Nulägesanalys om  hållbarhet och golf

Engagemanget för biologisk mångfald på landets golfklubbar är anmärkningsvärt stort. Nästan alla gör insatser, stora som små, för att bevara och utveckla den.

Exempel på andra åtgärder som nämns i enkätsvaren är anläggning av stenrösen, ekologiska kompensationsåtgärder, fågelmatning, skogsmushotell, trädvårdsprogram, sandgropar för kungsfiskare, brant för backsvalor, bränning av högruff, plantering av träd och buskar, ängsnycklar vid vattenbryn samt bete med får, hästar, kor och hjortar.

En stor majoritet (84 %) av Sveriges golfklubbar är multifunktionella – det vill säga fungerar som arenor för många andra aktiviteter än golf. Mer än var åttonde klubb anger också att man samverkar med andra aktörer i lokalsamhället på olika sätt.

Därmed levererar golfklubbarna en mängd andra samhällsnyttor, vid sidan av de som genereras av själva golfspelet.

Andra aktiviteter som nämns i öppna svar är footgolf, discgolf, gym, bad, pulkaåkning, fågelskådning, hundrastning, fiske/jakt och grillplatser.

Andra aktörer för samverkan som nämns i enkäten är turistbyråer, näringsliv, kommun, fritidsgårdar, pensionärsföreningar, hotell och restauranger.

Dessutom erbjuder hälften av alla klubbar tjänster till extern part, till exempel skötsel av andra grönytor, verkstadstjänster, snöröjning och skogsvård.

Klimatförändringarna är här och nu. Extrem torka, häftiga skyfall, nya svampsjukdomar och ändrade vinterförhållanden påverkar golfklubbarna redan idag. 

Torka är alltså den klimateffekt som drabbat flest klubbar (86 %) och det är också den klimateffekt som klubbarna tror utgör det största hotet de kommande tio åren. Inte så förvånande, med sommartorkan 2018 färskt i minnet. (Mer om vattenbrist och åtgärder under nästa rubrik).

34 procent har drabbats av det omvända – översvämningar. Notera dock att enkäten genomfördes innan sommaren 2023, då stora delar av Sverige  och svenska golfbanor drabbades av svåra skyfall och översvämningar.

Skadegörare, exempelvis svampsjukdomar, är högt på listan både över klimateffekter klubbarna redan drabbas av (58 %), och som man tror kommer att utgöra ett hot inom tio år. En möjlig förklaring är att många klubbar är oroliga för hur de ska kunna kontrollera skadegörare om kemiska växtskyddsmedel förbjuds inom EU. Att svampsjukdomen dollarspot etablerat sig på allt nordligare breddgrader kan också påverka synen på hotbilden.

När det gäller ändrade vinterförhållanden, som 58 procent drabbats av, ligger golfklubbar i Svealand över snittet, både bland de som drabbats och de som bedömer det som ett hot i framtiden. 

Golfklubbar i Norrland ligger generellt under genomsnittet när det handlar om effekter av klimatförändringar. Förklaringar kan vara att de har färre problem med skadegörare, är vana att hantera snö och is och har bättre tillgång till vatten.

Då torka bedöms vara ett av de stora hoten mot golfen behövs nya sätt att säkra bevattningsvatten och minska förbrukningen.

I princip alla golfbanor bevattnar olika delar av golfbanan. De delar som bevattnas i högst utsträckning är green (99 %), tee (92 %) och fairway (72 %).

Optimera bevattningsanläggningen och effektivisera handhavandet är två åtgärder som rankas högt, både när det gäller vad klubbarna gör idag (53 % resp. 43 %) och vad de skulle kunna göra inom tio år för att minska sin vattenförbrukning (42 % resp. 40 %).

När klubbarna bedömer vilka åtgärder de skulle kunna göra inom tio år för att säkra bevattningsvatten rankas att utöka befintliga dammar högst (47 %). 

