad 2011
Saltsjöbadens GK – certifierad 2011
Kungsbacka GK – certifierad 2011
Nacka GK – certifierad 2011
Upsala GK – certifierad 2013
Öregrund GK – certifierad 2013
Mjölby GK – certifierad 2014
Sigtuna GK – certifierad 2014
Viksjö GK – certifierad 2017
Österlen GK – certifierad 2016
Vadstena GK – certifierad 2019
Landeryds GK (inkl Vesterby) – certifierad 2019
Vreta Kloster GK – certifierad 2019
Linköpings GK – certifierad 2019
Motala GK – certifierad 2019
Ombergs Golf – certifierad 2019
Åtvidaberg – certifierad 2019

*De två första fullt ut GEO-certifierade anläggningarna i världen. De har också recertifierats två gånger sedan anslutningen. 

Under de senaste åren har ett antal nya "lagstiftningar" kommit. Grunden är direktivet "Hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel" som beslutades 2009. Under 2014 och 2015 har direktivet införts i svensk lagstiftning främst genom förordningen och föreskrifterna.

Direktiv (2009/128/EG) Hållbarbar användning av bekämpningsmedel
Förordning (SFS 2014:425) Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan
Föreskrift (NFS 2015:2) Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

Kort sammanfattning hur det nya direktivet påverkar golfanläggningen praktiskt

• Skyddsavstånd, OBS minst 2 m till dike, ytvattenbrunn, vatten vid kemisk bekämpning m m
• Ansökan istället för som förut anmälan till kommun vid kemisk bekämpning
• Funktionstest av växtskyddsspruta ska vara utfört senast november 2016
• Behörighetsutbildning för mer inslag av IPM och teknik som berör sprututrustning
• IPM-dokumentera IPM-skötselåtgärder som kan uppvisas för tillsynsmyndighet
• Information till allmänheten vid bekämpning på fairway

Kortfattade sammanfattningar av förordningen respektive föreskrifterna

Ansökan om att bekämpa kemiskt på golfbanan

Under 2014 kom nya regler (förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425) när det gäller kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan.

Den främsta skillnaden mot tidigare är att man måste ansöka om tillstånd före kemisk bekämpning. Tidigare räckte det med en anmälan till kommunens miljökontor.

IPM, integrerat växtskydd, har tillkommit. Notera syfte med bekämpningen, vilka förebyggande åtgärder ni vidtagit och vilken effekt bekämpningen gav vid varje bekämpningstillfälle.

Att få tillstånd kan ta relativt lång tid, så lämna gärna in en ansökan tidigt på året med den bekämpning som kan bli aktuell under säsongen (preliminärt). Kontrollera med miljökontoret i kommunen om det går bra att med kort varsel komplettera, när det är aktuellt att bekämpa.

Bekämpningsbehovet styrs främst av årsmån och väderförhållanden. Vissa år behövs ingen/lite bekämpning andra behövs mer. Det är praktiskt omöjligt att veta långt i förväg om och när man behöver bekämpa längre fram på säsongen.

Uppgifter och information som bör/kan vara med i ansökan om kemisk bekämpning till kommunen. Standarduppgifter är klubb, adress, fastighetsbeteckning, koordinater samt vem som utför kemisk bekämpning.

Bra och tydlig karta med:

• Fairway och tee
• Greener
• Vatten (dammar och diken)
• Området som ska bekämpas
• Eventuella skyddsavstånd

Vad ska bekämpas?

• Vilken del av banan som ska bekämpas, t ex green, tee eller annat. Viktigt att ange bekämpad areal.

• Vilka medel som ska användas. Ange fakta om medlet exempelvis reg.nr, aktiv substans samt dos. (Se Sprutrutan i Greenbladet.) Bifoga gärna "Sprutrutan" samt preparatets säkerhetsdatablad och etikett.

• Informera eventuellt om vilka åtgärder som är gjorda i förebyggande syfte (IPM), för att stärka grödan och minska risken för svamp och andra skadegörare.

• Informera gärna om att ni fyller och rengör sprutan på lämplig plats samt om den är kalibrerad och funktionstestad.

• Ange att skyddsavstånd tas ut med hjälp av SJV:s hjälpreda och att sprutningen noteras i sprutjournal.

• Ange avdriftsreducerande utrustning, ex. täckt spruta (kjolar) eller avdriftsreducerande munstycken.

Se mer information och förslag på ansökan

Kort sammanfattning om de föreskrifter som Statens Naturvårdsverk utfärdat: (Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel NFS 2015:2.) Vi fokuserar här på skillnader och förtydliganden.

