Lagar och regler som påverkar golfverksamheten

Lagtexten: Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Allmänt om arbetsmiljö och ansvaret för arbetsmiljön

Ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats regleras framförallt i Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Därutöver har Arbetsmiljöverket, som har till uppdrag att se till att arbetsmiljölagstiftningen efterföljs, givit ut särskilda föreskrifter (AFS) som också är juridiskt bindande.

Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren är skyldig att förvissa sig om att den som ska utföra ett jobb får tillräcklig instruktion och verkligen lär sig arbetet. Personalen ska, dels veta vilka risker som kan finnas, dels kunna undvika riskerna.

En chef är skyldig att känna till AML och de arbetsmiljöregler som gäller för arbetsplatsen. Det kan även vara lämpligt att chefer i organisationen får olika uppgifter rörande miljöarbetet, som att initiera skyddsronder och administrera andra delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Läs om systematiskt arbetsmiljöarbete

Dataskyddsförordningen (GDPR) reglerar all personuppgiftshantering för företag och organisationer i EU. I den svenska golfverksamheten görs dagligen en mycket stor mängd databehandlingar. All information samt råd och rekommendationer för hur golfklubben ska hantera personuppgifter i verksamheten, i Golfens IT-system, i andra IT-system samt i ostrukturerad form, finns samlat på en särskild sida om personuppgifter.

Personuppgiftshantering i golfen 

Lagtexten: Lag om kassaregister (2007:592)

De flesta aktörer som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste enligt regelverket för kassaregister ha ett certifierat kassaregister. Syftet är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.

Den som är skyldig att ha ett kassaregister måste anmäla kassaregistret till Skatteverket. Som företagare måste man alltid ta fram och erbjuda kunden ett kvitto. Ett bra sätt att säkerställa att klubben och dess samarbetspartners (krögare, shopinnehavare m fl) uppfyller kraven om kassaregister är att ta in bestämmelser om detta i klubbens stadgar.

Lagtexten: Konkurrenslagen (2008:579)

Domar/beslut:
Konkurrensverkets beslut om förbud mot greenfeeöverenskommelse
Marknadsdomtolens beslut i Bilsportsmålet

Konkurrenslagen har som syfte att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens.

Även marknaden för tillhandahållet av golfspel träffas av konkurrenslagens begränsningar. Lagens ändamål är alltså att se till att konkurrensen på marknaden för tillhandahållandet av golfspel inte begränsas på ett sätt som hindrar att den bedrivs effektivt – det vill säga att det ska råda fri och ren konkurrens. Konkurrenslagen gäller för all idrottslig verksamhet.

Aktörer som omfattas av konkurrenslagen kan vara både fysiska eller juridiska personer som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Därmed omfattas även ideella föreningar av konkurrenslagens omfång så länge de bedriver ekonomisk eller kommersiell verksamhet, vilket golfklubbarna får anses utöva.

Flera företag som gått samman i något avseende, så kallade sammanslutningar, utgör också företag enligt konkurrenslagen. Ett exempel på en sådan sammanslutning är ett idrottsförbund som består av flera olika idrottsföreningar. Nedan hänvisas enbart till termen "företag" men avser såväl aktiebolag som ideella och ekonomiska föreningar.

Förbud enligt konkurrenslagen

Konkurrenslagen förbjuder i huvudsak två olika åtgärder. Den första är konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag och den andra är ett företags missbruk av en dominerande ställning.

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

Avtal mellan företag är förbjudna om de har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt. Med avtal jämställs samordnade förfaranden och beslut av en sammanslutning av företag, exempelvis då ett idrottsförbund antar regler som hindrar medlemmar från att delta eller inneha uppdrag vid en annan förening. Ett avtal eller ett avtalsvillkor som är förbjudet enligt konkurrenslagen anses även vara ogiltiga i allmänhet.

Exempel på förbjudna avtal är sådana avtal som innebär att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, så kallad kartellverksamhet. Det kan vara ett avtal där flera golfklubbar kommit överens om ett visst medlemspris eller en överenskommelse om att gemensamt tillämpa en förhöjd greenfee för medlemmar tillhörande vissa klubbar. Det är sålunda förbjudet för en golfklubb att ta ut en högre greenfee för en spelare som är medlem i en "brevlådeklubb" eller liknande, detta även om klubben gör det i syfte att förbättra sin ekonomiska situation.

Konkurrensverket har under 2010 uppmärksammat ett samarbete mellan ett antal golfklubbar genom vilket klubbarna ansetts överträtt förbudet mot konkurrensbegränsade samarbeten enligt konkurrenslagen (se 2 kap 1 § konkurrenslagen).

Överträdelsen bestod i att klubbarna inför 2009 års golfsäsong samordnat sig om att gemensamt tillämpa en förhöjd greenfee för medlemmar tillhörande vissa golfklubbar. I sammanhanget är det av betydelse att det inte finns några centrala bestämmelser som berör eller styr golfklubbarnas pris- och avgiftssättning eller medlemsformer, det vill säga det är upp till varje enskild golfklubb att på egen hand besluta om vilka avgifter som klubben ska debitera sina medlemmar respektive kunder.

Ett konkurrensbegränsande samarbete enligt ovan ska inte förväxlas med andra typer av samarbeten mellan golfklubbar i form av medlemsförmåner. Det är till exempel tillåtet för två eller flera golfklubbar att samarbeta på så vis att om en spelare är medlem i golfklubb A, har spelaren rätt att spela på golfklubb B till en rabatterad greenfee jämfört med klubbarnas ordinarie greenfee. Ett sådant samarbete grundar sig på en kommersiell överenskommelse och utgör en del av de förmåner som klubbarna erbjuder genom deras medlemskap i klubben.

De förmåner som följer av det aktuella medlemskapet utgör en integrerad del av spelarens medlemskap i klubben och har för avsikt att gynna de samarbetande klubbarnas övergripande verksamhet. Det vill säga samarbetet är inte diskriminerande mot andra spelare då det är fritt för alla spelare att bli medlem på någon av de samarbetande klubbarna och därigenom få del av de aktuella medlemsförmånerna.

Däremot om klubbarna skulle samordna deras prissättning avseende greenfee på så vis att medlemmar tillhörande vissa golfklubbar skulle tvingas betala en förhöjd greenfee, riskerar detta klassas som ett konkurrensbegränsande samarbete enligt konkurrenslagen.

Företags missbruk av en dominerande ställning

Att ett företag är dominerande innebär att det har en stark ekonomisk ställning som gör det möjligt att hindra en effektiv konkurrens. Företaget kan då i hög grad agera oberoende av sina konkurrenter och kunder. Det kan exempelvis höja sina priser utan att det leder till att kunderna vänder sig till ett annat företag. Ett tecken på en dominerande ställning är om företaget har en marknadsandel som överstiger 40 procent.

Att ha en dominerande ställning på en marknad är inte förbjudet i sig. Däremot får ett företag inte missbruka sin ställning på ett sådant sätt att konkurrensen skadas. Det får till exempel inte använda sig av diskriminering eller underprissättning för att slå ut en svagare konkurrent eller förhindra att en ny aktör etablerar sig på marknaden.

Det är dock en ovanlig företeelse för en golfklubb att inneha en dominerande ställning då marknaden för tillhandahållandet av golfspel geografiskt sett är en konkurrensutsatt marknad över hela landet. Undantagssituationer kan dock uppstå i delar av landet där golfbanorna inte förekommer lika frekvent varför klubbarna bör vara medvetna om bestämmelserna angående missbruk av dominerande ställning. Likväl är det inte en omöjlighet då ett av landets golfförbund ålagts böter för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden.

Påföljd vid överträdelse av förbuden

Om ett konkurrensbegränsande samarbete ingås eller ett företag missbrukar sin dominerande ställning får Konkurrensverket ålägga ett företag att upphöra med överträdelsen av förbudet. Ett åläggande kan även utfärdas av Marknadsdomstolen på talan av ett företag som berörs av överträdelsen. Det ska även tilläggas att privatpersoner genom meddelande till Konkurrensverket om potentiella förbjudna samarbeten kan bidra till initieringen av ett ärende.

Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden får Stockholms tingsrätt, på talan av Konkurrensverket, besluta att ett företag ska betala en konkurrensskadeavgift. Avgiften får sättas till maximalt tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Denna avgift tillfaller staten. Företaget ska även ersätta den skada som uppkommit till följd av överträdelsen av förbuden.

Lagtexterna:
– Livsmedelslagen (2006:804) 
– Livsmedelsförordningen (2006:813)

Det finns även en del enklare lagbestämmelser som reglerar exempelvis en golfklubbs (alternativt för de aktörer som klubben hyr in) hantering av livsmedel, personalhygien, standard avseende livsmedelslokaler m m.

Livsmedelslagen (2006:804) samt livsmedelsförordningen (2006:813) syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Lagstiftningen är således relevant för en golfklubb där eventuell matservering eller automatförsäljning (exempelvis läskedrycker, choklad med mera sker i exempelvis ett klubbhus eller genom restaurang. Lagstiftningen omfattar även behandlingen av vatten (kvaliteten på dricksvatten) och snus/tuggtobak.

Det är självklarhet att mat och dryck som serveras i anslutning till en golfklubb också är hanterad på rätt sätt. Om golfklubben ser till att mat och dryck förvaras på ett korrekt sätt och att bäst-före-datum följs osv behöver den aktuella lagstiftningen inte vara speciellt betungande. Det som kan tänkas ske är att kommunen gör en så kallad inspektion av exempelvis en golfklubbs livsmedelshantering i sin kioskverksamhet, restaurangverksamhet m m.

Det är Livsmedelsverket som utövar tillsyn avseende den aktuella lagstiftningen och kan således meddela föreskrifter av olika slag som exempelvis "att livsmedel får handhas ... på marknaden endast i en anläggning som godkänts av behörig kontrollmyndighet". Det är i första hand kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder som utövar den tillsyn som krävs för att ovan nämnda bestämmelser åtföljs.

Livsmedelstillstånd

All slags försäljning av mat räknas som livsmedelsverksamhet. Det kan vara allt från en kiosk på nionde hålet till ett café i anslutning till klubbhuset. För att få bedriva livsmedelsverksamhet finns det krav att verksamheten är registrerad som en livsmedelsanläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004.

Det innebär att de livsmedelshygieniska krav som gäller inom EU ska vara uppfyllda och garanterar att lokal och utrustning håller en viss standard. I övrigt följer kraven på serveringslokalen, köket och matutbudet 8 kap. 14-16 §§ alkohollagen (2010:1622).

En livsmedelsanläggning definieras som platsen där exempelvis en krögare bedriver sin verksamhet, det vill säga själva restaurangen. Detta innebär att om krögaren flyttar till en ny lokal, krögaren byts ut m m räknas det som en ny livsmedelsanläggning varpå den måste registreras som sådan.

Registrering av en livsmedelsanläggning är inte speciellt betungande då det enbart är en administrativ åtgärd där information avseende den aktuella verksamheten förs in i ett register (handhas oftast av kommunens miljöförvaltning). Det kan även utöver registrering krävas att en livsmedelsverksamhet godkänns som en sådan. Kraven för godkännande träffar dock inte de verksamheter som kan tänkas drivas i anslutning till en golfklubb.

Om man startar en livsmedelsverksamhet utan att ha gjort en registrering riskerar man även att bryta mot livsmedelslagstiftningen vilket kan leda till att golfklubben står där utan restaurang under en längre tid. Observera att registreringsplikt även föreligger då det sker ett ägarbyte inom verksamheten. Registreringsförfarandet handhas som sagt av kommunerna och är i de flesta fall inte särskilt betungande då en livsmedelsanläggning i många fall kan registreras elektroniskt via kommunernas hemsidor. Ansökan skickas då till miljöförvaltningen för registrering.

Krav enligt alkohollagen för serveringstillstånd (utskänkningstillstånd)

Matservering är ett grundläggande krav för att en krögare ska erhålla serveringstillstånd (det vill säga tillstånd att sälja alkoholhaltiga drycker). Det är den allmänna standarden på såväl maten som på miljön som är avgörande för krögarens möjligheter att få ett serveringstillstånd.

Alkohollagen ställer höga krav på den som söker serveringstillstånd och på lokalen där serveringen ska ske.

Det är krögaren som söker om serveringstillstånd och som ansvarar för att lämna de uppgifter tillståndsenheten (kommunal enhet) behöver för prövningen. En ansökan om serveringstillstånd kan avslås om den som söker inte kommer in med begärda uppgifter.

Den som har stadigvarande serveringstillstånd kan även anordna provsmakning och har rätt att krydda spritdrycker för servering som snaps efter anmälan till kommunen.

När man ansöker om serveringstillstånd görs en bedömning av (i) risk för störningar (närboende, trafik, ordning m m), (ii) sökandes lämplighet (kunskap, brottslighet, skulder, ekonomi, finansiering m m.) samt (iii) lokalens lämplighet (kök, matsal, brandsäkerhet, läge).

Det är kommunerna som beslutar om serveringstillstånd varför det inte är ovanligt att vissa kommuner ställer högre krav än andra. Golfklubben rekommenderas därför ta kontakt med den kommun där serveringsstället är beläget om den har frågor angående serveringstillståndet.

När behövs ett serveringstillstånd?

Försäljning eller servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast ske om tillstånd har meddelats eller annan laglig rätt föreligger. Med försäljning menas varje form av alkoholservering mot ersättning/betalning. Som ersättning räknas också de fall då alkoholdryck ingår i annan avgift, till exempel entréavgift.

Det är, i många fall, tillåtet att utan serveringstillstånd bjuda på alkoholdrycker (dock inte i caféer, matsalar osv) för slutna sällskap. Det är på samma sätt oftast tillåtet att flera personer kommer överens om att tillsammans köpa och konsumera alkoholdrycker till självkostnadspris. Det finns också vissa möjligheter för privatpersoner att enstaka gånger sälja alkoholdrycker till självkostnadspris, till exempel vid ett bröllop.

Det är inte tillåtet att marknadsföra varor, tjänster eller arrangemang med hjälp av alkoholdrycker. Man kan alltså inte annonsera "spela golftävlingen – få en flaska likör".

Serveringslokalen

Serveringslokalen ska omfatta ett visst avgränsat utrymme och vara överblickbar, vilket är grundläggande för alla typer av serveringstillstånd (se 8 kap. 14 § alkohollagen). Serveringslokalen ska vara utrustad med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Det är fortfarande inte meningen att serveringstillstånd ska kunna ges för gatukök och liknande miljöer. Gästerna ska i normalfallet kunna beställa och bli serverade vid bordet.

Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen.

Serveringslokalen ska vara lämplig från brandsäkerhetssynpunkt. Kravet gäller även för cateringverksamhet med undantag för servering som sker i lokaler som inte är avsedda för allmänheten, till exempel i enskilda hem eller på en arbetsplats.

Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda.

Kan klubben servera alkoholhaltiga drycker i kiosken ("half-way-house") i anslutning till golfbanan?

En uteservering ska vara ordentligt avgränsad. Ingen servering får ske utanför det område som godkänts som serveringsyta. Serveringstillståndet kan annars komma att ifrågasättas. Det kan även vara ett brott mot ordningslagen att utöka serveringen utanför tillåtet område.

En viktig parameter för bedömningen om serveringstillstånd ska godkännas är om uteserveringen ligger i nära anslutning till restaurangen för vilket serveringstillståndet gäller. Det kan därmed bli problematiskt att få serveringstillstånd för en yta som ligger en bra bit bort från restaurangen.

Följaktligen om kiosken ligger i anslutning till golfbanans restaurang är det normalt sett inga problem att servera exempelvis öl i kiosken, detta då ytan i anslutning till kiosken kan omfattas av serveringsytan till restaurangen.

