Styrelse- och organisationsfrågor

Trots att ideella föreningar är vanligt förekommande så finns det inte någon övergripande speciallag – till exempel motsvarande aktiebolagslagen för aktiebolagslag – som reglerar denna associationsform. Det betyder dock inte att det saknas regler som berör ideella föreningar.

Föreningen och dess företrädare lyder naturligtvis under allmän lagstiftning som till exempel köprättsliga, arbetsrättsliga och skadeståndsrättsliga regler (vilka beskrivs mer utförligt i andra delar av denna framställning).

Näst efter allmän lagstiftning är föreningens stadgar dess viktigaste normkälla. Eftersom stadgarna normalt sett inte är särskilt utförliga kompletteras dessa i föreningens interna relationer av den interna praxis som bildats.

För golfklubbar har Svenska Golfförbundet en mall i form av mallstadgar som ger vägledning vid bildandet av nya golfklubbar. Mallstadgarna ska ses som en ram och ett hjälpmedel till golfklubben och ge ett fungerande ”redskap” som garanterar klubbens medlemmar rättigheter och skyldigheter enligt svensk föreningspraxis. De baseras på av Riksidrottsförbundet framtagna och av Riksidrottsstyrelsen antagna ”Mallstadgar för Idrottsförening”.

Utöver detta krävs också att föreningen följer god föreningssed. Enligt den juridiska litteraturen är god föreningssed de regler som ger föreningen en allmänt accepterad standard av acceptabel kvalitet då det gäller dess rättigheter och skyldigheter gentemot medlemmar och andra som är beroende av föreningen.

Utöver dessa normkällor kan det ibland vara lämpligt att dra paralleller från andra regelområden. Närmast till hands ligger då de särskilda lagar som reglerar andra associationer, som lag om ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen. Försiktighet är dock påkallad, eftersom ideella föreningar i vissa avseenden skiljer sig väsentligt från ekonomiska föreningar och aktiebolag.

I de flesta ideella föreningar utgörs det högsta beslutande organet av föreningsstämman där, om inget annat anges i stadgarna, medlemmarna har rätt att yttra sig och delta i omröstningar. Eftersom en demokratisk förening är uppbyggd enligt en hierarkisk organisation, kan medlemmarna fatta bindande beslut för lägre organ så länge besluten inte bryter mot tvingande allmän lagstiftning, allmänna rättsprinciper eller föreningens stadgar.

För föreningens förvaltning svarar en styrelse som utses av stämman.

I Svenska Golfförbundets mallstadgar anges att golfklubbens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

Stämman (Årsmötet)

Det är på stämman som medlemmarna utövar sina befogenheter i föreningen. Om inte stadgarna föreskriver något annat har varje medlem rätt att närvara, yttra sig och rösta vid stämman. Varje medlem har normalt en röst.

Stadgarna i en ideell förening kan både utöka och inskränka stämmans kompetens. Om inget annat anges i stadgarna bör dock beslut om ändring av stadgarna och avgiftsökning samt om föreningens upphörande fattas av stämman. Det är stämmans uppgift att utse ledamöter i föreningens styrelse. En styrelse är obligatorisk för att en ideell förening ska vara ett rättskapabelt rättssubjekt. Det är dock inte tvunget att organet kallas för styrelse, det är dess uppgifter som är avgörande.

Utöver styrelsen utser stämman revisor i föreningen, om sådan ska förekomma. Revisor är normalt inte ett krav för en ideell förening.

Det anses också att det är stämmans uppgift att avgöra hur vinst eller förlust ska disponeras respektive täckas. I samband med detta beslutar även stämman om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller ej. Till skillnad mot aktiebolag och ekonomiska föreningar finns det inga lagregler som reglerar frågan om ansvarsfrihet. Om det åligger styrelsen att avge en redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under året, anses det följa ett krav på stämman att besluta i ansvarsfrågan.

Paragraf 21 i Svenska Golfförbundets mallstadgar anger vilka ämnen som bör behandlas på årsmötet i en golfklubb som är ansluten till Svenska Golfförbundet.

Ärenden vid årsmöte

Vid årsmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.

2. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

3. Fastställande av föredragningslista.

4. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

5. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare, som jämte ordföranden ska justera mötesprotokollet.

6. a. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,

b. Styrelsens årsredovisning/årsbokslut (resultat- och balansräkning) för det senaste räkenskapsåret.

7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och räkenskapsåret.

8. Fastställande av resultat- och balansräkning samt disposition av överskott respektive underskott i enlighet med balansräkningen.

9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

10. Fastställande av verksamhetsplan, medlemsavgifter, övriga avgifter, medlemslån samt budget för det kommande verksamhets- och räkenskapsåret.

11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

12. Val av

a. klubbens ordförande för en tid av (1) år;

b. halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av (2) år;

c. [2] suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av (1) år;

d. [2] revisorer jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får styrelsens ledamöter ej delta;

e. [3] ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till ordförande;

f. ombud till GDF-möte.

13. Övriga frågor (information och diskussion).

Beslut om stadgeändring eller i fråga av större ekonomisk betydelse för klubben eller medlemmarna får fattas endast om ärendet angivits i kallelsen till mötet.

Utöver de ärenden som regleras i nyssnämnda paragraf anges det i mallstadgarna att det är årsmötets uppgift att fatta beslut om ändringar av stadgarna, vissa förfoganden över golfklubbens fasta egendom, samt om upplösning av golfklubben.

Styrelsen

Styrelsen har till uppgift att förvalta föreningens angelägenheter och företräda föreningen gentemot tredje man. Den ställning styrelsens ledamöter har anses medföra att styrelseledamöterna har en allmän tillsyns- och initiativskyldighet när det gäller att förverkliga föreningens målsättning.

Till förvaltningen av föreningen hör att styrelsen ska vidta de åtgärder som allmän lagstiftning, stadgar och stämma föreskriver. Det åligger styrelsen att se till att föreningens ekonomi sköts på ett betryggande sätt. Styrelsen ska också organisera arbetet inom föreningen samt utöva tillsyn över detta.

Det är praxis att de uppgifter som ankommer på styrelsen delas upp på de olika ledamöterna. Befattningar som i princip alltid finns i en styrelse i en idrottsförening, men även övriga ideella föreningar, är styrelseordförande, sekreterare och kassör. Utöver dessa är det också vanligt att uppgifterna fördelas på olika arbetsutskott eller kommittéer.

Eftersom en ideell förening är en juridisk person måste den ha någon som företräder den gentemot tredje man. Det är styrelsens uppgift att göra detta. Med styrelse avses då beslutför styrelses majoritet. Ofta har dock styrelsen bemyndigat någon eller några i förening att teckna föreningens firma. Dessa kan vara styrelseledamöter eller annan. Avtalslagens regler om fullmakt är naturligtvis tillämpliga även på ideella föreningar och dess anställda.

I förhållande till föreningen är den som företräder denna bunden av stadgarna och instruktioner av högre organ. Den yttre gränsen för den som företräder föreningen anses, enligt den juridiska litteraturen utgöras av föreningens ändamål som det beskrivs i stadgarna samt föreskrifter för föreningens verksamhet.

Svenska Golfförbundets mallstadgar anger i paragraf 26 de uppgifter som de anser bör åligga styrelsen.

Åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen golfklubbens beslutande organ och ansvarar för klubbens angelägenheter.

Styrelsen ska - inom ramen för överordnade och dessa stadgar - svara för klubbens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

- tillse att klubben följer gällande lagar och bindande regler;
- verkställa av årsmötet fattade beslut inom ramen för av årsmöte fastställd budget;
- med arbetsgivaransvar planera, leda och fördela arbetet inom klubben;
- ansvara för och förvalta klubbens medel samt redovisa dessa enligt god redovisningssed;
- lämna revisorerna de upplysningar och handlingar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt stadgarna och god revisionssed; och
- förbereda årsmöte.

Ordföranden är klubbens officiella representant och ska leda styrelsens förhandlingar och arbete. Vid ordförandens förfall ska vice ordföranden eller annan inom styrelsen som styrelsen utser träda in i ordförandens ställe.

I övrigt fördelas arbetsuppgifterna bland styrelsens ledamöter enligt styrelsens bestämmande.

Härutöver anges också i mallstadgarna att det är styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, två styrelseledamöter gemensamt eller en särskilt utsedd person eller flera, som tecknar klubbens firma. Vidare anges i mallstadgarna att det ankommer på styrelsen att bevilja medlemskap i golfklubben (om styrelsen inte delegerat denna uppgift) samt att fatta beslut om uteslutning ur klubben.

Under årens lopp har många frågor liknande den rubricerade frågan kommit från både styrelseledamöter som vill veta vad som gäller, och från medlemmar som anser att de alltid har rätt att ta del av styrelseprotokoll. I de flesta föreningar fungerar informationen om föreningens angelägenheter bra och normalt har man inga problem att hantera frågor om medlemmars förfrågningar om att få ta del av styrelseprotokoll. I föreningar där man kan se att allt inte står rätt till är det dock särskilt viktigt - både för medlemmarna i allmänhet och för föreningsstyrelsen – att veta vad som gäller.

Någon offentlighetsregel för idrottsföreningars protokoll och övriga handlingar finns inte. I princip är inte föreningens protokoll och andra handlingar offentliga, inte ens för medlemmarna. Idrottsföreningen är en privaträttslig organisation och bestämmer själv hur det ska förfaras härmed. I den ”goda föreningen” finns dock som regel ett system för informationshantering inbegripet information om föreningsstyrelsens protokollförda beslut. I föreningens stadgar (som alltid först ska konsulteras) finns det ofta en klausul om att medlemmarna har rätt till information. I RF:s normalstadgar för idrottsföreningar står, i 13 § andra punkten att ”medlem har rätt till information om föreningens angelägenheter”. Stadgandet kan tyckas självklart och ses som en naturlig del i en demokratisk förening. Normalt ligger det både i medlemmarnas och den valda styrelsens intressen att sprida information om föreningen. Många föreningar har därför egna klubbtidningar och hemsidor. Andra utnyttjar anslagstavlor för informationsspridning. Rätten till information innebär dock inte att en enskild medlem när helst denne önskar kan kräva att få se t.ex. styrelseprotokoll eller föreningens bokföring. Den ansvarsmedvetna föreningsstyrelsen har dock som vana att anslå protokollen eller ha en protokollspärm i klubbstugan där alla kan ta del av vad som beslutats. Skulle vid ett styrelsemöte en känslig fråga vara föremål för beslut, och skulle beslutet skada föreningen eller enskild person om det offentliggjordes, kan styrelsen välja att lägga sådant beslut som bilaga till originalprotokollet (som enbart styrelsen och revisorer har tillgång till).

Misstänker medlemmar att föreningsstyrelsen undanhåller medlemmarna viktig information kan de alltid vända sig till föreningens revisorer med begäran om en kontroll. Revisorn har alltid rätt att när som helst få ta del av samtliga föreningens handlingar. Revisorn har å andra sidan också ansvar för att känsliga uppgifter inte sprids vidare, och bör till en undrande medlem i sådant fall enbart uttala sig om styrelsen sköter sina uppgifter eller inte, utan att röja det som sekretessbelagts.

För att undgå att bli misstänkliggjord och för att skapa ett bra klimat i föreningen bör föreningsstyrelsen diskutera och avgöra på vilket sätt information ska delges övriga medlemmar. Riktmärket är att föreningen själv bestämmer vilken ordning man önskar ha, utifrån regeln att medlemmarna alltid har rätt till information om föreningens angelägenheter.

Ett gott råd är att se till att ha stor öppenhet i föreningen – ”Har man inget att dölja, har man inget att frukta”.

Som berörts tidigare är en golfklubb i regel alltid en ideell förening (i botten åtminstone). Däremot har det blivit allt vanligare att klubbarna i praktiken drivs genom ett eller flera aktiebolag som på ett eller annat sätt är sammankopplat med ”moderföreningen” (exempelvis är det ett möjligt scenario att den ideella föreningen äger aktiebolaget). Det är även vanligt förekommande att driftsansvaret läggs över på antingen ett till föreningen helägt dotterbolag eller externt bolag – klubbens driftsansvar i förhållande till driftbolaget regleras då av ett driftsavtal mellan klubben/föreningen och driftbolaget.

Det ska också poängteras att den ökande trenden med att klubbarnas verksamhet drivs genom bolag medför att det är högst sannolikt att en stor majoritet av landets golfklubbar också kommer att drivas genom aktiebolag i framtiden – det vill säga den ideella föreningen kommer i princip bara fingera som ett beslutande organ för vilka beslut som ska tas inom ramen för klubbens verksamhet/anläggning/utveckling osv. Följaktligen är det av stor vikt att ansvariga vid landets golfklubbar är väl medvetna om hur ett aktiebolag styrs, vilka det är som bestämmer, vem som tar vilka beslut osv.

Ett spörsmål värt att framhålla redan inledningsvis är att verkan av vissa beslut som tas i exempelvis ett GolfAB inte nödvändigtvis motsvarar verkan av ett motsvarande beslut i en golfklubb (förening) – till exempel när fråga uppkommer angående icke erlagd spelrättsavgift. Det är vanligt förekommande att det genom golfklubbarnas stadgar framgår att medlem som inte fullgjort sina ekonomiska förpliktelser mot klubben får anmodas att göra det inom viss tid och att medlem som underlåter det och inte av styrelsen beviljas anstånd ska anses ha anmält sitt utträde ur klubben. Däremot om medlemmen ifråga anmodas betala inte erlagd spelrättsavgift av ett GolfAB (dit avgiften ska betalas enligt avtal), ska avgiften om vilken det råder tvist mellan parterna inte klassas som en ekonomisk förpliktelse mot klubben som avses i ovan exemplifierad stadgebestämmelse. Härigenom följer att medlemmen, i förhållande till bestämmelsen i klubbens stadgar, inte ska anses ha begärt sitt utträde ur klubben. Det är däremot möjligt för GolfAB: et att införa en motsvarande bestämmelse i exempelvis dess bolagsordning varigenom effekterna av beslutet blir samma oavsett om anmodan om betalning kommer från klubben eller GolfAB. Det är angeläget att stadgarna för klubben och GolfAB synkas. Likaså kan inte ett beslut fattat av ett GolfAB (ett driftsbolag ej anslutet till golfklubb) bli föremål för prövning inom ramen för idrottens egen rättsordning som exempelvis Juridiska Nämnden.

Aktiebolagslagen (2005:551) erkänner fyra bolagsorgan: bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Kompetensfördelningen mellan de olika bolagsorganen kan i korthet beskrivas enligt följande. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet. Styrelsen har hand om förvaltningen av bolagets angelägenheter. Om det finns en verkställande direktör ansvarar denne för den löpande förvaltningen medan förvaltningen i övrigt tillkommer styrelsen. Om det finns en revisor har denne till uppgift att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper.

Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och utgörs av bolagets aktieägare – det vill säga om Golf AB ägs av Golf IF (ideella förening) är det Golf IF som utgör bolagsstämman och det högsta beslutande organet i Golf AB. Eftersom Golf IF i sin tur ”ägs” och förvaltas av den ideella föreningens medlemmar, är det medlemmarna som indirekt utgör bolagsstämman i Golf AB. Med detta sagt betyder det inte att medlemmarna Golf IF ska vara med i Golf AB och ta alla dess beslut utan bolagsstämman handhar i regel bara de ”viktigaste” besluten (exempelvis vinstutdelning, affärsplaner, budget m.m.) och utser framförallt Golf AB:s styrelse som i sin tur har hand om Golf AB:s löpande förvaltning – det vill säga det ”vardagliga” driften av klubben.

Det tydligaste uttrycket för att bolagsstämman är det högsta beslutande organet är att bolagsstämman utser och avsätter de övriga bolagsorganen (förutom den verkställande direktören), det vill säga styrelse och revisor. Andra viktiga beslut som fattas av bolagsstämman är beslut om ansvarsfrihet för styrelse respektive verkställande direktörökning eller minskning av aktiekapitalet, fastställande av årsredovisning och disposition av vinst eller förlust, ändring av bolagsordningen samt upplösning av bolaget genom likvidation eller fusion.

Förvaltningen av bolaget hör dock inte till bolagsstämmans utan till bolagsledningens, det vill säga styrelsens och den verkställande direktörens kompetensområde.

Styrelsen

Det är styrelsen som har det primära ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter – det vill säga den dagliga driften av klubben. Eftersom bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ kan dock stämman besluta om bolagets organisation och att dra upp riktlinjer för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Sådana anvisningar, som exempelvis kan tas i s.k. förvaltningsföreskrifter i bolagsordningen, måste styrelsen rätta sig efter såvida de inte står i strid med aktiebolagslagen eller den för bolaget gällande lagen om årsredovisning. Stämman kan inte heller meddela för styrelsen bindande anvisningar som står i strid med bolagsordningen.

Styrelsens ansvarsområde kan ibland påverkas av förekomsten av en verkställande direktör i bolaget. Denne ansvarar för den löpande förvaltningen eller i dagligt tal den dagliga driften. Detaljer i organisationen kan höra till den löpande förvaltningen och därmed falla inom den verkställande direktörens ansvarsområde – inköp av ny sand till bunkrarna torde tillhöra den verkställande direktörens ansvarsområde (löpande förvaltning av golfklubben), medan inköp av en ny golfbilspark torde vara ett ärende för styrelsen (kan inte ses som en löpande förvaltningsåtgärd) – detta förutsätter givetvis att klubben har en VD, det vill säga det finns inga krav att utse en VD i ett privat aktiebolag. Om bolaget däremot är publikt ska det alltid utses en VD.

Till styrelsens ansvar för förvaltningen av bolagets angelägenheter hör alltid att utöva tillsyn över att den verkställande direktören fullgör sina skyldigheter. Styrelsens ställning som överordnat organ i förhållande till den verkställande direktören innebär vidare att styrelsen kan välja att själv avgöra ärenden som ingår i den löpande förvaltningen. Styrelsen får dock inte göra så väsentliga ingrepp i den verkställande direktörens rätt att sköta den löpande förvaltningen att denne i realiteten inte längre kan anses ha ställning som verkställande direktör.

Aktiebolagslagen preciserar inte närmare hur ett aktiebolag ska vara organiserat. Rent allmänt kan dock sägas att styrelsen ska se till att organisationen är ändamålsenlig. I detta innefattas att organisationen i sig ska inrymma rutiner och funktioner som verkar kvalitetssäkrande. Denna styrelsens planerande roll är en av styrelsens viktigaste uppgifter. Det handlar bland annat om att etablera ändamålsenliga handläggningsrutiner, riktlinjer för förvaltningen och placeringen av bolagets medel, ett gott urval av medarbetare och en fortlöpande kommunikation mellan befattningshavarna. Givetvis måste styrelsen också vara ett forum för planering och bedömning av bolagets utveckling.

Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Beroende på organisationens utformning kan behovet av kontroller variera mellan olika bolag. Det åligger givetvis styrelsen att se till att bolagets kontrollfunktioner har en utformning som svarar mot behovet i det enskilda fallet.

Av aktiebolagslagen framgår vidare att styrelsen genom skriftliga instruktioner ska klargöra arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å den andra sidan den verkställande direktören och andra organ som styrelsen inrättar. Det ligger i sakens natur att styrelsen också har ansvaret för att instruktionerna kommer dem som berörs till del. Det bör framhållas att instruktioner av detta slag utgör ett led i styrelsens skyldighet att se till att bolaget har en ändamålsenlig organisation samt en tydlig arbets- och ansvarsfördelning mellan de olika bolagsorganen. Instruktionerna kan användas för att tydliggöra vilka slag av åtgärder den verkställande direktören kan företa på egen hand, till exempel vad gäller rättshandlingar med utomstående eller placeringen av bolagets medel.

Styrelsen kan i viss utsträckning delegera uppgifter till annan. Dock gäller att om uppgifter delegeras ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande utöva tillsyn över delegaten och kontrollera att delegationen kan upprätthållas. Vissa styrelseuppgifter är dock inte delegerbara, till exempel utseende av verkställande direktör eller särskilda firmatecknare samt uppgiften att fortlöpande göra ekonomiska bedömningar av bolagets situation.

Styrelsen ska alltså fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Bestämmelsen är ett utflöde av styrelsens övergripande ansvar för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Det har dock ansetts att styrelsens ansvar i detta sammanhang bör understrykas genom införandet av en särskild bestämmelse. Denna skyldighet åvilar styrelsen som kollektiv. Styrelsen kan i arbetsordningen föreskriva en arbetsfördelning mellan ledamöterna, men för den slutliga bedömningen av bolagets utveckling i olika avseenden svarar styrelsen som helhet.

För att styrelsen ska kunna fullgöra denna skyldighet krävs att den hela tiden håller sig underrättad om bolagets ekonomiska förhållanden. I lagen finns bestämmelser om inhämtandet av upplysningar som rör det egna bolagets ekonomiska förhållanden. Det ska finnas ett rapporteringssystem i bolaget. Styrelsen har ansvaret för att ett sådant rapporteringssystem byggs upp. Med hänsyn till de skiftande förhållanden som råder i företag i olika branscher och av olika storlek m.m. har det inte varit möjligt att i lagen precisera hur detta rapporteringssystem ska vara uppbyggt eller vad som ska rapporteras. Det får ankomma på styrelsen att se till att systemet fortlöpande anpassas till styrelsens behov.

Finns det en verkställande direktör i bolaget, är det naturligt att denne ansvarar för rapporteringen. Det är dock styrelsen som ska ange vad som ska rapporteras, när det ska ske och i vilken form som uppgifterna ska lämnas.

Verkställande direktören

Som anförts i det föregående kan den löpande förvaltningen överlämnas till en verkställande direktör om det anses lämpligt, men någon skyldighet att göra detta föreligger inte för privata aktiebolag. Det är alltid styrelsen som utser verkställande direktör.

Den verkställande direktören ska sköta bolagets löpande förvaltning. Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse. Detta innebär kort sagt att den verkställande direktören ska svara för driften av rörelsen, utöva tillsyn över personalen samt sörja för en lagenlig och lämplig bokföring och medelsförvaltning.

Styrelsen kan ge den verkställande direktören anvisningar om hur löpande förvaltningsåtgärder ska handläggas eller beslutas. En sådan anvisning ska dokumenteras i protokollet från det styrelsesammanträde då anvisningen beslutades. Den verkställande direktören är skyldig att följa anvisningar om hur löpande förvaltningsåtgärder ska handläggas eller beslutas. Detta gäller dock inte om anvisningen står i strid med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Styrelsen får inte vidta så väsentliga ingrepp i den verkställande direktörens rätt att sköta den löpande förvaltningen att denne i realiteten inte längre fyller en verkställande direktörs funktion.

Den verkställande direktören får också vidta åtgärder som faller utanför den löpande förvaltningen, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I ett sådant fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Av allmänna regler följer att den verkställande direktören också kan vidta förvaltningsåtgärder som faller utanför den löpande förvaltningen, om han eller hon har erhållit bemyndigande till detta från styrelsen.

I det följande beskrivs beslutsfattande vid olika driftsformer. Läs mer nedan eller ladda ner skriften Att fatta beslut i Golfklubb och GolfAB.

Golfklubb äger eller hyr golfanläggning

I detta exempel fattas besluten i golfklubben. Arrenderas marken betalas ett arrende. Förvaltningsfrågorna utgörs av frågor hänförliga till golf- och klubbverksamhet, anläggningsdrift samt eventuella frågor hänförliga till anläggningsägandet.

Årsavgiften (medlemsavgift + spelavgift) beslutas av klubbens årsmöte.

Golfklubben är ansluten till SGF genom medlemskap (M).

Golfklubb med Golf AB – golfklubben äger eller hyr golfanläggning

Golfklubben äger eller hyr golfanläggningen i detta exempel, för att sedan exklusivt hyra ut anläggningen till ett av golfklubben ägt (100 %) aktiebolag (”GolfAB”) för anläggningsdriften.

Golfklubben bedriver klubbverksamhet och förvaltningsfrågorna utgörs av frågor hänförliga till klubbverksamhet och eventuellt anläggningsägande. GolfAB bedriver golfverksamhet på anläggningen och förvaltningsfrågorna utgörs av frågor hänförliga till golfverksamhet och anläggningsdrift. Golfklubben är moderbolag i koncernen och GolfAB är dotterbolag. Medlemsavgift betalas till golfklubben. Spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och årlig spelrättsavgift betalas till GolfAB. Vidare är det personunion mellan styrelserna i klubben och bolaget, det vill säga den styrelse som väljs i klubben är också styrelse i bolaget.

Styrelsen redovisar koncernens verksamhet och resultat (klubb + bolag) på golfklubbens årsmöte och bolagsstämman, som i regel hålls i direkt anslutning till årsmötet. En del klubbar har i stadgarna infört att en ägarrepresentant ska utses för att tillvarata medlemmarnas intressen på bolagsstämman, men det får anses vara överkurs eftersom styrelsen redan har den rollen.

Spelavgiften, med moms, som ska täcka bolagets anläggningsdrift beslutas formellt på bolagsstämman och betalas till bolaget. Men, då det är en och samma styrelse som föreslår årsavgiften (medlemsavgift + spelavgift), beslutas spelavgiften i praktiken på årsmötet i klubben.

Skulle styrelseuppdraget i bolaget missbrukas eller att beslut på bolagsstämman frångår årsmötets vilja kan det bli en ansvarsfrihetsfråga på årsmöte i klubben.

Olika styrelser kan dock förekomma då särskild kompetens kan behövas i någon av styrelserna, varvid årsmötet i Golfklubben fastställer förslag till val av annan ledamot i bolaget än de i klubben valda. Förslaget framgår i klubbens ägardirektiv och beslutas formellt på bolagasstämman. Det kan innebära olika uppfattningar om exempelvis avgiftsuttag för anläggningsdriften och leda till en mer utdragen beslutsprocess.

Golfklubben är ansluten till SGF genom medlemskap (M).

Golfklubb med Golf AB – GolfAB äger eller hyr golfanläggning

GolfAB i koncern äger eller hyr golfanläggningen i det här exemplet, inte klubben. Klubben är moder i koncernen och bolaget är ett dotterbolag som klubben äger till 100 %. Det är således bolaget som bedriver golfverksamhet och ansvarar för förvaltningsfrågor hänförliga till anläggningsdrift och eventuellt anläggningsägande. Klubben bedriver klubbverksamhet och tar ansvar för klubbens förvaltningsfrågor. Medlemsavgift betalas till golfklubben. Spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och årlig spelrättsavgift betalas till bolaget.

Om det är personunion mellan klubb och bolag - d.v.s. styrelse som väljs i klubben är också styrelse i bolaget - hanteras frågor om spelavgift, val av styrelse i praktiken på klubbens årsmöte.

Bryts däremot personunionen och andra personer väljs till ledamöter i bolagsstyrelsen än i klubben tycks den här strukturen leda till att bolaget får en starkare ställning än klubben. En förklaring till att det kan vara att drift- och anläggningsfrågor tenderar att ta en stor del av styrelsens tid och engagemang i anspråk. Det kan i sin tur leda till slitningar i samarbetet mellan klubb och bolag om bland annat idrottsverksamhet, avgiftsuttag och investeringsprioriteringar.

Andra ägare av GolfAB än klubben

Det förekommer att klubbar erbjuder andra än medlemmar att äga B-aktier i bolaget, eller för medlemskap i klubben kräver att medlemmar också är aktieinnehavare. Se mer i avsnittet om finansiering (spelrätter/aktier) nedan. Ett vanligt upplägg är i sådana fall att klubben behåller röstmajoriteten i bolaget genom A-aktier. På så sätt upprätthåller klubben kontrollen över verksamheten. Om röstmajoriteten inte behålls av klubben se nästa exempel om ett bolag som en fristående aktör.

Golfklubben är ansluten till SGF genom medlemskap (M).

GolfAB bedriver golfverksamhet – golfklubb har nyttjanderätt

I det här exemplet ägs eller arrenderas anläggningen av ett GolfAB – en aktör helt fristående från klubben. Bolaget bedriver golfverksamhet och ansvarar för förvaltningsfrågor hänförliga till anläggningsdrift och eventuellt anläggningsägande. Golfklubben är hyresgäst på anläggningen, bedriver klubb- och idrottsverksamhet och tar ansvar för förvaltningsfrågor hänförliga till det.

