Aktuellt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Artiklar och nyheter

  1. På golfbanan talar bilderna sitt tydliga språk
  2. Banskötsel 2018

    På golfbanan talar bilderna sitt tydliga språk

    Arbete på golfbanor innebär ett ofta oskyddat arbete med många säkerhetsrisker. Bilderboken ”Jobba säkert på golfbanan”, den femte och avslutande boken i Prevents serie med bilderböcker för den gröna sektorn, är ett bra verktyg för klubben ska minska risken för olyckor.

    I Sverige arbetar idag cirka 2 500 personer på olika sätt med skötsel av golfbanor. Siffran rymmer såväl helårsanställda som säsongsanställda. Det handlar alltså inte om landets största yrkeskår, men det är en yrkeskår som har ett mer riskfyllt arbete än de flesta kanske är medvetna om. Många som arbetar är dessutom säsongsanställda eller ibland volontärer, utan särskild erfarenhet eller kunskaper om säkerhet. Det gör det viktigt med en tydlig introduktion till arbetet.

    Många risker

    Två illustrationer av banarbetere på gräsklippare, från boken Jobba säkert på golfbanan

    Utöver risken att få golfbollar på sig så innebär jobbet allt från att hantera verktyg, maskiner, fordon och ibland kemikalier till att utsättas för bland annat tunga och otympliga lyft, buller, vibrationer och arbete på ojämna och hala underlag. Dessutom finns alltid risk för solskador och värmeslag. Det gäller att veta hur man bäst beter sig för att undvika allt från skallskador till muskel- och ledbesvär.

    – Ungefär hälften av våra banarbetare är idag rekryterade från utlandet, och just nu har vi nog åtminstone sju nationaliteter på plats. Det är inte ovanligt att man ser helt annorlunda på säkerhet utomlands. Tanken på att använda hjälm finns ofta inte alls, inte heller kunskap om regler kring till exempel lyft, säger Stefan Andorff, klubbdirektör på Drottningholms golfklubb.

    Solskydd på Drottningholm

    På Drottningholm står man redo med solskyddsfaktorn när alla ska ut på morgonen. Men även hos en arbetsgivare som ständigt arbetar för att förebygga och förutse risker som kan uppstå, finns en ständig olycksrisk närvarande. Exempelvis när personal måste köra stora och tunga gräsklippare med blanka däck på halt gräs och sluttande underlag – då kan det vara lätt att glida i sidled och helt förlora kontrollen över en maskin.

    – Att säkerheten fungerar ligger på vårt ansvar som arbetsgivare, så det ställer naturligtvis stora krav på vår introduktion. Bilderboken hjälper vår förman att tydliggöra det han förklarar, samtidigt som den gör det lättare för den anställda att ta till sig informationen. När språket står i vägen, som det ofta kan göra hos oss, hjälper bilderna till att tydligt visa hur arbetsuppgifterna ska utföras, säger Stefan Andorff.

    Bilderboken ”Jobba säkert på golfbanan” är kostnadsfri och kan beställas eller laddas ner här.

  3. Golfreglers påverkan vid uppsättande av vildsvinsstängsel
  4. Banskötsel 2018

    Golfreglers påverkan vid uppsättande av vildsvinsstängsel

    – ett utdrag ur RK-protokoll 1/18.

    Fråga har inkommit om möjligheten att genom en lokal regel ge lättnad för elstängsel som samtidigt definierar out of bounds.

    Av decision 24/4 framgår att ett stängsel som definierar out of bounds inte är ett hindrande föremål, även om en del av stängslet är innanför gränsen för out of bounds såsom den bestämts genom stängselmarkeringarna. Detta har ytterligare fastslagits av R&A i deras Guidance on Running a Competition (GoRaC) i Kapitel 3-2. Därav framgår att det inte är tillåtet att fastställa en lokal regel som medger lättnad från ett out of boundsstaket, även om tävlingsledningens beslut om en sådan lokal regel grundas på att skydda stängslet från varje skada.

    Emellertid anför R&A vidare i GoRaC, för det fall att gränsstängslet utgörs av ett elstängsel, att det är tillåtet att införa en lokal regel som medger lättnad för en boll som ligger inom ett visst avstånd (t.ex. två klubblängder) från gränsstängslet. Under angivna förhållanden och för spelarens säkerhets skull kan, enligt R&A, spelaren mäta ut de två klubblängderna från stängslet och en ytterligare klubblängd inom vilken spelaren får droppa bollen, dock inte närmare hålet.

