Sjukdomar & växtskydd

Du ska alltid dokumentera när du använder växtskyddsmedel. Inte bara för att det är krav, utan även för att kunna följa upp vad du gjort och vilka effekter det fått.

Det bästa är att dokumentera löpande. Då är det störst chans att du kommer ihåg allt och att det blir gjort.

Kom ihåg att journalen ska sparas i minst tre år och att inga rutor får lämnas tomma. En tom ruta är i lagens mening lika med att du inte tagit ställning. Vid kontroll kan du då behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

Du hittar mer information på sakertvaxtskydd.se, inklusive ifyllbara sprutjournaler per datum eller per plats du kan ladda ner till din dator och fylla i digitalt (finns två versioner – per datum och per plats, välj den som passar dig bäst).

Du kan också ladda hem Sprutjournalen till din mobil. Appen är gratis och finns i App Store och Google Play.

Som alla vet ska man vid användning av växtskyddsmedel tillämpa integrerat växtskydd (IPM).

Det finns åtta principer inom IPM: förebyggande åtgärder, övervakning, behovsanpassade beslut, val av metod, val av preparat, begränsad användning, åtgärder mot resistens och uppföljning.

Dessa principer utgår bland annat kommuner ifrån i sin checklista vid en eventuell tillsyn.

I Jordbruksverkets broschyr ”Hur bra är du på integrerat växtskydd?” kan du testa hur ni ligger till med de åtgärder ni utför på golfklubben. Den ger också en enkel guidning i de åtta principerna, dess syften och tillämpning.

Ladda ner broschyren

Använd grundskyddet när du hanterar växtskyddsmedel. Detta är bra att ha hemma:

Vilken specifik skyddsutrustning du behöver vid sprutning varierar. Se vad som föreskrivs på respektive växtskyddsmedels säkerhetsdatablad. Du hittar också mer information på sakertvaxtskydd.se.

Ett bra och enkelt sätt att följa upp effekten av dina växtskyddsåtgärder är att lämna en obehandlad ruta vid varje bekämpning, en så kallad nollruta.

Om det är möjligt, försök lämna en nollruta vid varje behandling.

Att motverka resistens handlar om att minska risken för att skadegörarna blir tåliga mot kemiska bekämpningsmedel. Genom att använda olika metoder kan vi bevara effektiviteten hos de olika preparaten så lång tid som möjligt.

Du kan motverka resistens genom att:

Hur stor risken är för resistens beror på olika faktorer, bland annat vilken skadegörare och/eller vilken typ av preparat det handlar om.

Om du använder likartade preparat kan eventuell resistens utvecklas snabbare. Läs mer om regler kring användning av preparat med samma aktiva substans i denna artikel.

Så fort det blåser ute ska du i samband med bekämpning beräkna ett skyddsavstånd mot till exempel bostäder eller vattendrag. Avståndets storlek beror bland annat på vindstyrka, bomhöjd och vilken teknik du använder.

Med höga priser på insatsmedel med mera ökar incitamentet att kunna behandla så effektivt som möjligt. 

En hel del preparat kräver dessutom att du har avdriftsreducerande utrustning för att få använda dem, bland annat för att skydda vattenlevande organismer.

Genom att uppdatera sprutan och använda teknik som minskar avdriften och ger bättre kontroll på din sprutdusch, kan skyddsavstånden minskas.

Utöver ett betydligt kortare skyddsavstånd och mindre svinn kommer du också få ett större fönster för sprutning. Detta då det vid vissa tillfällen inte hade gått att komma ut med traditionell teknik på grund av för stor avdrift.

Ett enkelt sätt att minska vindavdriften är att använda effektiva munstycken. Ofta rör det sig om olika typer av injektormunstycken (enkel- eller dubbeldusch).

Säkert Växtskydd ger årligen ut listor över godkänd avdriftsreducerande utrustning – ladda ner dem här (se Lista avdriftsreducerande utrustning – Fläktspruta respektive Lista avdriftsreducerande utrustning – Bomspruta).

Använder ni flera preparat med samma verksamma ämne på er golfbana? Se då att till inte överskrida den totala maxdosen. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år.

Användning av växtskyddsmedel är kombinerat med risker, både för människors hälsa och för miljön. Upprepad användning av samma ämne kan göra att svampar, insekter och ogräs blir mindre känsliga eller resistenta mot ett ämne.

För att minimera riskerna är det viktigt att inte överskrida dosen som står på preparatets etikett. Men det finns också regler för hur olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne (aktiva substans) får användas tillsammans.