Årsmötet och bolagsstämman är två separata beslutsmöten och styrelseledamöterna är som regel inte desamma (även om det kan förekomma). Klubben tecknar ett hyressavtal med bolaget om rätten att bedriva klubb- och idrottsverksamhet för sina medlemmar på anläggningen. I avtalet bestäms bland annat nyttjanderättsavgift; vid varje speltillfälle, årlig spelavgift eller spelrättsavgift per medlem eller en årlig klumpsumma från klubb till bolag.

Medlemsavgift beslutas av klubbens årsmöte och betalas till klubben.

Det här upplägget kan vara ett initiativ från entreprenörer eller ske i samband med att ett fåtal medlemmar eller andra tar över, eller bildar, ett bolag för att ”rädda” golfverksamhet och anläggningsdrift. Se mer i avsnittet om finansiering (spelrätter/aktier).

Golfklubben är ansluten till SGF genom medlemskap (M). GolfAB som bedriver golfverksamhet kan teoretiskt också vara anslutet till SGF genom en associering (A), vilket innebär att samma anläggning kan ha två verksamhetsutövare anslutna till SGF.

GolfAB – Golfklubb bedriver golfverksamhet och har nyttjanderätt

Även i det här exemplet äger eller hyr GolfAB som en fristående aktör anläggningen och ansvarar för förvaltningsfrågor hänförliga till anläggningsägandet, men bedriver inte golfverksamhet. Golfklubben bedriver såväl klubb- som golfverksamhet och ansvarar för anläggningsdrift.

Årsmötet och bolagsstämman är skilda från varandra och styrelseledamöterna skiljer sig som regel åt. Golfklubben har tecknat ett nyttjanderättsavtal (om GolfAB äger anläggningen = arrende) med GolfAB och i det avtalat om formerna för hur nyttjanderättsavgiften ska betalas. Medlemsavgift, spelavgift eller avgift för spelrättsbevis och spelrättsavgift betalas till golfklubben.

Golfklubben är ansluten till SGF genom medlemskap (M).

GolfAB bedriver ingen golfverksamhet och kan därför inte vara anslutet till SGF genom en associering (A). Medlem/spelare kan inneha aktier i GolfAB.

I exemplen med fristående GolfAB eller GolfAB som ägs av andra än medlemmar kan en situation uppstå att årsmötet i Golfklubben inte godtar avgiftsförslagen (utöver medlemsavgiften till Golfklubben) för kommande verksamhetsår. I det läget blir det ytterst en fråga för styrelserna att komma överens med nyttjanderättsavtalet som utgångspunkt.

Golfbolag bedriver golfverksamhet – utan golfklubb

Golfbolaget äger eller hyr anläggningen och bedriver golfverksamhet utan golfklubb. Bolaget och dess styrelse ansvarar för samtliga förvaltningsfrågor hänförliga till golfverksamhet, anläggningsdrift och eventuellt anläggningsägande.

En del bolag väljer att ha golfspelare knutna till sig genom att dessa endast betalar årliga avgifter. Andra bolag väljer att erbjuda spelrätter eller aktier. Se mer i avsnittet om finansiering (spelrätter/aktier).

Det finns också bolag som enbart erbjuder en träningsanläggning eller golfspel på bana genom att spelaren betalar greenfee, s.k. Pay & Play. Spelaren är då mer av en kund som köper en produkt utan att vara ansluten till bolaget genom ett register.

Eftersom golfklubb saknas i det här exemplet saknas också det föreningsdemokratiska medlemsinflytandet. Samtliga beslut fattas på bolagsstämman och ansvariga är bolagets styrelse tillsammans med personal som verkställer fattade beslut. Men, för att fånga upp åsikter och önskemål från besökande eller anslutna spelare arrangeras möten på många anläggningar. De kallas för allt från verksamhets- och inflytandemöte till demokratimöte. När golfspelare äger aktier i bolaget uppstår förstår formellt inflytande genom aktieägandet. 

Golfbolaget är anslutet till SGF genom associering (A).

Olika medlemskategorier förekommer numera på nästan alla golfklubbar. Vad innebär de och vilka rättigheter och skyldigheter följer de olika s.k. medlemsformerna?

Först och främst, olika medlemsformer finns egentligen inte. Antingen är en person medlem eller så är personen inte det. Det finns inget mellanting. En greenfeemedlem är inte bara medlem den runda som betalas för och en vardagsmedlem är också medlem på lördagar. Det framgår av SGF:s mallstadgar att "Golfklubben består av de fysiska personer som har upptagits i klubben som medlemmar".

Med medlemskapet följer både rättigheter och skyldigheter, bland annat rösträtt. Rösträtt får en person som fullgjort sina ekonomiska förpliktelser mot klubben och under mötesåret fyller lägst 15 år. Så står det i mallstadgarna. Grundregeln är alltså att en person är röstberättigad medlem om beslutad medlemsavgift är betald. Det får anses vara en föreningsrättslig grundregel.

Vad syftar vi då på när vi kommunicerar olika medlemsformer? Jo, att medlemmar har olika spelrättigheter; en fullvärdig medlem har fri spelrätt under spelåret, en greenfeemedlem har rätt att spela om avgiften är betald vid varje speltillfälle, en vardagsmedlem har rätt att spela på vardagar, en passiv medlem är passiv från spelandet - inte från medlemskapet osv. Alla bestämmelser och avgifter för de här exemplen beslutas i varje enskild golfklubb, bl.a. om en passiv medlem tillåts spela mot greenfee på den egna banan eller inte.

Så, alla medlemskategorier har rösträtt om de uppfyller ålderskriteriet och fullgjort sina ekonomiska förpliktelser. Rättigheter och skyldigheter är desamma för alla och framgår av klubbens stadgar. Givetvis har vardagsmedlemmen rösträtt en lördag och en passiv medlem rösträtt även om det råder speluppehåll. Det som skiljer åt är alltså spelrättigheterna på golfbanan.

Vill klubben erbjuda spel i olika former utan medlemskap får det likställas med gästspel mot greenfeeavgift. Det finns naturligtvis kantbollar. Många klubbar lockar med "prova-på-medlemskap" och det får nog anses vara underförstått att de personer som får provspela saknar rösträtt under den tid provspelet sker, trots att ordet medlemskap används.

Alla medlemskategorier har rösträtt. Detta faktum kan ibland leda till en diskussion om risk för kupper på årsmöten. Visst, risken att medlemmar fattar beslut som inte uppskattas av minoriteten på mötet eller av de som inte närvarar på årsmötet gäller alltid. Det omedelbara svaret till de som ser denna risk är att mobilisera en annan uppfattning som leder till ett annat beslut. En del klubbar väljer att ange max antal medlemmar med olika spelrätt; 500 medlemmar med full spelrätt, 200 vadagsmedlemmar, 100 greenfeemedlemmar osv. Med hänsyn taget till kapacitet på banan och god tillgänglighet för medlemmarna är det inget som hindrar sådana begränsningar i antal personer i respektive kategori. Den idrottsliga likhetsprincipen får också anses vara uppfylld om alla kan ta ställning till samma erbjudande. Samtidigt har nog de flesta klubbar ett större behov att locka nya medlemmar snarare än att sätta upp begränsningar.

Klubben kan alltså begränsa antalet personer med rätt att spela på banan men måste i teorin vara öppen för medlemskap för att behålla den begränsade skattskyldigheten.

I syfte att landets golfklubbar ska kunna fastställa budgeten för kommande spelår, är det vanligt förekommande att medlemsavgifter för kommande år fastställs vid olika tidpunkter och ibland så tidigt som vid klubbens ordinarie höstmöte under föregående år. Detta innebär i praktiken att medlemskapet förlängs automatiskt flera månader innan spel kan bli aktuellt. Mot bakgrund av att spelåret löper från april-april kan det därför uppstå situationer då en medlem vägrar betala medlemskapsavgift trots att bundenhet redan uppstått vid ett tidigare skede.

Högsta domstolen har genom mål nr T 2085-11 (dom meddelad den 23 november 2012) avgjort en liknande situation. I det aktuella målet behandlades fråga om ett villkor om automatisk förlängning av ett tidsbegränsat avtal i konsumentförhållanden kan anses oskäligt och därigenom lämnas utan avseende. Avtalet ifråga avsåg förlängning av ett tolv månaders gymkort. Högsta domstolen bedömde att förlängningen av det aktuella avtalet främst låg i företagarens intresse eftersom det ansetts enkelt för konsumenten att skaffa ett nytt gymkort. Vid bedömningen av om den automatiska förlängningen kunde ses som oskälig poängterade domstolen att det är av stor vikt att konsumenten i lämplig form och i rimlig tid påmints om att uppsägning ska ske samt informerats om konsekvenserna av en utebliven uppsägning. Domstolen bedömde att företagaren inte hade varit tillräckligt tydlig med denna information varför domstolen ansåg att villkoret om automatisk förlängning skulle ses som oskäligt och därför lämnas utan avseende.

Mot bakgrund av att det är relativt enkelt för en golfspelare att bli medlem på andra golfklubbar kan ovanstående scenario appliceras på situationen då en golfklubb beslutar om kommande års medlemsavgifter. Det är med anledning av Högsta Domstolens dom av stor betydelse att en golfklubb tydligt informerar sina medlemmar om vid vilken tidpunkt medlemskapet förlängs samt information om vilka konsekvenser detta har för medlemmens skyldighet att erlägga medlemsavgift samt möjligheter att utträda. Om medlemskap för kommande spelsäsong beslutas långt innan spel är aktuellt och klubben inte gått ut med tydlig information om förlängningen och konsekvenserna därav, föreligger risk att klubbens beslut vid en eventuell prövning kan ses som oskäligt gentemot den enskilda medlemmen och riskerar därför lämnas utan avseende.  

Samtidigt är kanske inte golfklubbens verksamhet direkt jämförbar med den i en Friskis & Svettis förening. Golfklubben omsätter i genomsnitt mellan 5-10 Mkr, har 3-5 personer heltidsanställda, har i de flesta fall stora anläggningstillgångar och har mer karaktären av ett litet företag. Det kan möjligen vara mer försvarbart och hävdvunnet att klubben binder medlemmarna till en avgift innan säsongen har startat. I vart fall har inte sakomständigheterna prövats i domstol som i fallet med Friskis & Svettis. 

Juridiska Nämnden har i en liknande situation som beskrivits ovan beslutat att upphäva en golfklubbs beslut avseende ”extra utdebitering”. Situationen var enligt följande. I slutet av mars 2013 hade golfklubben ett årsmöte som den klagande medlemmen inte kunde närvara på. Vid mötet beslutades att alla som var medlemmar den 31 december
2012 skulle betala in 1 500 kr extra till klubben. Det rörde sig alltså en retroaktiv debitering som ”drabbade” medlemmar som hade gått ur golfklubben under perioden den 1 januari – 17 mars 2013.

Det kan även förekomma att medlem blir bunden av kommande årsavgift vid ett datum året innan trots att avgiften ännu inte är beslutad. Det kan bero på att klubben har bestämt att medlemmarna ska meddela kategoribyte för spelrättigheten (medlemskapet) senast den 31 december men avgiften beslutas på kommande årsmöte i mars. Då uppstår frågan om en medlem blir bunden av en, före årsskiftet, okänd avgiftshöjning.   

Finansieringsformer

Kapitalinsats/medlemslån

Det historiskt sett mest vanliga sättet att finansiera en golfklubbs anläggande av en golfbana med ev. tillhörande klubbhus, maskinbyggnader och markanläggningar har varit genom en icke återbetalbar inträdesavgift och/eller en räntefri kapitalinsats (lån) från medlemmarna som återbetalas vid utträde i enlighet med skuldrevers och stadgar.

Golfaktier

Men i takt med att intresset för golfen växte från slutet av 1980-talet tillkom allt fler privata intressenter som uppförde golfanläggningar med nya finansieringsformer. Ägaren till anläggningen investerar via eget kapital och/eller lån och får tillbaka delar av investeringen genom att erbjuda medlemmar aktieägande vilket ger rätt att spela på banan. Vid utträde ur klubben säljs "golfaktien" på den öppna marknaden. Se nedan definitionen av en aktieklubb.

Spelrätter

En alternativ finansieringsform är att klubben ger ut s.k. spelrätter. I stället för att erbjuda medlemmar delägande i anläggningen via aktier erbjuds att köpa en spelrätt. Spelrätten är ett bevis på att innehavaren mot erläggande av beslutade avgifter har en rättighet att spela på banan. Vid utträde ur klubben säljs spelrätten på den öppna marknaden, likt "golfaktien". Se nedan definitionen av en spelrättsklubb.

Enbart årsavgifter

Många klubbar har idag övergått till att finansiera anläggningen och verksamheten enbart via årsavgifter (ev. inträdesavgift). Klubben erbjuder medlemskap och spel genom årlig medlemsavgift och i olika grad differentierade spelaavgifter

Att ändra finansieringsform

Golfen upplever sedan några år tillbaka stora förändringar både i Sverige och internationellt. Många sätt att spela golf erbjuds och även öppna banor eller s.k. "Pay-and-play" blir vanligare. En del klubbar - med kapitalinsats som finansieringssystem och en skuld till medlemmarna i varierande storlek - befinner sig i ett läge där fler medlemmar begär utträde än inträde vilket leder till en ansträngd ekonomi då klubben måste betala tillbaka kapitalinsatsen till den utträdde medlemmen. Klubbens finansiering via medlemslån blir då ett problem och skapar osäkerhet. Dessvärre har några tvingats i rekonstruktion eller försatt klubb eller bolag i konkurs. För att undvika ett sådant händelseförlopp krävs en strategi för det som är bäst för såväl klubben som medlemmarna. Inte minst en strategi för att säkerställa att förändringen är vad medlemmarna önskar. Olika scenarier och vägval bör diskuteras.

Sitta still i båten. Inga förändringar behövs i detta avseende. Klubben ser till att verksamheten är attraktiv och utvecklas i rätt riktning så att insatser som ska betalas ut vid medlems utträde kan hanteras med befintligt eller lånat kapital eller genom rekrytering av nya medlemmar.Bygga upp reserver. Årsmötet kan besluta om en "överdebitering" under ett antal år för att på det sättet bygga upp ett kapital som motsvarar hela eller delar av skulden till medlemmarna. Vid utträde av medlem och återbetalning av lånet används detta kapital utan att påverka klubbens övriga likviditet. Modellen med kapitalinsats kvarstår.Frivillig skuldavskrivning. Årsmötet kan föreslå och besluta om en successiv avskrivning av kapitalinsatsen. Avskrivningstiden kan vara 5-10 år eller längre beroende på hur stor skulden är och hur snabbt klubben har behov av att bli av med skulden. Upplägget kan vara att frivilligt avstå fordran på klubben utan incitament eller att göra det mot en lägre årsavgift i den mån klubbens driftsekonomi tillåter det.Konvertering till spelrätter. Ett annat alternativ som gör klubben helt eller delvis skuldfri gentemot medlemmarna är att konvertera kapitalinsatsen till spelrätter.Konvertering till aktier. Ett alternativ till att konvertera medlemslån till spelrätter kan också vara att konvertera medlemslånen till aktier (delägande) om anläggningen ägs av ett GolfAB.

Det finns givetvis ytterligare vägval eller finansieringsalternativ än de som listas ovan. Varje klubb har en unik situation som måste beaktas. Många frågor kan klubben själv hantera men en del frågor kräver expertis med avseende på strategi och ekonomisk/juridiska konsekvenser för såväl enskild klubb som medlem. Att byta finansieringssystem, till spelrätter eller aktier, är generellt sett ett omfattande arbete vilket kräver såväl skatteteknisk som juridisk kunskap för att genomföra. Varje förändringsförslag bör dock föregås av en grundlig diskussion i styrelsen om de alternativ som bedöms lämpliga och mest intressanta för att sedan presenteras och diskuteras innan eventuella beslut fattas av medlemmarna på ett årsmöte.

Svenska Golfförbundet har låtit göra en enkätundersökning riktad till klubbar som ändrat finansieringsform från medlemslån till i huvudsak spelrätter. Enkäten gick till 150 klubbar, varav 66 ingår i slutredovisningen. Syftet med undersökningen är en uppföljning hur förändringen har påverkat och fortsatt påverkar dessa klubbar ekonomi och utveckling. Rapporten syftar inte heller den till att ta ställning i frågan om spelrätter som finansieringsform är bra eller dåligt utan syftar istället till att vara ett bidrag bland flera till ett strategiskt beslutsunderlag.

Byte finansieringssystem i en golfklubb - enkät

Spelrätter i golfklubb "spelrättsklubb"

Det historiskt sett mest vanliga sättet att finansiera en golfklubbs anläggande av en golfbana med eventuellt tillhörande klubbhus, maskinbyggnader och markanläggningar har varit genom en icke återbetalbar inträdesavgift och/eller en räntefri kapitalinsats (lån) från medlemmarna. När det gäller kapitalinsatsen ikläder sig klubben en skyldighet att mot uppvisande av lånebevis (revers) och i enlighet med klubbens stadgar betala tillbaka insatsen. Som regel inom viss tid från medlemmens utträde ur klubben.

I vardagligt tal pratas sedan om spelrätt. Det kan skapa förvirring då en del klubbar använder begreppet spelrätt när de avser rätt att spela på banan efter erläggande av beslutade avgifter. När inträdesavgift, kapitalinsats i förekommande fall och årsavgift är betalad har medlemmen förvärvat en spelrätt, i meningen rätt att spela på banan. På samma vis har en person som har betalat greenfee eller på annat sätt tillåts spela på banan förvärvat en sådan spelrätt.

Rätten att spela på banan ska inte förväxlas med systemet med utgivning av spelrätter eller begreppet spelrättsklubb. En del golfklubbar finansierar sin verksamhet genom ett system med särskilda spelrätter (spelrättsklubb). Rätten att spela på klubbens golfbana tillkommer då en person som hos klubben köper en särskild spelrätt samt dessutom beviljas medlemskap i klubben. Anledningen till att många klubbar går över till ett system med särskilda spelrätter är bl.a. att klubbens skulder minskar eftersom något medlemslån eller återbetalningsskyldighet för klubben gentemot utträdande medlem inte föreligger. Spelrätt upplåts genom att personen i fråga förs in i klubbens spelrättsregister Spelrättshavaren tillåts överlåta spelrätten vid utträde ur klubben. Rättigheter och skyldigheter regleras i klubbens stadgar i förening med särskilt utfärdat dokument "Bestämmelser för spelrättsinnehavare" och på spelrättsbeviset.

PM och skrifter

Svenska Golfförbundet har tagit fram en PM, Spelrätter i Golfklubb, som beskriver finansieringsformen spelrätter. Skriften syftar inte till att ta ställning i frågan om spelrätter är att rekommendera eller inte. Syftet är i stället att bidra till ett så bra diskussions- och beslutsunderlag som möjligt för klubben om alternativa finansieringsmöjligheter. Medlemmarnas åsikter, klubbens geografiska läge och ekonomiska situation samt övriga förutsättningar är alla faktorer som bör vägas in innan beslut fattas om spelrätter är en bra finansieringsform.

Spelrätter i golfklubb

Kan en spelrätt sägas upp? Kan en aktieägare återlämna sin aktie? Frågor som dessa har Svenska Golfförbundet uppdragit åt Flood Advokatbyrå att utreda och belysa kopplat till klubbens bestämmelser om spelrätter och/eller aktier.

PM_spelrätterGK_aktierAB

Aktier i golfklubb "aktieklubb"

Det är förstås inte möjligt att äga aktier i en klubb eller förening. Uttrycket "aktieklubb" har uppstått i dagligt tal och används när en person äger aktier i ett driftbolag - ett GolfAB - knutet till klubben med ansvar för drift och skötsel av anläggningen. Medlemmar kan erbjudas att köpa aktier i ett sådant bolag utöver själva medlemskapet i klubben eller så är aktieägandet ett krav för medlemskap. Aktieklubb används ibland också när en person äger aktier i en association – ett Golfbolag - ansluten till SGF. I de senare fallen saknas oftast en förening men förklaringen att ordet används kan vara att Golfbolaget många gånger har haft en klubb verksam på anläggningen tidigare. Ett annat skäl är helt enkelt att Golfbolaget ska ha klubbliknande verksamhet för att få vara ansluten till SGF, även om ordet "aktieklubb", som sagt, kan vara missvisande.

För finansiering av en golfklubbs verksamhet har medlemmar på flertalet klubbar ute i landet en skyldighet att bistå klubben med lån på de villkor och i den omfattning som beslutas i samband med årsmötet på varje klubb. Vid inbetalning av lån erhåller medlem bevis för fullgjord betalning av lån (en revers). När medlem väl utträder ur klubben ska klubben återbetala lånet till medlemmen. Återbetalning ska i regel ske inom ett år efter medlemmens utträde ur klubben.

I samband med att medlemmen betalar in ett medlemslån till klubben uppstår alltså en fordran (det vill säga att klubben är skyldig att återbetala medlemslånet vid en viss framtida tidpunkt). Vi återbetalning av lånet ska antingen medlem själv eller berättigat ombud kunna styrka sin fordran gentemot klubben.