Spridning av växtskyddsmedel

Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta
skyddsavstånd:
• 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar,
(Tidigare var det minst 1 meter, detta gör det ännu svårare att bredsprida växtskyddsmedel i områden med ytvattenbrunnar m m.)
• 6 meter till sjöar och vattendrag samt 12 meter till dricksvattenbrunnar är kvar som förut.

Anpassade skyddsavstånd

Den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus ska alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till:

• På platsen för spridning rådande temperatur, väder och vindförhållanden
• Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen
• Växtskyddsmedlets egenskaper
• Omgivningens känslighet för medlet
• Spridningsmetod

Utspädning, blandning och påfyllning

Ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske:

• På vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
• På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det
inte finns möjlighet till uppsamling av eventuellt spill.

Vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel utomhus samt utvändig rengöring utomhus av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska alltid minst 30 m skyddsavstånd till vatten hållas. Vid hantering på biobädd eller motsvarande är minsta skyddsavstånd 15 meter.

Tillstånd för användning i vattenskyddsområde

Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utomhus inom de delar av ett vattenskyddsområde som betecknas som vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon. Det finns förhållanden, faktorer som t ex när vattenskyddsområdet är inrättat och viss punktbehandling, som kan diskuteras med kommunen om undantag från ansökan kan göras.

Information till allmänheten

Den som avser att sprida växtskyddsmedel (enligt 2014:425, 2 kap. 45 §) där allmänheten får färdas fritt (fairway och ruffar) ska senast en vecka före spridningen informera om den på väl synliga anslag. Informationen ska lämnas på anslag av minst A5-format av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla:

• Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal
• Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt klubb
• Syftet med spridningen
• Växtskyddsmedlets namn, registreringsnummer och aktiv substans
• Spridningsmetod, beräknad tidpunkt för spridningen
• Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen

Skyldighet att underrätta vid förorening

Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas.

Det är inte en dramatisk skillnad från tidigare lagstiftning, de största ändringarna berör som vi ser det skyddsavstånd och vattenskyddsområden.

Kontakta Peter Edman peter.edman@golf.se om du har frågor.

Se även länkar

Förordning: (SFS 2014:425) Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan

Föreskrift: (NFS 2015:2) Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

Ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets ”nya” gräsmarker. Svenska Golfförbundet/STERF är en av deltagarna i gruppen.
 

Naturvård är en del av infrastrukturens ansvar

Dagens landskap innehåller många ”nya” typer av gräsmarksbiotoper - vägkanter, kraftledningsgator, järnvägsbankar, bangårdar, flygplatser, grustag, golfbanor, parker, och marginalmarker i industriområden. En del av dessa biotoper utgör redan idag lämpliga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. På många andra marker skulle skötseln kunna anpassas för att gynna biologisk mångfald och bidra till olika ekosystemtjänster, till exempel pollinering. Infrastrukturmiljöerna är fördelade i landskapet på ett sätt som gör att de kan användas för att knyta samman återstående fläckar av odlingslandskapets hävdade gräsmarker, och bidra till en fungerande grön infrastruktur.

Ansvaret för skötseln av de här gräsmarkerna är fördelat på olika sektorer och aktörer på nationell, regional och lokal nivå, vilket försvårar en effektiv förvaltning.

Kunskapsuppbyggnad och samordning mellan sektorer

Vi har etablerat en tvärsektoriell samverkansgrupp i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter, och för att hitta möjligheter att samordna utvecklingsprojekt och åtgärder. I gruppen deltar Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvårdsverket, SLU (ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald), Svenska Golfförbundet/STERF, Svenska Kraftnät, Swedavia Swedish Airports, Trafikverket, TRIEKOL och Vattenfall. Deltagarna ser gruppen som ett viktigt forum för att diskutera praktisk förvaltning, uppföljning, forskning och projektsamarbete.

Foto: Mikael Svensson

Vi har uppnått:

• ett aktivt kontaktnät som bidrar till respektive organisations arbete med biologisk mångfald.

• ökad kunskap om organisation, arbetssätt och naturvårdsarbete hos deltagande organisationer.

• ökad kunskap om databaser och IT-system, analysmetoder och skötselmetoder som tillämpas av respektive organisation.

• insikt om ambitioner, möjligheter och problem i naturvårdsarbetet hos deltagande organisationer.

• spin-off-effekter hos deltagande organisationer, till exempel informationsmaterial om hur nya biotoper kan skapas.

• bidrag med kunskap och kontakter samt funktion som referensgrupp till olika projekt och uppdrag, till exempel om grön infrastruktur, information till allmänheten och uppföljning av biologisk mångfald i infrastrukturmiljöer.

