Henrik Larsson, banchef samt Elsa Rosenblad, ordförande i miljökommittén på Kungsbacka GK visar stolt upp diplomet för årets Natur- och miljöpris 2020.

Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020

Ett långvarigt miljöarbete med bland annat eldrivna maskiner, återhållsam gödsling, solceller på taket, laddstolpar på parkeringen, sandbäddar för pollinerande bin och 150 uppsatta fågelholkar är några av skälen till priset.

Närbild på ett inramat diplom som någon håller upp.
Kungsbacka GK mottog diplom och ett stipendium på 25 000 kronor till ytterligare miljöarbete på anläggningen.

Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”. 

Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.

Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:

– Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.

En långsiktig miljöstrategi

Vy över golfbana mot lågt stående sol. I bakgrunden syns havet.
Eldriven maskinpark, laddstolpar på parkeringen, 150 uppsatta fågelholkar, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling är några av de åtgärder som gav Kungsbacka golfklubb utmärkelsen Årets Natur & Miljö-pris.

Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.

Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.

En miljöingenjör som klubbchef 

En medelåldrers man i blå tröja står lutad mot räcket på en upphöjd veranda. I bakgrunden syns en golfbana med en vattendamm.
Håkan Emqvist, klubbchef på miljöprisade Kungsbacka GK, har en bakgrund som vatten- och miljöingenjör.

Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.

– Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:

– Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.

Kommunalrådet lovordar klubben

Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.

– Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.

Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.

– Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch. 

Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft

Se Pitch om Kungsbacka GK

Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet. 

Om Natur- och miljöpriset

Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF). Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Läs mer

Fler nyheter

  1. Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
  2. Banskötsel

    Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6

    Hur etablerar sig olika krypvenssorter vid låga temperaturer, och kan förbehandling av utsädet ha en positiv inverkan? Här är resultaten från 2021–2023 års försöksgreener.

    Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022.
    Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022.

    Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.

    Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

    Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?

    Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). 

    Bra etablering över lag – men vädret påverkar

    Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.

    Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.

    2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022

    Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.

    Viktigt att stödså på våren

    Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering.
    Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering.

    Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf. 

    Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

    Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.

    Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.

    Läs hela slutrapporten

  3. Godkända växtskyddsmedel juni 2024
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel juni 2024

    Ett nytt totalbekämpningsmedel har godkänts för användning på golfbanor och två fungicider har fått sitt godkännande förlängt. Läs mer och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Bild på gräs angripet av svampsjukdomen Dollar Spot. Ovanpå bilden ligger en lista över godkända växtskyddsmedel i golfen.
    Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen.

    Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov. 

    Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.

    Lista över godkända växtskyddsmedel


    Uppdateringar juni 2024:

    Ny glyfosatprodukt godkänd

    Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.

    För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.

    Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.

    Övriga uppdateringar

    Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.

    Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud. 

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Webbinarium om ICE-BREAKER
  6. Blåtonad bild på en istäckt green med en linjal nedstoppad i isen. Texten ICE-BREAKER, webbinarium om vinteröverlevnad 11 mars.
    Banskötsel

    Webbinarium om ICE-BREAKER

    Ta del av resultaten från STERF:s treåriga forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad. Anmäl dig till webbinariet den 11 mars och få tips och råd för en bättre vårstart, presenterade av Nordens främsta forskare och experter.

    Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

    Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

    Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

    Datum: Måndag 11 mars 2024
    Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
    Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
    Språk: Skandinaviska språk
    Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

    Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

    Till anmälan ➤

    Program (cirkatider)

    Inledning

    • 08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.

    Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

    • 09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.

    • 09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.

    09.45. Paus 15 minuter

    Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

    • 10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.

    • 10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.

    • 11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.

    11.30. Lunch 60 minuter

    Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

    • 12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.

    • 12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.

    • 13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.

    Avslutning

    • 13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.

    • 14.15. Tack för idag!

    Föreläsare och presentatörer:

    Trygve S. Aamlid, NIBIO

    Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

    Wendy Waalen, NIBIO

    Karin J. Hesselsøe, NIBIO

    Marit Almvik, NIBIO

    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

    Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet


    Varmt välkommen med din anmälan!

    Skribent

    Porträttbild Håkan Blusi