Med egna dammar som vattenreservoarer behöver inte klubbarna förlita sig på andra aktörer för bevattningsvatten. Dammar är dessutom mycket värdefulla biotoper för biologisk mångfald. Dock fordrar anläggning av dammar mycket pengar och stora arbetsinsatser.

Andra möjliga åtgärder för att säkra bevattningsvatten som klubbarna nämner i sina öppna svar är fler individuellt styrda spridare, avsaltningsanläggning, dagvattenåtervinning och tillrinningsvatten vid nederbörd.

Insatsmedel vid skötsel av en golfbana är till exempel växtskyddsmedel, dressand, konstgödsel och organisk gödsel.

Över hälften (53 %) av klubbarna som svarat på enkäten upplever att brist på insatsmedel är ett problem idag, och nio av tio tror att det kommer att bli brist på insatsmedel i framtiden.

Kemiska växtskyddsmedel är det insatsmedel flest klubbar upplever en brist på idag (37 %) och tror det kommer bli brist på i framtiden (69 %). En förklaring kan vara att EU har aviserat ett framtida förbud mot kemiska växtskyddsmedel, vilket har diskuterats mycket i Golfsverige i olika sammanhang.

Bland de åtgärder klubbarna gör redan idag för att ersätta brist på olika insatsmedel kommer skapar bästa tänkbara växtmiljö för gräset på första plats (35 %), tillämpar IPM på andra plats (33 %) och analytisk skötsel på tredje plats (20 %). När klubbarna får frågan om de bedömer att det krävs ytterligare åtgärder inom tio år stiger siffrorna i samtliga kategorier.

Fler exempel på befintliga åtgärder som nämns i enkätsvaren är vältning, avdaggning, behovsanpassad gödsling, fler mekaniska insatser, högre klippytor, luftning och dressning även vintertid samt stödsådd med tåligare gräsarter.

Exempel på mer långsiktiga framtida insatser är att renovera greenerna med starkare gräs (till exempel krypven), använda och tillvarata vatten på bättre sätt samt konvertera till robotklippare och eldrivna maskiner.

Enkätsvaren visar tydligt att klubbarnas hantering av brist på kemiska växtskyddsmedel nu och i framtiden är att på olika sätt jobba med skötselåtgärder för att stärka gräset. Det är ett mycket glädjande resultat, då det troligen är det som kommer att krävas för att skapa bra spelytor i framtiden.

I enkäten fick golfklubbarna svara på vad de ser för behov av stöd för att möta framtidens utmaningar inom hållbar banskötsel.

Störst är behovet av utbildning (81 %), mer rådgivning (73 %) och mer konkret hjälp på plats (56 %). Många klubbar efterlyser också omvärldsbevakning, samt erfarenhetsutbyte och nätverksträffar för att se och lära av andra klubbar.

Exempel på andra behov som nämns i enkätsvaren är kommunikation med medlemmar och myndigheter, utökade resurser (ekonomi och personal), mer samarbete mellan banchef och klubbchef, forskning och nya tekniska lösningar. 

Flera respondenter uppger också att bristen på kompetent och utbildad banpersonal är ett stort problem.

Gruppering av svaren på enkäten utifrån storlek, landsdel och plats visar på en del generella mönster när det gäller hur klubbarna bedömer nuläge och hot, samt hur aktiva klubbarna är med åtgärder av olika slag:

Dessa generella mönster är tydligast för storlek och landsdel. När det gäller plats är mönstret inte lika tydligt, förutom att landsbygdsbanor nästan alltid placerar sig under det nationella genomsnittet.

Man kan tänka sig att mönstren beror på att stora klubbar har större resurser när det gäller pengar och personal. En annan förklaringsmodell kan vara att golfspelare, kommuner och länsstyrelser har en högre kravbild på stora klubbar i södra Sverige och i städer, samt att myndigheternas tillsyn där är noggrannare. 

Att golfklubbarna i Norrland ofta ligger under det nationella genomsnittet kan vara att de generellt har färre problem med skadegörare, är mer vana att hantera snö och is och har bättre tillgång på vatten.

Ladda ner hela nulägesanalysen som PDF