• projektsamarbeten.

Foto: Tomas Ärlemo

Vi vill nå längre

Vårt mål är att uppnå en bättre samordning av planering och genomförande av åtgärder för att stärka biologisk mångfald på landskapsnivå genom att:

• kontinuerligt utbyta kunskap, erfarenheter och information.

• identifiera nya utvecklingsområden.

• fördjupa och öka kunskapen om kopplingen mellan infrastruktur och biologisk mångfald.

• fungera som kontaktpersoner och nätverksbyggare.

• samordna insatser.

• fungera som referensgrupp för forskningsprojekt och utredningar.

• öka medvetenheten om infrastrukturens potential i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden.

Finns det en framtid utan bekämpningsmedel? Under den senaste tiden har diskussionens vågor gått höga vad gäller bekämpningsmedlens betydelse för kvaliteten på våra golfbanor.

Från flera håll hör man rena domedagsprofetior om vad som kommer att ske om särskilt fungiciderna (svampmedel) blir förbjudna. Påståenden som att greener fullständigt kommer att slås ut av diverse svampar påstås vara ett troligt scenario.

Å andra sidan har vi en stor grupp som är övertygade om att svampmedel endast ska användas som sista utväg och att förebyggande åtgärder av olika slag är vägen in i framtiden. Detta synsätt stämmer för övrigt väl överens med de riktlinjer som EU satt upp för framtida användning av växtskyddsmedel som i sin tur gjort Integrated Pest Management (IPM) eller integrerat växtskydd till verktyget för att lyckas.

Hur kommer det då att bli i framtiden? Kommer vi att kunna ha högklassiga banor om tio år i Sverige eller ska vi bli tvungna att sänka ribban om vi inte får tillgång till bekämpningsmedel?

För att söka svar på frågan kan det vara intressant att ta del av de erfarenheter som skandinaviska banor, som inte får eller vill använda bekämpningsmedel, har gjort genom åren. Det finns även banor i Sverige, flera av mycket hög klass, och några av dem bildade 2001 ett nätverk. Anledningen var att en bana i Göteborg drabbades av ett totalt bekämpningsmedelsförbud. För att lära sig mer om banskötsel utan pesticider bildades en grupp som sedan dess haft regelbundna möten för att utbyta erfarenheter.

Det ursprungliga nätverket har växt sedan starten och har nu medlemmar från både Sverige, Danmark och Norge samt representanter från forskarvärlden för att få en djupare vetenskaplig kunskap om vad som sker med eller utan växtskyddsmedel.

Vilka erfarenheter har man då dragit? Den viktigaste är kanske att man anammat ett synsätt som går ut på att skötselåtgärder som stärker gräsplantans egenförsvar prioriteras. Farhågorna om att man med detta synsätt skulle äventyra spelbarheten på våra greener har i många fall inte stämt. Med ett starkt gräsbestånd får man också de bästa spelegenskaperna och den längsta säsongen med bra spelytor. En annat odiskutabelt krav, som för övrigt gäller alla greener, är att ytan kan hållas torr.

Samtliga banor i nätverket har nu sanduppbyggda greener med gräs av olika arter. Här finns både krypven, vitgröe och rödsvingelbanor i gruppen och samtliga har haft svampskador genom åren men inte mycket värre än de som använder pesticider.

Givetvis är svingel och ven att föredra framför vitgröe då mottagligheten mot snömögel är så mycket mindre. Att ta ner träd i greenens närhet för att släppa in ljus och vind har också visat sig viktigt då det som bekant den för plantan livgivande fotosyntesen styrs av solinstrålningen. Även en revidering av bevattningsanläggningen för att få till en optimal bevattning är en viktig pusselbit liksom en välbalanserad och behovsanpassad gödselplan.

En annan viktig åtgärd för att lyckas är ett tatchkontrollprogram som håller andelen organiskt material i greenernas översta skikt inom godtagbara värden, runt 3 procent i de översta 5 cm. Det uppnås med behovsanpassad vertikalskärning men framförallt en ofta återkommande dressning till ca 10 mm om året. Här varierar givetvis intensiteten med vilken typ av gräs man har där rödsvingel inte kräver lika mycket arbete. Bildning av thatch hänger som bekant också intimt samman med de ovan nämnda gödsel- och bevattningsprogrammen.

Även luftning på djupet för att stimulera bättre rottillväxt och mer mikroliv flera gånger under säsongen finns med i skötselprogrammet. Med hjälp av välslipade knivar och vältning optimerar nätverkets medlemmar greenernas spelbarhet samtidigt som de kan hålla uppe klipphöjden. En del använder också singelklippare för att få till ännu jämnare ytor. Det är särskilt viktigt med välslipade knivar på hösten för att störa plantans invintringsprocess så lite som möjligt samtidigt som man gör inkörsportarna för svamp minimal.

En annan viktig detalj är att man dagligen måste dagga greenerna, särskilt då på hösten. Gärna med borste och den får absolut inte dras över fairway så att sporer följer med in på green. Detta tillsammans med en höjning av klipphöjden i tid inför vintern har gett positiva resultat både vad gäller övervintring och svampförekomst.

Samtliga nätverkets medlemmar har provat olika former av biostimulanter, biologiska bekämpningsmedel eller andra tillsatsprodukter som påstås ha en positiv effekt på gräsets välmående utan att se några överväldigande resultat. Därmed inte sagt att de varit verkningslösa utan mer att den påstådda effekten varit något överdriven. Till exempel har fosfit haft en svamphämmande effekt.

Det verkar som att om man har ett bra banskötselprogram enligt ovan är behovet för biostimulanter och dylikt begränsat. Som den banskötselkunnige läsaren märker är inte skötselåtgärderna annorlunda på gruppens banor än många andras; det ovan beskrivna är helt enkelt optimal banskötsel. Skillnaden ligger snarast i att nätverkets medlemmar tvingats vara mer vakna och på tå då de inte har tillgång till bekämpningsmedel.

Finns det något hopp för våra golfbanor om nu vi skulle bli utan bekämpningsmedel?

Svaret är i många fall ja när det gäller svampangrepp vilket detta nätverk visat genom sina mer än tioåriga erfarenheter av banskötsel utan pesticider. Om ett förbud skulle genomföras kommer säkert en del banor att kunna få problem under en övergångsperiod och är inte greenerna modernt sanduppbyggda kan problemen bli mycket stora.

Vad anläggningarna i gruppen har mycket större problem med är ogräs. Olika metoder, allt ifrån att plocka det för hand (vilket fungerar på green) till olika mekaniska bearbetningar, har så här långt inte gett något direkt uppmuntrande resultat. Vad man funnit vara positivt är en ökad och mer frekvent gödsling på spelytorna utanför green samt ett idogt hjälpsåddprogram i kombination med dressning.

Vill du veta mer om nätverkets möten?

Kontakta Peter Edman, peter.edman@golf.se för minnesanteckningar från nätverkets möten.

Så gör klubben för att få SGF Miljödiplom

SGF Miljödiplom har funnits i drygt 15 år och idag finns cirka 230 anläggningar som är miljödiplomerade. Diplomet är ett bra bevis på att klubben har kommit igång med sitt miljöarbete.

För att få ett miljödiplom krävs:
• Miljöpolicy och miljöplan
• Miljöpolicyn ska vara antagen av årsmötet
• Miljöplanen ska vara upprättad i samråd med externa organisationer och myndigheter
• Ett miljöavtal mellan ägaren och brukaren är nödvändigt om dessa är skilda
• Genomförande av miljöplanen har påbörjats och att det finns medlemmar i klubben som aktivt deltar i miljöarbetet
• Miljöpolicy och miljöplan ska skickas till SGF:s bankonsulent samt till distriktets miljösamordnare för bedömning

Uppföljning av hur miljöplanen revideras och utvecklas år från år görs i samråd med SGF:s bankonsulenter.

Vad är syftet med diplomet?

Att stimulera golfklubbar att aktivt arbeta med miljöfrågorna i förgrunden samt stimulera till ett aktivt deltagande av klubbens medlemmar men även visa omvärlden att golfbanan kan vara en tillgång för miljö och natur.

Miljödiplomet ska vara en bekräftelse på att klubben har inlett ett aktivt miljöarbete. Miljöstatus vid starten spelar ingen roll, syftet är förbättring.

Miljöplanen ska årligen revideras för att miljödiplomet ska vara aktivt och giltigt.

Hur ser rollfördelningen ut?

SGF utformar och tillhandahåller diplom samt fastställer kriterier.

Distriktet erbjuds möjligheten att till sina medlemsklubbar tillsammans med SGF:s bankonsulent utfärda och administrera miljödiplom. Bankonsulenten tillsammans med distriktets miljösamordnare granskar att kriterierna är uppfyllda och undertecknar tillsammans med distriktet diplomen.

Intresseorganisationerna SGA, GAFoch  PGA erbjuds att aktivt delta i genomförandefasen.

Hur startar klubben arbetet?

Om klubben önskar få verksamheten miljödiplomerad kan ni antingen kontakta SGF:s bankonsulent och/eller distriktets miljösamordnare för information och eventuellt besök för att gå igenom klubbens förutsättningar och hur man kan genomföra miljöplanen och diplomeringen. En bra kommunikation mellan bankonsulenten och respektive distrikt (miljösamordnare) är mycket betydelsefull.

När miljödiplomprocessen är genomförd med miljöpolicy och miljöplan så sänds de till bankonsulenten och till klubbens distrikts miljösamordnare för godkännande. Distriktet och/eller SGF:s bankonsulent överlämnar diplomet till klubben. Överlämning sker gärna i samband med distriktets årsmöte, ordförandekonferens eller liknande.

Kriterier

Vägledande för kriterierna ska vara den övergripande inriktningen som redovisas i "Introduktion arbetsbok miljö".

Klubben ska på sitt årsmöte ha antagit en miljöpolicy för hela klubbens verksamhet, vilket även inkluderar olika ägare/bolag med flera.

En miljöplan i någon form ska finnas upprättad som redovisar genomförda och planerade åtgärder.

Ett antal miljöåtgärder ska vara genomförda inom följande områden:

- Kretsloppstänkande
- Resursanvändning
- Energihushållning
- Biologisk mångfald

Miljöplanen ska vara kommunicerad med organisationer utanför golfen, till exempel kommun, idéburna naturvårdsorganisationer med flera.

Medlemmar ska vara delaktiga i det praktiska planeringsarbetet med upprättande av miljöplanen. Miljöplanen ska årligen revideras. Utförda miljöåtgärder under året och nya miljöåtgärder för kommande år redovisas.

Revidering av miljödiplomet

Miljödiplomet är ett dokument som årligen ska revideras för att vara aktivt och giltigt. Revideringen innebär att man ska gå igenom och justera anläggningens miljöplan. Avklarade miljömål ska redovisas och nya miljömål ska komma till.

Redovisningen kan vara enkel, har miljöplanen rekommenderad "matrisuppbyggnad", är det tydligt och snabbt att redovisa i punktform.

Från 2016 kommer endast de anläggningar som årligen reviderar och aktualiserar sin miljöplan att redovisas som innehavare av giltigt SGF Miljödiplom.

Bifogad redovisningsblankett skickas ut årligen ut till anläggningar med miljödiplom.

Mallar

Förslag på körschema på klubben

I Miljöarbetsboken är arbetet för att uppfylla miljömålen uppdelat i 15 punkter

Förslag på utformning av miljöplan

Miljösamordnare i distrikten

Vill din golfklubb komma igång, eller gå vidare i miljöarbetet?

Kontakta distriktets miljösamordnare som har som uppgift att inspirera och samordna miljöarbete genom att exempelvis anordna erfarenhetsutbyte inom området.

BLEKINGE
Annette Nordqvist
annette.nordqvist@hotmail.se

BOHUSLÄN-DAL
Lennart Bodin
0522-709 97
lennart.bodin@telia.com

DALARNA
Håkan Glimaker
hakan.glimaker@telia.com

Per-Erik Sandberg
per-erik.sandberg@lansstyrelsen.se

GOTLAND
vakant

GÄSTRIKLAND-HÄLSINGLAND
Jan Svärdström
Högbo GK
svardstrom@compaqnet.se

GÖTEBORG
Åse Blennius
031-93 22 38 eller 070-798 11 83
miljo@ggf.nu

HALLAND
Östen Ek
070-606 46 78
osten.ek@telia.com

JÄMTLAND-HÄRJEDALEN
Catharina Törngren
catharina.torngren@telia.com

MEDELPAD
Mikael Sandberg
mikael.s.sandberg@telia.com

NORR- & VÄSTERBOTTEN
vakant

SKÅNE
Per Hansson
S:t Arild GK
076-125 75 02
fam.hansson.nyhamn@telia.com

SMÅLAND
vakant

STOCKHOLM
saknar miljökommitté och miljösamordnare

SÖDERMANLAND
Ronnie Salomonsson
070-574 95 85
ronnie42@telia.com

UPPLAND
Bo Thyselius
070-528 85 95
bo.thyselius@gmail.com

VÄRMLAND
Cermit Bäcklund
070-815 60 68
cermit.backlund@telia.com

VÄSTERGÖTLAND
Lennart Grundel
lennart@grundel.se

VÄSTMANLAND
Sven-Erik Henriksson
sven-erik.henriksson@comhem.se

ÅNGERMANLAND
Anette Orav
anetteorav@hotmail.com

ÖREBRO LÄN
Bengt Svärd
070-328 79 34
bok.svard@telia.com

ÖSTERGÖTLAND
Björn Gustafsson
bjorn@gunillaobjorn.se

Svenska Golfförbundet har delat ut miljödiplom sedan 1999. Diplomet är ett bra bevis på att klubben har kommit igång med sitt miljöarbete. Följande klubbar har fått diplom:

2014

Sundsvalls GK
Ulricehamns GK
Skellefteå GK

2013

Brastad Golfcenter
Töreboda GK
Lycksele GK
Porjus GK
Arlandastad GK
Brastad GK
Kungl. Drottningholms GK

2012

Vreta Kloster GK
Vadstena GK
Ombergs Golf
Flemminge GK
Östad Golf Väderstad
Linköpings GK
Landeryds GK
Vårdsbergs GK
Norrköpings GK
Ingelsta GK
Österlens GK
Hallstaviks GK
Burviks GK

2011

Örbyhus GK
Friberghs GK
Sigtunabygdens GK
Kävlinge GK
Gotska GK
Abbekås GK
Visby GK
Timrå GK
Allerum GK

2010

Norrfällsvikens GK
Lökebergs GK
Vetlanda GK
Sollentuna GK
Wittsjö GK
Karlstad GK
Kåbo GK
Lagans GK
Loftahammars GK
Roslagens GK
Upsala GK
Väddö GK
Älvkarleby GK
Öregrunds GK
Billingens GK
Brevikens GK
Ekarnas GK
Onsjö GK
Skaftö GK
Uddevalla GK
Lyckorna GK

2009

Vallentuna GK
Lidingö GK
Salems GK
Sjöbo GK
Karlskoga GK
Norsjö GK
Norrmjöle GK
Boliden GK
Gunnarn GK
När GK
Sand GC
Carlskrona GC
Tegelberga GK
Börringe Golf/Sturup Park GK
Gränna GK
Trollhättans GK
Sölvesborgs GK
Alingsås GK
Åkersberga GK
Troxhammars GK
Ramkvilla GK
Ölands GK
Ängelholms GK
Kungsängens GK
Bro-Bålsta GK

2008

Skövde GK
Hulta GK
Torekov GK
Tranås GK
Degeberga Widtsköfle GK
Partille GK
Sotenäs GK
Raggarö GK
Isabergs GK
Karlshamns GK
Bredared GK
Allmag GK
Kristianstads GK
Hässlegårdens GK
Ystad GK
Eslövs GK
Tomelilla GK
Alfta Edsbyn GK
Örnsköldsviks GK Puttom
Sunne GK
Billeruds GK
Linde GK
Lundsbrunn GK
Mosjö GK

2007

S:t Jörgens GK
Bedinge GK
Romeleåsens GK
Arvidsjaurs GK
Hökensås GK
Färgelanda GK
Torreby GK
Skepparslövs GK
Skogaby GK
Tönnersjö GK
Strandtorps GK
Björnhults GK
Flygstadens GK
Vinbergs GK
Hässelby GK
Assartorps GK
Vasatorps GK
Perstorps GK
Enköpings GK
Strömsholms GK
Sörfors GK

2006

Mariestads GK
Växjö GK
Örestads GK
Björkhagens GK
Wäsby GK
Falun-Borlänge GK
Säters GK
Garnisonen GK
Gripsholms GK
Söderslätts GK
Mjölby GK
Högbo GK
Borås GK
Köpings GK
Fjällbacka GK
Stjernfors GK

2005

Orust GK
Kungälv-Kode GK
Bollestad GK
Sisjö GK
Lerjedalens GK
Torslanda GK
Holms GK
Leksands GK
Haninge GK
Lindö GK
Falsterbo GK
Emmaboda GK
Arninge GK
Ingarö GK
Djursholms GK
Lunds Akademiska GK
Malmö Burlöv GK
Ullna GC
Bollnäs GK
Ale GK
Stenungsund GK
Harabäcken GK
Ringenäs GK
Forsbacka GK
Hofgårds GK
Mälarö GK Skytteholm

2004

Bäckavattnets GK
Rydö GK
Falkenbergs GK
Klosterfjordens GK
Laholms GK
Chalmers GK
Gullbringa G&CC
Öijared GK
Öijared Park GK
Göteborgs G K
Lysegårdens GK
Möre GK
Rönnebäcks GK
Nacka GK
Waxholms GK
Nybro GK
Skepptuna GK
Viksjö GK
Östersund-Frösö GK
Saltsjöbadens GK
Österåkers GK

2003

Värpinge Golfbana
Glasrikets GK
Skinnarebo G&CC
Landskrona GK
Båstad GK
Bokskogens GK
Sofiedals GK
Ingetorps GK
Delsjö GK
Forsgårdens GK
St Lundby GK
Tjörns GK
Varbergs GK
Finspångs GK
Umeå GK
Ljusdals GK
Flommens GK
Albatross GK
Falköpings GK

2002

Motala GK
Söderköpings GK
Nynäshamns GK
Sjögärde GK
Mölndals GK
Sala GK
S:t Arild GK
Ljunghusens GK
Vassunda GK
Storsjöbygdens GK

2001

Haverdal GK
Gräppås GK
Ronneby GK
Kvarnby GK
Lidköpings GK
Herrljunga GK
Nässjö GK

2000

Särö GK
Sonfjällens GK
Piteå GK

1999

Alvesta GK
Flädje GK
Halmstads GK
Kungsbacka GK

Bekämpning av ogräs och sjukdomar är ett område som de flesta golfbanor slåss med. Greener angrips lätt av svamp som på något sätt måste åtgärdas. På fairway är det ofta ogräs som maskrosor och groblad som kräver ständig tillsyn och regelbundna åtgärder för att inte sprida sig för mycket.

Samtidigt som det kommer nya rön med aktuell forskning kommer även ny lagstiftning och denna behandlas i Sverige inom miljöbalken. I Sveriges nationella miljömål som ligger till grund för SGF: s miljövision står att läsa:

"Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden."

IPM-tänkande (integrerat växtskydd)

Integrerat växtskydd är ett ekologiskt grundat program som syftar till att förhindra, eller begränsa oacceptabla nivåer av skadegörelse från ogräs och angrepp av svampar genom att använda en kombination av mekaniska, biologiska och kemiska kontrollmetoder. Ett sådant tankesätt bör genomsyra hela anläggningens skötsel.

IPM-exempel på åtgärder

• Välj om möjligt rätt gräs för rätt miljö (jord och klimat m m)
• Tillämpa en handlingsplan som förbättrar hälsan för gräset genom att bearbeta underliggande problem och/eller dåliga förhållanden
• Minska klippstress genom anpassning av skötsel och klipphöjd
• Optimera näringstillförsel avseende mängd, form av näring och tidpunkt
• Identifiera lokala sjukdomar, insekts- och ogräsproblem
• Utför regelbundna kontroller av gräskvalitet, fuktighetsnivåer, näringshalt och anpassa skötselprogrammet för att gynna gräset och "missgynna" skadegörare
• Sätt tröskelvärden
• Dokumentera skötselåtgärder och notera effekt på gräs, ogräs och eventuella svampsjukdomar
• Tänk på att "mikro"klimat, fukt och skugga påverkar gräsets hälsa kraftigt
• Om ogräs måste behandlas kemiskt, ta ställning till vilka ytor som behöver behandlas, eventuellt räcker det att punktbehandla vissa ytor

Begränsa pesticidanvändande genom att endast behandla när andra icke kemiska åtgärder är otillräckliga. Tänk på att målet med ett IPM-tänkande är en pesticidfri skötsel.

Ett bra första steg är att börja dokumentera hur man sköter banan, speciellt ogräs- och sjukdomsförebyggande åtgärder och vilka eventuella effekter de haft på grästurf och skadegörare. Använd om möjligt "nollrutor" som referensytor för att kunna utvärdera olika åtgärders verkan.

Ha i åtanke

1. Arbeta för att få en giftfri miljö.
2. Försök att undvika gifter i hanteringen och angrip källan till problemet om möjligt.
3. IPM strävar efter en mer miljövänlig skötsel, men att bibehålla en god spelkvalitet på gräsytorna

STERF:s IPM-faktablad

Natur- och Miljöpriset

Det finns många miljöpriser att söka för golfanläggningar som kommit en bit på väg i miljöarbetet, exempelvis inom kommun, län eller på riksnivå.

Den största miljöutmärkelsen inom golfen idag är Swedish Greenkeepers Associations och Svenska Golfförbundets Natur- och Miljöpris. Syftet är att motivera Sveriges golfanläggningar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra.

Utmärkelsen delas ut årligen i samband med förbundsmötet. Pristagaren får 25 000 kronor att använda till ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen, och blir även uppmärksammad som ett gott miljöexempel.