Däremot om kiosken ligger en bit ut på golfbanan gäller troligtvis inte det serveringstillstånd som finns för restaurangen. Det kan även bli aktuellt att kiosken tvingas utbjuda det matutbud som krävs för att få serveringstillstånd (se 16.5.2.4 nedan). Det är således viktigt att antingen klubben eller krögaren är införstådd med vilka regler som gäller.

SGF:s alkoholbestämmelser

Även om det är en viktig del av flera golfbanors koncept att det är möjligt att servera alkoholhaltiga drycker i anslutning till golfbanan, är det också viktigt för golfklubben att alkoholförtäringen sker på ett sunt och korrekt sätt.

Det är till exempel enligt SGF:s alkoholbestämmelser och RF:s stadgar inte tillåtet att företagsrepresentanter i samband med "företagsgolf" utbjuder alkoholhaltiga drycker till golfspelare – framförallt under pågående rond.

Juridiska Nämnden har med stöd av RF:s stadgar ålagt en golfklubb, i egenskap av ansvarig för evenemanget ifråga, att böta 10 000 kronor för att ha brutit mot RF:s stadgar avseende golfklubbars tävlingsverksamhet.

Juridiska Nämnden har även anfört följande om SGF:s alkoholbestämmelser:
Av Spel- och tävlingshandboken punkt 1.12.1 "Alkohol och droger" följer att alkoholhaltiga drycker inte får konsumeras på golfbanan i samband med tävlingsspel.

Att spela sällskapsspel i berusat tillstånd är inte förenligt med allmänt golfvett och inte heller acceptabelt ur idrottsliga synpunkter. Det är inte heller förenligt med den policy mot alkoholförtäring som RF och SGF ställt sig bakom. För den som under eller i anslutning till golfspel inför utomstående uppträtt i synbart berusat tillstånd kan ansvar enligt 14 Kap 2 § 13 p RF:s stadgar komma i fråga. Där stadgas om uppträdande som skadat eller uppenbarligen kunnat skada idrottens anseende. För ansvar enligt denna bestämmelse bör dock, som nämnts, krävas att uppträdandet har bevittnats även av utomstående och inte enbart av medspelare i bollen.

Beträffande frågorna om den formella handläggningen av bestraffningsärenden enligt 14 Kap i RF:s stadgar tillämpar Juridiska Nämnden, vid sidan om sina egna handläggningsregler, allmänna straffprocessuella regler i tillämpliga delar. Det innebär bland annat möjlighet för bestraffningsorgan att avvisa bevisning och fri prövning av den bevisning som förekommit i ärendet.

Får minderåriga servera sprit och öl?

Det är vanligt att minderåriga sommararbetar på landets golfbanor och det kan i sådana fall även bli aktuellt för de minderåriga att servera alkoholhaltiga drycker i exempelvis klubbens restaurang, café eller kiosk (förutsatt att serveringstillstånd meddelats enligt ovan).

Enligt alkohollagen finns inte någon nedre gräns för hur gammal man måste vara för att få servera/det vill säga sälja alkohol. I AFS 1996:1 (Arbetsmiljöverkets författningssamling) om minderåriga står det i § 2 att arbetsuppgifter ska väljas med stor omsorg och att man ska ta särskild hänsyn till den minderårigas fysiska och psykiska förutsättningar. Att servera alkohol anses enligt Arbetsmiljöverket inte vara en lämplig uppgift för minderåriga.

Det finns dock ett krav att restauranger som innehar serveringstillstånd också måste utse en serveringsansvarig som ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt. Härvid rekommenderas klubben, för det fall frågor uppstår, kontakta den kommun som serveringsstället är belägen i.

Det är däremot inte tillåtet att sälja eller servera alkohol till personer som ännu inte fyllt 18 år.

Köket

Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter.

Köket ska finnas i anslutning till serveringslokalen.

Köksutrustningen måste hålla en viss standard, till exempel är vanlig lägenhetsspis eller mikrovågsugn inte tillräcklig utrustning. Detta krav gäller även för cateringverksamhet.

Matutbudet

Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats. Enbart sallader eller smörgåsar är inte tillredd mat i lagens mening och tillgodoser heller inte kravet på ett varierat utbud av maträtter.

Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla ett varierat utbud av maträtter. Såväl förrätter och huvudrätter som efterrätter ska kunna erbjudas.

Det ska inte vara något nödvändigt krav att varma maträtter kan serveras, förutsatt att matutbudet och förhållandena i övrigt har den allmänna standard som krävs för serveringstillstånd. Däremot kan serveringstillstånd inte medges om enbart enklare anrättningar, till exempel smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd erbjuds. Det innebär att gatukök, caféer och liknande enklare serveringsställen inte heller i fortsättningen ska kunna komma ifråga för serveringstillstånd. En noggrann prövning görs för varje enskilt serveringsställe.

Efter klockan 23.00 ställs inte lika höga krav på ett varierat matutbud. Gästerna ska dock kunna erbjudas flera olika rätter av enklare slag, till exempel kalla maträtter eller maträtter som värms i mikrovågsugn. Enbart chips eller nötter är inte tillräckligt.

Ovanstående krav gäller även för cateringverksamhet.

Brandsäkerhet

Om det börjar brinna är det viktigt att personer på golfklubben kan sätta sig i säkerhet. En brand sprider sig snabbt och därför är det viktigt att det går fort att utrymma lokalerna. Som regel ska det finnas minst två utrymningsvägar. Tänk på att hålla utrymningsdörrar olåsta och fria från hindrande föremål. Uppställda tombackar, serveringsvagnar eller liknande föremål framför utrymningsvägar kan hindra människor från att komma ut.

Se till att skyltningen till alla utrymningsvägar är tydlig och att det finns tillgång till brandredskap i tillräcklig omfattning. Respektera det högsta tillåtna antal personer som samtidigt får vistas i lokalerna. Det handlar om din och dina gästers säkerhet.

Tänk på att:

- det som regel ska finnas minst två utrymningsvägar

- hålla utrymningsvägar olåsta och fria från hindrande föremål

- tydligt skylta var man kan finna släckningsutrustning, brandinstruktioner etc

- skyltningen till utrymningsvägar ska vara tydlig

- det i regel krävs tillstånd för att hantera brandfarliga varor, till exempel gasol till grillar, tillstånd söks hos kommunens byggnadsnämnd

Vidare är det så att hyresgäster (exempelvis om golfklubben hyr/arrenderar en golfanläggning av en markägare) inte har rätt att utföra/ändra på fasta installationer, det har bara fastighetsägaren. Räddningstjänsten förutsätter att en dialog förs mellan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren/hyresgästen där man bestämmer vem som ska göra vad. Ansvarsfördelningen är en viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet.

Lagtexten: Marknadsföringslagen (2008:486)

Domar/beslut: Marknadsdomstolens dom om marknadsföring av medlemskap i golfklubb 

Marknadsföringslagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter. Lagens syfte är att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Alla näringsidkare som efterfrågar eller marknadsför produkter inom sin verksamhet omfattas av lagen, det vill säga golfklubbars annonsering och marknadsföring omfattas av de aktuella bestämmelserna.

Annonsering som är avsedd att främja en verksamhet av ekonomisk art och försäljningen av tjänster som verksamheten tillhandahåller utgör marknadsföring i marknadsföringslagens mening. Det kan exempelvis vara annonsering som syftar till att locka medlemmar, marknadsföra en ny anläggning m m.

Golfklubbar har enligt marknadsdomstolen ansetts utgöra näringsidkare som bedriver verksamhet av ekonomisk art. Klubbarna måste därför oavsett om de drivs som ideell förening eller aktiebolag följa marknadsföringslagens bestämmelser.

Otillbörlig marknadsföring

Av marknadsföringslagen framgår att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot detta är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt kommer att påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut. Exempel på otillbörlig marknadsföring är aggressiv marknadsföring som innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller liknande och framförallt vilseledande marknadsföring.

Den vanligaste formen av otillbörliga förfaranden vid marknadsföring är användningen av vilseledande påståenden och framställningar. Det kan vara fråga om information som är direkt felaktig eller information som är ägnad att vilseleda konsumenten, även om uppgifterna i sig är korrekta. Förbudet gäller även för framställningar som utelämnar information eller som leder till missuppfattningar i sådan omfattning att marknadsföringen framstår som vilseledande.

Ett exempel kan vara att en golfklubb utger sig för att vara bäst på sitt område utan att ha visat att det stämmer – det vill säga en annons som till exempel "Kom och spela hos oss på Golf IF – vi har de snabbaste och finaste greenerna i hela Skåne, vi lovar – kom och prova så får du se" kan anses vara vilseledande såvida inte golfklubben i fråga kan bevisa sitt påstående (detta är dock osannolikt).

Påföljder vid otillbörlig marknadsföring

En golfklubb vars marknadsföring är otillbörlig enligt marknadsföringslagen får förbjudas att fortsätta med denna eller med annan liknande åtgärd. En golfklubb som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna ut sådan information.

Om golfklubben uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden får klubben åläggas att betala en marknadsstörningsavgift. Avgiften får sättas till maximalt tio procent av klubbens årsomsättning. Förutom marknadsstörningsavgiften ska klubben även ersätta den skada som till följd av överträdelsen av förbuden uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.

Lagtexten: Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand tillgänglig och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Enligt 2 kap. 3 § LSO ska ägare eller i vissa fall verksamhetsutövare upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet för vissa byggnader eller anläggningar och lämna in denna redogörelse till kommunen. I sammanhanget omfattas golfbanor där det finns platser för fler än 1 000 personer, helt eller delvis under tak.

Kommunen utövar tillsyn över efterlevnaden av LSO och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förutom den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggörs den enskildes eget ansvar för brandskyddet och ska fungera som ett hjälpmedel för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 2 kap 2 § LSO.

Som verksamhetsutövare har golfklubben ansvar för att verksamheten/organisationen runtomkring klubben följer bestämmelserna i LSO. Det är viktigt att golfklubben och mark- eller fastighetsägaren har klargjort vad respektive organisations ansvar för brandskyddet omfattar; vem byter lampor i nödutrymningsskyltarna, vem som underhåller handbrandsläckarna och så vidare. Finns det en klar ansvarsfördelning är mycket vunnit i arbetet med brandskyddsronder och åtgärds- och serviceplaner.

I enlighet med LSO är räddningstjänsterna ute i landet skyldiga att ge råd och stöd till näringsidkare så att de kan uppfylla sina skyldigheter.

Från 1 juli 2019 gäller skärpta bestämmelser för var det är tillåtet att röka och inte.

Restauranger har länge varit rökfria zoner i Sverige. Likaså finns en generell rätt till rökfria arbetsmiljöer och allmänna lokaler och miljöer (som butikslokaler, idrottshallar och konferensrum). Det sistnämnda förutsätter att allmänheten har tillträde till lokalerna.

För golfanläggningar innebär dessa bestämmelser i praktiken att det ska råda rökförbud generellt sett i alla rum och ytor i klubbhus, omklädningsrum och restauranglokaler.

Med det utökade rökförbudet i tobakslagen blir det även förbjudet att röka på uteserveringar och vid entréer till de skyddade lokalerna. Riksdagen har också valt att förbjuda rökning på inhägnade idrottsanläggningar utomhus.

Regeringen skrev i förarbetena att golfbanor, motions- och skidspår inte är tänkta att omfattas av det nya förbudet då det på dessa platser finns möjlighet för rökare att dra sig undan. I den konkreta lagtexten undantas inte golfbanor som är inhägnade (för att hålla människor borta), vilket ett antal banor faktiskt är.

Det finns inga hinder för banägaren (klubb eller bolag) att förbjuda rökning på golfbanan. En sådant förbud kan även motiveras med risken för gräs- och skogsbrand.

Ansvaret för att upprätthålla rökförbudet ligger alltid på ägaren (till exempel klubben) eller den som disponerar lokalen (till exempel krögaren). Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.

Mer information:

Folkhälsomyndigheten – Nya regler om rökfria utomhusmiljöer

Tobakslagen – 6 kap. Rökfria miljöer §1–10