Aktuellt om banskötsel

Ta del av presentationen från Länsstyrelsen

Träffen handlade om hur klubben kan gå tillväga och vilka kontakter som bör tas för att säkerställa vattenförsörjningen till golfbanan. Medverkade gjorde Peter Edman och Henrik Norén, bankonsulenter på SGF, samt experter från länsstyrelsen i Stockholm.

Mötet hölls på Sollentuna GK norr om Stockholm och riktade sig till ordförande, styrelseledamöter, klubbchefer/motsvarande, banchefer/motsvarande. Liknande träffar kan komma att anordnas i andra distrikt under våren – håll utkik efter inbjudan i mejlen samt i Facebookgruppen Golfbaneskötsel i Sverige.

Innehåll                                                                                           

– Hur klubben gör för att utöka vattenförsörjningen, exempelvis anlägga en damm
– Vattendom – vad det är och hur en sådan kan ordnas
– Juridik och regler vid anläggning av dammar
– Möjligheter till bidrag och stöd – och vilka krav som då ställs

Program

08.30–09.00    Uppstart med kaffe och smörgås
09.00–09.15     Välkommen och kort presentation, SGF
09.15–12.00     Information och diskussion med experter från länsstyrelsen 

Anmälan

Senast 8 mars via denna länk (begränsat antal platser, först till kvarn)

Godkända växtskyddsmedel

Hållbart användande av pesticider

Ett seminarium om hållbart användande av pesticider arrangeras av Sterf den 7 mars 2019 på Gardermoen flygplats, Oslo Norge.

Läs mer och anmäl dig här

Minska bekämpningsmedel och bibehålla kvaliteten

En seminarieturné med Clint Mattox Univ. Of Oregon kommer att äga rum på olika ställen i Sverige den 4, 6 och 7 mars 2019. Titeln på seminariet är "Är det möjligt att minska användningen av bekämpningsmedel men ändå bibehålla samma kvalitet på golfbanan?" Arrangör är Botaniska analysgruppen.

Läs mer och anmäl dig här

Banchefsutbildning med SGA

Hög tid att anmäla dig till banchefskonferensen i Göteborg den 13 och 14 mars 2019. Banchefskonferensen är den årliga mötesplatsen för banchefer och deras andreman eller klubbchef. I år kan vi lova ett extra intressant program med många spännande föreläsare.

Mer info och anmälningsformulär hittar du här

Attraktiv golfklubb genom god arbetsmiljö

En arbetsmiljöutbildning med titeln "Attraktiv golfklubb genom god arbetsmiljö" arrangeras den 2 april 2019 på Ombergs Golf Resort. Arrangör SGF och Gröna arbetsgivare.

Läs mer och anmäl dig här

Det är skadesvampen ”Dollar spot” och vildsvin som har börjat att besöka våra golfanläggningar. Anledningarna till den snabba utvecklingen av skadegörarna kan vara flera, men jag tror att den stora orsaken är den förändring av klimatet – med betydligt mildare vintrar under en lång period på 2000-talet.

När det gäller Dollar spot kanske även vårt resande till varmare länder – för att spela golf och begränsad ”rengöring av material” – är en del av orsaken. Utrustning och framförallt skor med olika typer av ”softspikes” kan hålla stora mängder gräsmaterial. Detta kan vara smittat och under för svampen gynnsamma förhållanden överleva och spridas till andra banor. I andra varmare länder har Dollar spot varit mycket stort problem under många år.

Under årets BTME 2019 mässa i Harrogate pratade man en del om nematoder som skadegörare på gräs. Detta har sedan länge varit ett problem i varmare länder men vi har de senaste åren även börjat se problem även i Sverige. Det är främst i landets sydligaste delar den påträffats, men den kan säkert vandra norrut.

Vad är en nematod?

De är mikroskopiska rundmaskar och tillhör jordens vanligaste, flercelliga djur. De lever i marken och vissa arter kan angripa växter. I Sverige har vi sedan många år haft problem med nematoder i exempelvis potatis.