Så här räknar du ut maxdosen

Om du använder två preparat som innehåller samma verksamma ämne måste du tänka på:

✓ Att den sammanlagda mängden av det verksamma ämnet inte överstiger den mängd som gäller för det verksamma ämnet i det preparat som tillåter högst mängd.

✓ Att antalet gånger du använder preparat med samma verksamma ämne inte får vara fler än för det preparat som tillåter flest behandlingar.

Inom golfen använder vi några preparat som innehåller samma verksamma ämne, till exempel difenokonazol i Instrata Elite och Ascernity samt Fludioxonil i Medallion TL och Instrata Elite.

Använder du några av dessa, eller andra växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, måste du dels räkna ut vad den sammanlagda mängden blir, dels det totala antalet möjliga behandlingar.

Exempel: Instrata Elite och Ascernity

En golfbana har under höstens växtskyddsbehandlingar använt Instrata Elite och Ascernity på sina greener. Dessa preparat innehåller samma verksamma substans: difenokonazol.

För Ascernity gäller följande:

● Max 236 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max två behandlingar per år
● Maxdos per år: 472 g difenokonazol/ha (236 g x 2 tillfällen)

För Instrata Elite gäller följande:

● Max 240 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max en behandling per säsong
● Maxdos per år: 240 g difenokonazol/ha

Då Ascernity tillåter högst mängd och flest behandlingar är det vägledande för total årliga maxdos: 472 g/ha och maxantal behandlingar: två per år. Det betyder att det inte är tillåtet att använda två behandlingar med Ascernity och en med Instrata Elite under samma år.

Kontrollera också att inte totalmängden difenokonazol överskrids. Använder klubben maxdosen för båda dessa preparat vid varsitt tillfälle ger det en total mängd på 476g/ha per år (Ascernity 236 g/ha + Instrata Elite 240 g/ha). Redan här har ni alltså överskridit högsta tillåtna mängd med 4 g/ha.

Fler växtskyddsmedel med samma verksamma ämne

För den verksamma substansen fludioxonil, som finns i Medallion TL och Instrata Elite, är maxdosen 1 500 g/ha per år. Här är det maxdoserna för Medallion TL som är vägledande (max 375 g x max 4 tillfällen).

Du hittar alla verksamma ämnen inklusive anvisningar för behandling i listan över godkända växtskyddsmedel. Ladda ner den här.

Att göra – nu och i framtiden

Dessa regler påverkar golfen relativt hårt och är en fråga vi bör jobba mer med, då vi redan har ett begränsat antal fungicider.

Det vi kan göra just nu:

✓ Fundera på nya eller andra alternativ som innehåller andra verksamma substanser.

✓ Justera doserna om ni använder två växtskyddsmedel med samma aktiva substans under samma säsong, för att inte riskera att överskrida maxdosen. (OBS, notera justeringen i sprutjournalen.)

På längre sikt ökat fokus på IPM:

✓ Hitta andra alternativ till kemisk bekämpning

✓ Ytterligare minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel

Vill du veta mer?

Jordbruksverket har tagit fram en PDF som vägledning vid användning av produkter med samma verksamma ämne. Ladda ner den här.

Grunden till de regler som gäller för kemanvändingn inom golfbaneskötsel är direktivet "Hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel" som beslutades 2009. Under 2014 och 2015 har direktivet införts i svensk lagstiftning främst genom följande förordningen och föreskrift:

Direktiv (2009/128/EG) Hållbar användning av bekämpningsmedel
Förordning: (SFS 2014:425) Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan
Föreskrift: (NFS 2015:2) Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

Kort sammanfattning hur direktivet påverkar golfanläggningen praktiskt:

• Skyddsavstånd minst 2 meter till dike, ytvattenbrunn, vatten vid kemisk bekämpning m m
• Ansökan istället för som förut anmälan till kommun vid kemisk bekämpning
• Funktionstest av växtskyddsspruta 
• Behörighetsutbildning för mer inslag av IPM och teknik som berör sprututrustning
• IPM-dokumentera IPM-skötselåtgärder som kan uppvisas för tillsynsmyndighet
• Information till allmänheten vid bekämpning på fairway

Nedan följer kortfattade sammanfattningar av förordningen respektive föreskrifterna:

Ansökan om att bekämpa kemiskt på golfbanan

2014 kom regler (förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425) när det gäller kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan.

Den främsta skillnaden mot tidigare är att man måste ansöka om tillstånd före kemisk bekämpning. Tidigare räckte det med en anmälan till kommunens miljökontor.