    Med hänsyn till vad sålunda anförts finner RK att det i sådant särskilt fall som det ovan beskrivna är tillåtet att en införa en lokal regel som medger lättnad för elstängsel. SGF rekommenderar i första hand att elstängsel placeras utanför eller precis innanför banans gräns. Se vidare Spel- och tävlingsinfobanken på SGF:s hemsida.

  5. Ny bankonsulent i Norrland
  6. Banskötsel 2018

    Ny bankonsulent i Norrland

    Nu är vi klara med rekryteringen av en ny kollega och är glada att hälsa Håkan Blusi välkommen som bankonsulent för norra Sverige från och med maj 2018.

    Porträttbild på Håkan Blusi som blir ny bankonsulent på SGF från maj 2018.
    Håkan Blusi blir bankonsulent för norra Sverige från och med maj.

    Håkan Blusi har drygt 23 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från LHS Maskiner AB där han varit försäljare av professionella park- och grönytemaskiner samt rådgivare inom grönyteskötsel. Dessförinnan, mellan 2003 och 2014, var Håkan Course Manager på Timrå Golfklubb.

    – Jag tycker det ska bli otroligt roligt att få dela med mig av mina kunskaper till golfklubbarna i Norrland. Efter många år som Course Manager i det utmanande norrländska klimatet har jag lärt mig den hårda vägen. Vinterproblematiken som finns i området känner jag till mycket väl, säger Håkan Blusi.

    Håkan har stor kunskap om vintertäckning och förebyggande av isskador. Han varit försöksvärd för STERF-ledda vintertäckningsförsök på Timrå GK, experimenterat med olika metoder och tagit till sig av forskningsresultat med ambitionen att erbjuda bästa möjliga spelkvalitet.

    Vi räknar med att ha Håkan på plats i början av maj tills säsongen drar i gång i norr.

    Kontaktuppgifter till Håkan Blusi kommer att vara:
    Telefon: 08-622 1526
    E-post: hakan.blusi@golf.se

    Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se

  7. Intresset för utbildning ökar
  8. Banskötsel 2018

    Intresset för utbildning ökar

    Vi ser nu att klubbarna satsar på utbildning av sin personal. Det sista 1,5 året har samtliga utbildningar dragit fulla kurser på alla nivåer.

    Om du är intresserad eller har någon i personalen som är intresserad att utbilda sig, kontakta din bankonsulent. Se kontaktuppgifter här.

    När våren kommer, kommer även ny personal till klubben. Det är viktigt att dessa får en introduktion till yrket. Genom oss bankonsulenter kan vi erbjuda introduktionsutbildningar över en eller tvp dagar kostnadsfritt. Dessa kurser arrangeras alltid lokalt efter behov.

    Sökes: bankonsulent Norrland

    Vi söker en arbetskamrat som vill jobba som bankonsulent i Norrlandsdistriktet. Är du intresserad eller om du vet någon som skulle passa, kontakta någon av oss bankonsulenter så berättar vi mer.

    Till annonsen.

  9. Välkommen till IPM-turné med Clint Mattox
  10. Banskötsel 2018

    Välkommen till IPM-turné med Clint Mattox

    Högre greenkvalitet med mindre bekämpning? Botaniska analysgruppen bjuder in till en föreläsningsturné med Clint Mattox, professor och forskare från Oregon State University.

    Clint Mattox forskar sedan 10 år tillbaka, med goda resultat, på alternativa metoder till fungicider för bekämpning av rosa snömögel och besöker nu Sverige för första gången. Flera föreläsningar och workshoppar står på programmet. 

    Eventen hålls på:

    Tom Tits Experiment i Södertälje 5 mars

    Aeroseum i Göteborg 7 mars

    Teknikens och sjöfartens hus i Malmö 8 mars.

    Läs mer och anmälan!

  11. Undersökning av vinterskadade greener – ett Sterfprojekt
  12. Bild 1. Skiss på försöksgreen. A= Nollruta. B= Droppsådd. C=Piggvals. D= Skärande maskin. 1= Behandlad yta. 2=Obehandlad yta.
    Banskötsel 2018

    Undersökning av vinterskadade greener – ett Sterfprojekt

    Under två år görs en jämförelse av olika såtekniker, gräsarter och användande av vätmedel. Projektet heter ”Practical reestablishment of golf greens following winter damages – a field study”. Här är årsrapporten från Sterfprojekt nr 17.

    Introduktion och bakgrund

    Ämnet – är oftast aktuellt i norra delen av Sverige men även relevant i övriga Sverige när vinterskador uppstått på golfgreener. Syftet med försöket är att undersöka (jämföra) olika såtekniker (skärande såmaskiner, piggvals och droppsådd), jämförelse av två olika gräsarter kärrgröe och krypven och användande av vätmedel (Primer Select) vid sådd.

