Golfbanan blir utomhusklassrum i pandemins spår

I spåren av pandemin satsar golfen på att skapa utomhusklassrum för elever på grundskolor och grundsärskolor i Stockholms stad. Ökad inlärning och rörelse, bättre skolprestationer och smittsäker undervisning är några av ledstjärnorna.

Tre grundskolor kopplas till tre golfklubbar med start i höst: Hjulsta Grundskola (Viksjö golfklubb), Bäckahagens skola (Björkhagens golfklubb) och Mälarhöjdens skola (Haninge golfklubb). Redan tisdagen den 25 maj samlas lärare och skolledare för en digital kick-off som start på projektet.

Eva Krantz är projektledare för Golfbanan som utomhusklassrum och Spring i benen på Utbildningsförvaltningen Stockholms stad – satsningar som syftar till att få huvudstadens grundskolor och grundsärskolor att uppfylla läroplanens mål om minst 60 minuters rörelse per dag. Hon säger:

Skolbarn går på en grusväg i lummig miljö.

– Om lektionerna hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet. Skolan ska bidra till att alla elever ges förutsättningar att grundlägga en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet. En nivå på sextio minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag beskrivs av forskningen som ett mål. Att vara ute är inne!

Golfbanan som utomhusklassrum är ett beprövat koncept. En pilotstudie genomfördes på Motala golfklubb 2018, där mellanstadieelever på Smedsbyskolan i Motala fick komma till golfklubben för undervisning utomhus. Det blev en skoldag på hösten och en på våren som avslutades med prova-på golf under ledning av klubbens tränare. Pilotstudien inom utomhuspedagogik genomfördes av STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och Spetsa vid Linköpings universitet. Målet var att undersöka vilka delar av en golfbana som kan användas som utomhusklassrum och utomhuspedagogik användes som ett komplement till traditionell undervisning i klassrummet. 

– Elever och lärare kunde därmed tillgodogöra sig alla positiva möjligheter som forskningen visar när det gäller variation och växelverkan mellan olika lärmiljöer, till exempel förbättrade skolprestationer, ökat samarbete, mindre stress, färre konflikter och ökad rörlighet, säger Maria Strandberg, direktör på STERF tillika forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

STERF har under 15 år forskat på hållbar anläggning och skötsel av grönytor. Nu flyttas fokus delvis från den finklippta delen av golfbanan till skogsbryn för skolundervisning, tillsammans med Svenska Golfförbundet, Stockholms stad och organisationen Skogen i skolan.

En lärare och några barn sitter samlade runt en håv på golfbanan

– Förutsättningarna för att lära ute minskar i takt med att staden förtätas, stadsnära grönytor försvinner och tätortsnära natur blir en bristvara. I det här sammanhanget är golfanläggningen en outnyttjad resurs för utvidgad pedagogisk markanvändning. Det finns många exempel på tätortsnära golfbanor som kan erbjuda värdefulla gröna, variationsrika ytor för undervisning utomhus och friluftsliv med inslag av natur- och kulturmiljöer under alla årstider. 

Att bidra med bättre förutsättningar för barns lärande och skolprestation kan vara en av golfens största samhällsnyttor, enligt Maria Strandberg.

– I potten ligger också ökad rörelse och fler unga som upptäcker golfen, en idrott som ger oss möjlighet att på ett unikt sätt kombinera idrott, friluftsliv och naturupplevelse – vilket många nya utövare upptäckt under pandemin som en mycket värdefull, hälsobefrämjande miljö.

Vill du veta mer om projektet?

Maria Strandberg, direktör STERF samt forsknings- och utvecklingschef Svenska Golfförbundet:

Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Thomas Björn, Idrottens Kraft

Mobil: 070-230 24 84
E-post: thomas@idrottenskraft.se

Fler nyheter

  1. Bättre klubbliv på Bedinge GK
  2. Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum
  3. Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning