Stärk gräset mot svampsjukdomar
Under hösten och vintern är det läge att göra åtgärder för att stärka gräset mot snömögelsvamp. Förberedelserna hjälper även mot dollar spot, trots att den är mest aktiv under sommaren.
Snömögelsvampen är som mest aktiv vid låga temperaturer, som nu under hösten och på otjälad mark under vintern. Alla gräsarter kan bli angripna, men vitgröe är den svagaste arten vad gäller snömögel. Även ven och svingel kan drabbas hårt om växtförutsättningarna är begränsade.
Vad är då bäst att göra just nu, och vad är viktigt att tänka på långsiktigt? Här kommer sex saker att hålla koll på.
1. Solljus
Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.
Börja med att mäta alla greeners soltillgång under september. Gör sedan en plan för att avverka träd där det är otillräckligt med soltimmar.
Tips! Appen Sun Seeker är ett riktigt bra mätverktyg, där du kan ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och position vid just den tiden på året.
Appen gör det enkelt att till exempel under vintern skapa en avverkningsplan för vilka träd som skuggar under höst och vår.
2. Dagg och löv
Snömögelsvampen gynnas av fukt. Ta bort daggen på greener, tees och fairways för att påskynda upptorkningen av ytorna. Löv och barr håller fukt, så ta bort dessa även när banan är stängd för säsongen.
3. Vindväxling
Forskning visar att betydelsen av god luftcirkulation runt spelytor är minst lika viktig som soltillgången för gräsets hälsa. Se därför till att ta bort undervegetation och sly för att öka luftcirkulationen.
4. Rätt gräsart
Vitgröen är mycket sjukdomskänslig, så arbeta för att gynna venarter och svingel.
Bilden visar hålpluggar bestående av vitgröe som flyttats in i krypvensbestånd. Det är bara vitgröen som angripits. Till höger en bild på mycel av snömögel innan sjukdomen angripit växtens tillväxtpunkt.
5. Ytavrinning
De flesta känner till att ytavrinning är viktigt för gräsets hälsa, särskilt under vintern om marken är frusen.
Men det är också viktigt när vi pratar om grässjukdomar, eftersom områden med dålig ytavrinning och lågpunkter alltid har en högre fukthalt. Det gör gräset svagare, och det bara en tidsfråga innan den svampkänsliga vitgröen har tagit över och sprider sig över stora delar av greenytan.
6. Thatch
Ytor med för stor andel organiskt material (thatch) håller mer fukt och gör att skadesvampar som snömögel har större möjlighet att etableras i ytan.
På bilden syns till vänster en profil med cirka två centimeter thatch. Till höger syns en profil med bra sandblandning ända upp till ytan.
Ytterligare tips mot dollar spot
I stort sett kommer samma insatser som görs mot snömögel också att stärka gräset mot dollar spot nästa sommar och i framtiden.
Några åtgärder är dock extra viktiga när det gäller dollar spot, en sjukdom där gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga.
Här följer ytterligare två tips som hjälper extra mycket just mot denna svampsjukdom.
7. Näring
Ytor med näringsbrist är extra utsatta för dollar spot. Om det är brist på vatten är det också brist på näring – det är som bekant vatten som leder näringen till plantan. Därför är det viktigt att ha kontroll på det organiska materialet för att ytan ska hålla rätt fukthalt.
Rätt fukthalt är när växtbädden kan hålla lika stor mängd fukt som syre. En bra balans i växtbädden minskar risken för att greenytan kan torka ut och bli vattenavvisande.
Om ett område tvärtom håller för mycket fukt, till exempel vid för hög andel organiskt material (thatch) är risken också stor att näring går förlorad i form av gaser, vilket gör att plantan även då kan få näringsbrist.
8. Vältning
Det har visat sig mycket framgångsrikt att välta green för att minska dollar spot. Vältningen har också visat sig mycket effektivt för att motverka snömögel. Att vältning minskar svampangrepp är mycket positivt ur flera aspekter. Miljö, ekonomi och sist men inte minst skapar det jämnare greener och bättre spelbarhet.
Fler tips för att upptäcka bekämpa och motverka dollarspot hittar du här.
Skribent
- Henrik Norén
- E-post: henrik.noren@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
