Aktuellt om banskötsel

Sedan 2003 har det pågått sortförsök på gräs till golfbanor runtom i Skandinavien. Försöken är i finansierade av Sterf (Scandinavian Turfgrass & Environment Research Foundation). Tidigare har vi fått förlita oss på försök gjorda i USA eller England, med helt andra klimatiska och geografiska förutsättningar, för att kunna välja arter och sorter vid ny- eller hjälpsådd. Nu kan vi med mycket större säkerhet veta att vårt val verkligen fungerar under våra förhållanden.

Under 2015 presenterades den senaste rapporten Scangreen 2011-2014, en 91-sidig rapport där du verkligen kan skärskåda hur varje art och sort har fungerat på de olika försöksplatserna.

Utifrån dessa försök har sedan en mer populärvetenskaplig gräsguide, nu på svenska, skapats som redogör för de olika gräsarternas styrkor och svagheter på olika spelytor på våra golfbanor.

En tredje skrift, Krypvenssorter till greener i Skandinavien ger dig direkt vägledning till ditt val av sort vid ny- eller hjälpsådd. Denna guide är också geografiskt indelad i en nordligare och en sydligare del så att du än mer precist kan göra rätt val.

Dokumentation ska utföras oavsett vilken typ av utrustning som används och kan skapas i form av text på papper, digitalt eller ljudupptaget. Den ska lagras i minst tre år.

Kraven på vad som ska anges är:

• Datum och klockslag (hel timme) när spridningen påbörjades
• Namnet på den som utför bekämpningen
• Växtskyddsmedlet ska dokumenteras med det namn som anges på etiketten
• Dosen ska dokumenteras med samma enhet som anges på etiketten
• Om växtskyddsmedel som är skadligt för pollinerande insekter används, ska det dokumenteras om det fanns blommande växter på ytan
• Området som behandlats ska anges, så det är tydligt även för en utomstående. En karta eller skiss över golfbanan med greener, tees, fairway eller andra ytor som behandlas ska vara markerade och namngivna
• Fasta och anpassade skyddsavstånd* (meter) vid spridning ska anges och vilka objekt de hålls mot (*ev. markeras på skiss eller karta.) Använd SJV:s Hjälpreda för bestämning av skyddsavstånd)

Syftet med spridningen ska dokumenteras enligt något av följande alternativ:

1. Spridningen har utförts för att skydda gräset mot angrepp från svamp, insekter eller annat
2. Spridning har utförts för att påverka växts livsprocess exempelvis tillväxtreglering, aktivering av växtens försvarsmekanism eller liknande
3. Spridning i syfte att förstöra oönskade växter m m. Exempelvis ogräsbekämpning, mossbekämpning eller liknande
4. Ytterligare alternativ som inte berör golfbranschen, är spridning för ökad hållbarhet av produkt eller groningshämning

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att de som sköter sin dokumentation i sprutjournalen, vilket är ett krav, uppfyller den dokumentation som krävs. Vi har tagit fram en sprutjournal som justerats så att enheter och detaljer stämmer helt överens med dokumentationskraven.

Påminnelse om att ansöka till kommunen vid användning av kemiska växtskyddsmedel

Som vi påmint om tidigare är det dags att ansöka om tillstånd hos kommunens miljökontor för årets preliminära kemiska bekämpning. Även om vi hoppas det dröjer tills det finns ett behov för det får ni räka med att handläggningen för att få tillstånd tar lång tid, ofta flera månader.

Eftersom vi inte vet hur säsongen kommer att utveckla sig och vilka bekämpningar som eventuellt behövs är det bra om ni kan lämna in vilka troliga bekämpningar ni kommer att utföra under året.

Exempel
ev. maskros och groblad under våren (maj).
ev. antraknos under sommaren, (juli, augusti)
ev. snömögel, någon/några behandlingar under hösten (ex oktober)

De flesta kommuner går med på att få en ansökan med preliminära uppgifter om man kommer överens med dem att komplettera den med kort varsel via telefon, SMS eller mejl när det är aktuellt att bekämpa.

Om ni inte har bra kontakt och rutiner med kommunen hur de vill ha er ansökan redan i dag, ta kontakt med er kommun och gör upp hur de vill ha er ansökan. Det varierar mycket i rutinerna i olika kommuner.