    Vad har egentligen kommit upp? Johan Robinsson och Jesper Korning, båda ansvariga på Leksands GK inspekterar nya gräsplantor 10 maj.
    Vad har egentligen kommit upp? Johan Robinsson och Jesper Korning, båda ansvariga på Leksands GK inspekterar nya gräsplantor 10 maj.

     

    Finns någon skillnad i uppkomsttid och etablering mellan arterna? Ger vätmedelbehandling vid sådd en jämnare fuktighet och därmed en jämnare etablering?

    Försöket pågår under säsongen 2017 och 2018 på naturligt skadade golfgreener och är finansierat av Sterf med 50 000 kronor.

    Beskrivning av projektet 2017

    År 2017 var försöket upplagt på Surahammars GK och Leksands GK. Startdatum 11 april och 27 april. Fyra greener var med i försöket och alla hade stora vinterskador från främst isbildning (kvävskador).

    Greenerna är sanduppbyggda och domineras av vitgröe som gräsart. Innan försöket startade djupluftades greenerna samt vertikalskars i två riktningar. Avläsning var 14:e dag gjordes på gräsuppkomsten samt att marktemperatur och fuktighet mättes under hela försöksperioden.

    Greenerna delades in i två block (se skiss högst upp) där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel (Primer Select 20 l/ha) och den andra halvan blev obehandlad. Utsädesmängd var för krypven (007) 0,6 kg/100m2 och för kärrgröe (Sabrina) 3,5 kg/100m.

    Resultat och erfarenheter 2017

    Väder och vind är faktorer som så klart påverkar etableringen och våren var väldig kall och nederbördsfattigt i hela Mellansverige vilket orsakade att det tog lång tid att läka alla skador. Marktemperaturen och fuktigheten mättes under hela försöksperioden och man kunde tydligt se ett samband mellan värme, fukt och hur etableringen fortskrid.

    Skillnaden mellan gräsarterna 8 maj, den högra är kärrgröe och den vänstra krypven.
    Skillnaden mellan gräsarterna 8 maj, den högra är kärrgröe och den vänstra krypven.

    Resultatet från bägge banorna visade på att skärande maskin var bäst av alla led i uppkomst av nya gräsplantor. Piggvalsmetoden var inte långt efter men det var ändå skillnad på hur det utvecklade sig. Vertikalskärning + droppsådd och nollruta var generellt sett sämre.

    Visar täckningsgraden vid avläsningen på respektive försöksplats.
    Visar täckningsgraden vid avläsningen på respektive försöksplats.

    Skillnaden mellan gräsarterna var otroligt stor och kärrgröe är den gräsart som etablerar sig snabbast under kalla förhållanden. Vid båda avläsningarna (8 och 10 maj, samt 23 och 24 maj) var kärrgröe den gräsart som kommit längst i sin uppkomst, krypvenen var väldigt seg och måste ha högre marktemperatur om det ska etablera sig tillfredsställande. Användning av vätmedel gav ingen effekt alls då mätresultaten inte visade någon skillnad i fuktighet mellan behandlad yta och obehandlad yta.

    Sammanfattar man resultaten och mina egna reflektioner måste fröet ha god markkontakt för att etablera sig bra. Således är det viktig att gräsfröet verkligen får markkontakt annars riskerar man att etableringen blir sämre. Detta stärker motivet att inte använda vertikalskärning och droppsådd som metod då resultaten var mycket sämre jämfört med skärande maskin och piggvals. Fler frågor och tankar som kommit upp under försökets gång är om inte utsädesmängden kan minskas vid skärande maskiner? Ska vätmedelsbehandling göras oftare?

    Jag vill rikta ett stort tack till försöksklubbarna Surahammars GK och Leksands GK men även de som hjälpt till med material (SW Horto) och maskiner (Stockholm Golf & Turf).

    Projektet fortsätter 2018 och försöksplats är inte bestämt ännu, men vet du om att du har vinterskador på någon/några greener och är villig att ställa upp i försöket kontakta gärna mig.

    För mer information angående projektet kontakta mig!

    Carl-Johan Lönnberg

    Bankonsulent Svenska Golfförbundet

    Mobil: 070-145 47 44

    e-post:carl-johan.lonnberg@golf.se

  13. GEO OnCourse Sverige klart
  14. Banskötsel 2018

    GEO OnCourse Sverige klart

    Nu är äntligen den nya miljöcertifieringen OnCourse Sverige tillgänglig. Vi är ett av de första länderna i världen som får en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Det har inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Den svenska varianten har samma stomme som det internationella programmet, men har översatts och anpassats till våra förhållanden.