Nominera till Natur- och Miljöpriset

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, skicka in din nominering med motivering till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 januari årligen. Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Vinnare av Natur- och Miljöpriset

2022 Emmaboda GK
2021 Loftahammars GK
2020 Kungsbacka GK
2019 Ystad GK
2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge golf distrikt
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens Gk

Under de senaste åren har ett antal examens- och projektarbeten tagits fram i samarbete med Svenska Golfförbundet. De hjälper till att förtydliga och fördjupa kunskapen om miljöfrågor på golfbanan.

Här finns exempel på förslag, jämförelser av certifieringssystem, golfens miljöpåverkan i siffror och möjligheter med solfångare på anläggningen.

Vi hoppas att trenden med samarbete mellan olika utbildningsinstitutioner och andra fortsätter. Om du har förslag på ämnen som berör golf och miljö får du gärna kontakta oss för vidare diskussioner.

Examens- och projektarbeten:

Exjobb - Bedömning av Golfbana ur miljösynpunkt (Environmental Assessment of a Golf Course), Chalmers 2012

Exjobb Ellen Odelius - Miljömärkt golfbana, 2011

Exjobb Johannes Andersson - Miljötänk i skötsel av golfbanor - igår och idag

Exjobb Jonas Larsson - Solenergi på golfbanan, 2015

Exjobb kandidat Lovisa Bohman - miljöledning inom golfen, 2014

Miljövision och strategi

Svenska Golfförbundet ska tillhandahålla golfanläggningar av hög standard, garantera ett hållbart nyttjande av naturresurser samt bidra till god hälsa och en bra miljö.

Som utgångspunkt för miljövisionen och miljöarbetet har vi valt att använda en av de mest kända definitionerna av hållbar utveckling, den som togs fram av Brundtland-kommissionen och som i en rapport till FN 1987 lanserades enligt följande: "en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov".

Strategiska miljömål

Golfen i Sverige är en mångfacetterad verksamhet med stora regionala och lokala variationer vad gäller naturliga förutsättningar, ambitioner och ekonomiska möjligheter. När vi arbetar med golfen och miljön krävs därför något fast att relatera arbetet till.

Svenska Golfförbundet (SGF) har valt att relatera sitt miljöarbete till de första 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antog 1999. De nu 16 miljökvalitetsmålen ska säkerställa att Sverige inom 25 år (en generation) ska vara ett samhälle med hållbar utveckling.

Miljökvalitetsmålen med preciseringar

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Skyddande ozonskikt
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• Storslagen fjällmiljö
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv

I miljöarbetet har SGF identifierat elva av riksdagens 15 miljökvalitetsmål som berör golfen samt valt att samla och jobba med miljökvalitetsmålen i fem grupper:

• God bebyggd miljö och god hälsa
• Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
• Ingen övergödning samt giftfri miljö
• Grundvatten av god kvalitet
• Begränsad klimatpåverkan och frisk luft

In English:

Environmental Strategy

The Swedish Golf Federation (SGF) has ca. 485,000 members, playing golf on more than 450 courses that cover a total area of more than 35,000 ha.

A credible effort to protect the environment is one of the most valuable tools in the golf industry's efforts to achieve greater legitimacy and to develop at the pace desired.

2004 the SGF decided on a new environmental vision and strategy and 2005 a new program for research and development (R&D) was launched.

Background

Any activity that is as widely practiced as golf will inevitably influence the environment, in both positive and negative ways. A credible effort to protect the environment is one of the most valuable tools in the golf industry's efforts to achieve greater legitimacy and to develop at the pace desired.

Creating sustainable development requires knowledge, resulting from research and development work. It is also important to bring about a change in people's attitudes and way of life. Education, information and advisory work are important tools in this respect.

Environmental vision and strategic objectives

2004 the SGF decided on a new environmental vision:
" To promote high-quality golf courses, ensure a sustainable use of natural resources and contribute to a healthy environment. "

The federation decided as well new on strategic environmental objectives. SGF has chosen to relate its environmental work to national 'environmental quality objectives' passed by the Swedish Parliament in 1999. The overriding goal of these quality objectives was to ensure the attainment of sustainable development in Sweden within one generation (25 years).

SGF has identified following environmental quality objectives related to golf:

• High-quality urban environments and good health
• Rich natural environments and living cultural landscapes
• No eutrophication and an environment free from man-made toxic substances
• Good-quality groundwater
• Reduced climate impact and clean air

There is also a commitment within the federation to give environmental issues very high priority. This commitment has resulted in a great and increasing enthusiasm within the whole Swedish golf sector concerning environmental issues. It has also inspired non-golf organisations to get involved in SGF´s environmental programme.