De flesta nematoderna är godartade och finns i stora mängder. I en odlingsjord kan det finnas flera miljoner individer per kvadratmeter, det är ofta i vattenfilmen runt jordpartiklar de trivs bäst.

Man kan grovt dela upp nematoder i två huvudgrupper:

– Växtparasitära: kan angripa växter och då främst rötter.
– Icke växtparasitära: som lever av bakterier, svampmycel och alger.

Livscykeln hos olika nematoder som kan skada gräs kan variera:

– De som lever hela livet i jorden och som angriper växten från utsidan.
– De som har alla utvecklingsstadier i både rötter och jord och kan röra sig fritt mellan dessa.
– De som bara har äggstadiet i jorden och efter inträngning i växtens rot, lever helt inne i växten (sedentära endoparasitära).

Skadebild

Vid ett större angrepp angrips växten genom att växtcellen punkteras och cellinnehållet sugs ut. De skadliga nematoderna (vilket är ett fåtal) stressar växten kraftigt, eftersom de skadar celler och tar växtnäringsämnen ur plantan. Även om mängden biomassa som de konsumerar inte är så stor, kan det ge omfattande skador. Det krävs dock ofta ett massivt angrepp av ett stort antal nematoder för att få omfattande skador på växten eller turfen.

Nematoders betydelse som skadegörare på grästurf i Skandinavien är relativt okänt. Troligen är mörkertalet stort och att många angrepp diagnosticeras som andra problem. Några angrepp av ”kroknematoder” (Subanguina radicicola) har observerats på kortklippta ytor med vitgröe och ängsgröe. Även gräsytor med krypven har drabbats av ”rotsårnematoder” (Pratylenchus penetrans), erfarenheter från andra länder visar att även rödsvingel och rajgräs kan drabbas av nematodangrepp.

Symptom

Skadorna yttrar sig först som ojämn växt med fläckvis utgång av gräset, fläckarna kan öka och flyta samman till större ytor. Vid sällsynta stora angrepp kan det leda till total utgång av gräset.

Problemet med nematoder på våra gräsytor i Skandinavien ska inte överdrivas, men i varmare länder och i övriga Europa är det ett återkommande problem. De senaste åren har det dykt upp angrepp i Skåne så vi får nog vara mer uppmärksamma på denna typ av problem i framtiden.

Vi ska följa utvecklingen med nematoder på våra gräsytor och återkommer med mer information om hur det utvecklar sig.

Mer information får du här

Nu är vi klara med rekryteringen av en ny kollega som kommer efterträda Göran Hansson som avgår med pension 1 juli.

Fredrik Seeger har nästan 30 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från Trelleborgs kommun där han varit idrottschef sedan 2012. Dessförinnan har Fredrik jobbat på golfklubbarna Bokskogen, Abbekås, Kvarnby och Royal Golf Club Köpenhamn.

Han har också varit engagerad i SGA:s styrelse mellan 2001 och 2010 med bland annat utbildningsfrågor.

Fredrik är 49 år, gift och har två barn på 13 och 18 år. På fritiden är han aktiv med cykling, jakt och golfspel.

– Jag tycker det ska bli spännande att få dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter till golfklubbarna i Skåne och Blekinge. Åren i golfbranschen och som idrottschef i Trelleborgs kommun har gett mig en bred kompetens inom området, säger Fredrik Seeger.

Under våren kommer Fredrik och Göran jobba parallellt så att det blir en så smidig överlämning som möjligt mot klubbarna. Fokus är att hjälpa klubbarna igång med årets säsong samt att försöka få med alla greenkeepers för att boka besök under året.

Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se. 

Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Under hösten och tidig vinter har Sterf:s stora handbok om vinteröverlevnad översatts till svenska. Här har forskarna på Nibio i Norge samlat all nuvarande kunskap och vinterskador och hur man bäst skyddar sig och överlever dessa. Ladda ner handboken och lär dig mer om det hur du bäst klarar av vinterns härjningar.

Vintersjukdomar på gräs – biotiska vinterskador

Ett nytt faktablad i serien vintersjukdomar på gräs är framtagen. Denna gång handlar det om biotiska skador, alltså skador som uppstår på grund av svamp. En genomgång av skador, bekämpningsmedel och förebyggande arbete redovisas i denna skrift.

Läs hela faktabladet här

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter ett brett engagemang och en delaktighet från alla parter på olika nivåer inom Golfsverige. Det är syftet med Swedish Greenkeepers Associations och Svenska Golfförbundets Natur & Miljöpris.

Det ska motivera Sveriges golfklubbar att ta till sig SGA:s och SGF:s miljövision och erbjuda sina kunder och anställda en anläggning som blir en förebild för andra.

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige då man framstår som ett "gott miljöexempel" genom publicering i olika tidskrifter. 

Nominerade förslag bedöms bland annat av SGA:s och SGF:s miljöansvariga efter miljöengagemang och kriterier som:
- God bebyggd miljö och god hälsa
- Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
- Ingen övergödning och en giftfri miljö
- Grundvatten av god kvalitet
- Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
- Energi, avfallshantering, återvinning
- Design och konstruktion
- Utbildning och kommunikation
- Påbörjad miljöcertifiering ex. GEO On Course

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, nominera den till SGA:s kansli. E-post: kansli@sgariks.se.
För mer information: Robert Martin 070-369 1174, e-post: robert.martin@telia.se eller SGF:s bankonsulent Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

– Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

Ett alternativ till fairwaybevattning

Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

– Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

Frukttlös väntan på regn

Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

– Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

– Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

Vattentåg från morgon till kväll

De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

– Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

– Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

– Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

Vattendom för Valån

Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

– Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

Text: Lena Lindström
Publicerad: september 2018

(Ladda ner artikeln som PDF eller läs om förberedelserna nedan). 

Projektet är initierat av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Besiktningen kommer att utföras av inspektörer från kommunernas miljökontor till och med november 2018. Så här förbereder ni er inför besöken. 

1. Läs inspektörernas checklista

Börja med att läsa igenom checklistan och lathunden som samtliga miljöinspektörer kommer att utgå ifrån vid sina besök. Detta för att inte missa regler eller andra åtgärder inom växtskydd, IPM eller andra miljöområden.
Ladda ner checklistan

Ladda ner lathunden till checklistan

2. Läs bankonsulenternas råd

Gå därefter igenom listan på viktiga förberedelser som SGF:s bankonsulenter har sammanställt. Åtgärda eventuella brister. Det finns starka skäl att vara noggrann då vissa enkla fel och detaljer kan leda till anmärkningar, ålägganden, anmälan av miljöbrott och miljösanktionsavgifter som normalt ligger på cirka 10 000 kr.

Integrerat växtskydd (IPM)

Det är många frågor i IPM-avsnittet i tillsynsprojektets checklista. Försök beskriva hur ni jobbar och vilka skötselåtgärder ni gör för att ”stärka gräset”. Motivera och förklara vad ni gör i respektive del av IPM:

Tänk på att i princip allt ni gör är IPM, som att undvika skugga, bevakning av gräsets status under vintertid, alla skötselåtgärder, koll på bevattningen med fuktmätare med mera. Läs mer hos STERF.

Mer information

Projektet inleddes i augusti 2018 med uppstartsdagar för miljöinspektörerna. Närmare 100 inspektörer var med på träffarna, som hölls på Viksjö GK och Lerjedalens GK. Klubbesöken genomförs under september–november 2018 varefter resultaten rapporteras in av inspektörerna.

Från december börjar myndigheterna utvärdera, samt vid behov uppdatera, vägledningsmaterialet utifrån synpunkter som kommit in. I mars 2019 räknar Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket med att sammanställa resultaten i en rapport. Mer detaljer om projektet finns hos Naturvårdsverket.

Mer information om golfanläggningens miljöarbete inklusive mallar, checklistor, länkar och tips finns på golf.se/miljo.

Hör av er till er bankonsulent om ni har frågor eller om något är oklart.