IPM, integrerat växtskydd, har tillkommit. Notera syfte med bekämpningen, vilka förebyggande åtgärder ni vidtagit och vilken effekt bekämpningen gav vid varje bekämpningstillfälle.

Att få tillstånd kan ta relativt lång tid, så lämna gärna in en ansökan tidigt på året med den bekämpning som kan bli aktuell under säsongen (preliminärt). Kontrollera med miljökontoret i kommunen om det går bra att med kort varsel komplettera, när det är aktuellt att bekämpa.

Bekämpningsbehovet styrs främst av årsmån och väderförhållanden. Vissa år behövs ingen/lite bekämpning andra behövs mer. Det är praktiskt omöjligt att veta långt i förväg om och när man behöver bekämpa längre fram på säsongen.

Uppgifter och information som bör/kan vara med i ansökan om kemisk bekämpning till kommunen. Standarduppgifter är klubb, adress, fastighetsbeteckning, koordinater samt vem som utför kemisk bekämpning.

Bra och tydlig karta med:

• Fairway och tee
• Greener
• Vatten (dammar och diken)
• Området som ska bekämpas
• Eventuella skyddsavstånd

Vad ska bekämpas?

• Vilken del av banan som ska bekämpas, t ex green, tee eller annat. Viktigt att ange bekämpad areal.

• Vilka medel som ska användas. Ange fakta om medlet exempelvis reg.nr, aktiv substans samt dos. (Se Sprutrutan i Greenbladet.) Bifoga gärna "Sprutrutan" samt preparatets säkerhetsdatablad och etikett.

• Informera eventuellt om vilka åtgärder som är gjorda i förebyggande syfte (IPM), för att stärka grödan och minska risken för svamp och andra skadegörare.

• Informera gärna om att ni fyller och rengör sprutan på lämplig plats samt om den är kalibrerad och funktionstestad.

• Ange att skyddsavstånd tas ut med hjälp av SJV:s hjälpreda och att sprutningen noteras i sprutjournal.

• Ange avdriftsreducerande utrustning, ex. täckt spruta (kjolar) eller avdriftsreducerande munstycken.

Se mer information och förslag på ansökan

Kort sammanfattning om de föreskrifter som Statens Naturvårdsverk utfärdat: (Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel NFS 2015:2.) Vi fokuserar här på skillnader och förtydliganden.

Spridning av växtskyddsmedel

Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta
skyddsavstånd:
• 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar,
(Tidigare var det minst 1 meter, detta gör det ännu svårare att bredsprida växtskyddsmedel i områden med ytvattenbrunnar m m.)
• 6 meter till sjöar och vattendrag samt 12 meter till dricksvattenbrunnar är kvar som förut.

Anpassade skyddsavstånd

Den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus ska alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till:

• På platsen för spridning rådande temperatur, väder och vindförhållanden
• Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen
• Växtskyddsmedlets egenskaper
• Omgivningens känslighet för medlet
• Spridningsmetod

Utspädning, blandning och påfyllning

Ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske:

• På vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
• På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det
inte finns möjlighet till uppsamling av eventuellt spill.

Vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel utomhus samt utvändig rengöring utomhus av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska alltid minst 30 m skyddsavstånd till vatten hållas. Vid hantering på biobädd eller motsvarande är minsta skyddsavstånd 15 meter.

Tillstånd för användning i vattenskyddsområde

Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utomhus inom de delar av ett vattenskyddsområde som betecknas som vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon. Det finns förhållanden, faktorer som t ex när vattenskyddsområdet är inrättat och viss punktbehandling, som kan diskuteras med kommunen om undantag från ansökan kan göras.

Information till allmänheten

Den som avser att sprida växtskyddsmedel (enligt 2014:425, 2 kap. 45 §) där allmänheten får färdas fritt (fairway och ruffar) ska senast en vecka före spridningen informera om den på väl synliga anslag. Informationen ska lämnas på anslag av minst A5-format av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla:

• Karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal
• Kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt klubb
• Syftet med spridningen
• Växtskyddsmedlets namn, registreringsnummer och aktiv substans
• Spridningsmetod, beräknad tidpunkt för spridningen
• Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen

Skyldighet att underrätta vid förorening

Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas. Det är inte en dramatisk skillnad från tidigare lagstiftning, de största ändringarna berör som vi ser det skyddsavstånd och vattenskyddsområden.

Kontakta Peter Edman peter.edman@golf.se om du har frågor.

Se även länkar