    Det som utmärker det nya programmet är främst:

    - Fler frågor/påståenden i stället för att skriva fritext (enklare).

    - Översatt till svenska.

    - Sverigeanpassat för lagar, regler, länkar med mera.

    - Ett dokument/program för hela anläggningens miljödokumentation.

    Hur förbereder vi klubben inför arbetet?

    Anläggningen kan förbereda arbetet med miljöcertifieringen genom att före registreringen kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern, länk nedan.

    Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben, gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella.

    Registring och uppstart

    Registrera anläggningen på getoncourse.golf Arbeta igenom programmets delsektioner, svara på frågor, beskriv er verksamhet och ange data.

    Vi återkommer under våren med mer utförlig information och förslag på hur vi lanserar och jobbar med GEO OnCourse Sverige. Vi planerar att tillsammans med golfdistrikten erbjuda anläggningar möjlighet att under året medverka i cirka fyra träffar, där intresserade klubbar kan träffas och diskutera, utbyta erfarenheter och stämma av sitt arbete med programmet.

    Inbjudningar till dessa träffar kommer under våren. Distrikten i Östergötland och Skåne är redan på gång och ett antal distrikt har visat stort intresse. Självklart kan anläggningen registrera sig och jobba enskilt med programmet.

    Förutom den info som gått ut genom nyhetsbrev och andra publikationer har vi informerat om programmet på SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, Erfa-träffar och möten på enskilda anläggningar.

    Se mer utförlig information i foldern GEO On Course Sverige.

    Text: Peter Edman

  15. Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång
  16. Banskötsel

    Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång

    Sverige är det första landet i världen som kommer att få en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

    Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

    Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
    - Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
    - Programmet är översatt till svenska.
    - Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
    - Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

    Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
    - Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
    - Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

    När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
    - Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
    - Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

    Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

    Porträttbild på Peter
  17. ”Nya” banskötselutbildningarna en succé
  18. Banskötsel

    ”Nya” banskötselutbildningarna en succé

    Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association enades i våras om en ny utbildningstrappa för de olika banskötselutbildningarna för att ytterligare anpassa dem efter golfanläggningarnas behov. Redan nu ses en klar ökning av antalet deltagare.

    Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

    Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

    Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

    Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

    Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

    I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

    Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

    Grafik som visar utbildningstrappan för golfbanepersonal.

    Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

    En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

    Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

    Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

    Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

    Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

    Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

    Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

    Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

    Porträttbild på Håkan Stålbro
  19. Aktuellt om kemiska bekämpningsmedel på golfbanan
  20. Banskötsel

    Aktuellt om kemiska bekämpningsmedel på golfbanan

    Kemiska bekämpningsmedel har diskuterats mycket, speciellt i år då några medel har fasats ut. Införandet av integrerat växtskydd, IPM, och den kraftiga ökningen av svampsjukdomen Dollar spot i speciellt södra Sverige, är andra faktorer som påverkar läget.

    Integrerat växtskydd, IPM, innebär att man i ökad utsträckning ska använda förebyggande skötselåtgärder där man försöker gynna gräset och minska förutsättningarna för skadegörare. Dessa åtgärder ska dokumenteras, exempelvis i sprutjournalen. Är inte de förebyggande åtgärderna tillräckliga finns fortfarande möjlighet att använda godkända kemiska bekämpningsmedel.

    Förebyggande skötselåtgärder kan vara klippning med vassa knivar, daggning av greener och andra ytor på hösten, torra gräsytor, optimerad gödsling och vattning samt effektiv och optimerad användning av bekämpningsmedel.

    En del av IPM-arbetet är att spruta så lite som möjligt men att de sprutningar som utförs ska vara så effektiva som möjligt. Den miljömässigt sämsta kemiska bekämpningen är den som har liten eller ingen effekt på skadegöraren.

    Vi försöker därför ha kontinuerlig kontakt med myndigheter, forskare och andra intressenter för att försöka få tillgång till de effektivaste och miljömässigt minst dåliga preparaten mot de skadegörare vi har.

    Vi hoppas och tror att tillgång till flera preparat inte nödvändigtvis behöver betyda ökad användning av mängden aktiv substans, utan att varje behandling blir mer specifik och effektiv.

    Vi hoppas och tror att växling mellan preparat med olika verkansprinciper i skadegöraren, minskar risk för eventuell resistens.

    Vi kommer fortlöpande att bevaka och rapportera vad som händer i Sverige och internationellt när det gäller dessa frågor.

    Porträttbild på Peter