Det viktiga är att lämna in en ansökan och följa de regler som finns för godkända växtskyddsmedel för golf.

Se ansökningsblankett och information om vilka uppgifter som ska bifogas.

Det innebär att Sportak, Starane och Tomahawk ”får överlåtas av innehavare och andra än den som är innehavare” till och med 30 juni 2016. Produkterna ”får lagras, bortskaffas och användas” till och med 30 juni 2017.

Fram till halvårsskiftet 2016 kan produkterna köpas och därefter kan de användas ytterligare ett år.

Som det ser ut i dagsläget kommer det, efter 30 juni 2017, finnas tre godkända svampbekämpningsmedel och ingen godkänd kemisk produkt för ogräsbekämpning. Uppdaterad lista gällande godkända produkter finns här samt i Greenbladet. Besluten gällande upphörandet av produkterna går att söka på Kemikalieinspektionen.

Hur ser då framtiden ut gällande växtskyddsmedel inom golfen? Inom Scandinavian Turfgrass and Environmental Research Foundation (Sterf) pågår flera projekt. Som en del i ett projekt genomförs försök som underlag för en eventuellt kommande registrering av en produkt som påverkar gräset att  ”utveckla ett försvar” (så kallad inducerad resistens) mot snömögel. Mer om detta försök går att läsa på inducerad resistens.

Gällande kemiska växtskyddsmedel utförs försök i Sterf:s regi i samarbete med växtskyddsföretag. Ett exempel på ett sådant försök hittar du här fungicidutvärdering

Förutom nämnda försök arbetar Svenska Golfförbundet (SGF) med att upprätthålla kontakten med företag som tillhandahåller kemiska växtskyddsmedel och de som har biologiska produkter. Gällande kemiska produkter är det bästa för användaren att produkten registreras för grönyta/golf. Ett annat alternativ är att exempelvis SGF söker ett så kallat ”utvidgat produktgodkännande” (tidigare ”off label”) för en lämplig produkt, som redan finns registrerad för andra grödor i Sverige. I nuläget finns produkter ”på gång”, som företag avser att registrera, dock går det inte att säga när dessa kan vara tillgängliga på marknaden. Avseende biologiska produkter eller produkter som benämns som ”plantstärkande” eller liknande, framhåller bankonsulenterna på SGF behovet av att låta dessa produkter testas av oberoende aktör för att verifiera effekten av produkten i fråga.

I Danmark har försök med kemiska ogräsmedel genomförts under 2015. Resultaten från dessa försök kommer att påverka vilka produkter SGF kommer att arbeta för att få tillgång till.

Avslutningsvis vill bankonsulenterna påtala något som förhoppningsvis är en självklarhet. Även om en del av er upplever att vi har ”få” växtskyddsprodukter, är det oerhört viktigt att inte använda någon annan produkt än de som är godkända för golfen. Förutom risken att själva drabbas ekonomiskt, kan det innebära att ämnen som inte har effekt på våra skadegörare sprids på golfbanorna. Och ETT rapporterat fall av missbruk av icke lagliga produkter kan mycket väl leda till negativ publicitet av  golfsporten – och det är något vi inte vill ha! 

Med på resan fanns också HGU-stipendiaten Malin Kjebon från Troxhammars GK och det blev fem dagar fyllda av olika föreläsningar blandat med mässbesök.

Trenden från de senaste åren höll i sig, vilket innebar nya rekord både för mässan och för utbildningarna. I siffror såg det ut så här:

Utbildningsdelen som bestod av fyra dagar fyllda av föreläsningar i allt från årets huvudtema organisation och arbetsledning till gräs, näring, ekonomi m m lockade totalt 3 014 deltagare. En utförligare rapport från de olika föreläsningarna kommer vid ett senare tillfälle.

Mässdelen som pågick i tre dagar lockade totalt 4 046 besökare och hade i år fem hallar och totalt 150 företag att hålla koll på.

Denna typ av kraftsamling är något som vår bransch verkligen behöver, det är bara att hoppas att trenden kommer till Sverige och det redan 2016. Att träffa både nya och gamla vänner under några dagar, helt inriktade på modern banskötsel och dess utmaningar är ett bra sätt att höja yrkets status samtidigt som man får chansen att lära sig något nytt.