Då medlemmar till exempel avlider, flyttar utomlands, slutar spela golf men lånet återbetalas av någon anledning inte, uppstår fråga under hur lång tidsperiod en medlem kan kräva ut sin fordran av golfklubben. Det kan uppstå situationer då en medlem avlider och dennes anhörig först flera år efter medlemmens utträde ur golfklubben kräver återbetalning av lånet (regler om preskriptioner och preskriptionstider återfinns i preskriptionslagen (1981:130) (PreskL)).

En fordran hänförlig till ett medlemslån är en revers och är synonymt med ett skuldebrev. Skuldebrev, och andra fordringar, har normalt en preskriptionstid på 10 år räknat från fordrans tillkomst, enligt 2 § PreskL. Det går att avtala om en längre preskriptionstid än 10 år men inte att en fordran inte ska preskriberas alls. Att en fordran preskriberas innebär att medlemmen förlorar rätten att kräva ut fordringen av golfklubben.

Preskriptionstiden kan dock avbrytas av antingen medlemmen eller golfklubben på ett antal olika vis givna enligt 5 § PreskL. Om preskriptionstiden avbryts börjar en ny 10-årsperiod att löpa från preskriptionsavbrottet. Man kan inte avtala om att preskriptionstiden ska kunna avbrytas på något ytterligare sätt.

Nedan följer några exempel för att göra 5 § PreskL lite tydligare:

1. Golfklubben återbetalar en del av medlemslånet till medlemmen fem år efter fordrans uppkomst. Preskriptionstiden för återstoden av fordringen förlängs då med 10 år (se 5 § 1 p PreskL);

2. Golfklubben meddelar medlemmen att denne har en fordran gentemot klubben. Preskriptionstiden förlängs då med 10 år (se 5 § 1 p PreskL, klubben erkänner fordringen på annat sätt gentemot medlemmen); och

3. Medlemmen skriver ett brev till klubben där medlemmen påminner klubben om att han har en fordran gentemot klubben. Preskriptionstiden förlängs då med 10 år (se 5 § 2 p PreskL, skriftlig erinran).

Det är alltså inte bra för en medlem att förhålla sig helt passiv gentemot klubben under väldigt lång tid, men som exemplen ovan förevisar kan medlemmen avbryta preskriptionen på väldigt enkla sätt.

Från det att fordran uppstår, det vill säga då medlemmen betalar in lånet till golfklubben, påbörjar en preskriptionstid om 10 år att löpa. Preskriptionstiden torde dock i de allra flesta fall avbrytas vid medlems utträde ur golfklubben varpå en ny 10 års preskriptionstid börjar löpa.

Därmed kan en medlem i de allra flesta fall upp till tio år efter sitt utträde ur golfklubben kräva att klubben återbetalar medlemslånet.

1.1.1 Preskriberas fordringen om man är medlem i golfklubben längre än tio år?

Den rubricerade frågan är av golfspecifik karaktär då en fordran som uppkommit till följd av ett medlemslån kan ”ligga still” upp till 20-30 år till följd av att medlemmen kvarstår som medlem i klubben under alla dessa år. Däremot torde medlemmens fordran inte preskriberas när medlemmen varit medlem i klubben i över tio år. Eftersom medlemmen årligen betalar in årsavgifter m.m. som är direkt sammankopplade med fordringen, torde detta medföra att golfklubben erkänner fordringen enligt PreskL vilket gör att en ny tioårig preskriptionstid börjar löpa i princip varje år. Därmed torde den ”slutgiltiga” tioårsperioden börja löpa först vid medlems utträde ur golfklubben.

1.1.2 Kommentarer

Alla klubbar gör på sitt sätt och flertalet gör inget alls. Vi känner inte till någon klubb som konsekvent avskriver icke återbetalda medlemslån. Sannolikt ser de flesta ingen direkt fördel i att intäktsföra pengarna. Rent kassaflödesmässigt är medlemslånet redan använt, och den intäkt som uppkommer genom att lånet kan skrivas av ger inga nya medel. Däremot stärks klubbens balansräkning.

Den 10-åriga preskriptionstiden ska räknas från den dag medlemmen utträdde ur klubben. Utträdet kan ske på egen begäran, genom uteslutning eller genom att medlemmen avlider.

Frågan är om preskriptionstiden påverkas av att klubben redovisar den samlade medlemsskulden i balansräkningen, d.v.s. om det skulle kunna likställas med att medlemmen påtalat att han/hon har en fordran. Nu är det sannolikt inte så, utan vi bör utgå från att preskriptionstiden löper i 10 år från utträdet. Därefter kan klubben avskriva skulden.

Vad gäller alla de golfare som väljer att lämna klubben genom att inte betala årsavgiften, är rådet att anteckna utträde på dessa i GIT i samband med att sista påminnelsen eller fakturan förfallit. Om datumet för utträdet är oklart bör det sättas till 31 december det aktuella kalenderåret. Preskriptionstiden löper då från 1 januari och 10 år framåt. Dessa personer anses (enligt stadgarna) ha begärt frivilligt utträde genom att inte betala årsavgifterna

När utträde sker på egen begäran, genom uteslutning eller när medlemmen avlider kan man säga att klubben har ett moraliskt ansvar att återbetala skulden enligt bestämmelserna i stadgarna och sköta bokföringen i linje med den avsikten och inte ”vänta in” preskription. När frivilligt utträde sker vid utebliven årsavgift ligger ansvaret att begära utbetalning av fordran i högre grad hos medlemmen, även om klubben bör söka kontakt för att kunna göra utbetalningen.

I RF:s mallstadgar (stadgemallen) för idrottsföreningar finns en av få paragrafer (14 §) som har en direkt koppling till den idrottsliga verksamheten. Lydelsen i denna paragraf finns också intagen i RF:s stadgar (8 kap 8 §) och får därmed ses som en grundläggande bestämmelse gällande hela den svenska idrottsrörelsen.

Bestämmelsen i 14 § första stycket brukar kallas för den "idrottsliga likhetsprincipen".

Den inom all demokratisk föreningsverksamhet gällande grundprincipen - likhetsprincipen - innebär att majoriteten vid sitt beslutsfattande inte utan lagstöd(stadgestöd) får utsätta de enskilda medlemmarna för olika behandling. Denna grundprincip är självklar för de flesta och tillämpas i samband med årsmöten och annan föreningsverksamhet där majoritetens beslut blir gällande.

Med stöd i stadgarna kan viss särbehandling ske, till exempel genom att medlemsavgiften kan vara lägre för yngre medlemmar än för äldre, och att medlemmar under en viss ålder inte får rösträtt på årsmötet. Den idrottsliga likhetsprincipen gäller den mer idrottsspecifika verksamheten och innebär att medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

Innebörden av detta kan visas genom följande exempel:

Som medlem i en känd fotbollsförening i Stockholm kan man, med åberopande av den idrottsliga likhetsprincipen, hävda att man ska få delta i den allsvenska startelvan till våren. Emellertid torde man möta föga framgång med ett sådant krav eftersom det får anses vedertaget inom idrotten, åtminstone på seniorelitnivå, att det bara är de bästa som tas ut i laget!

Ansöker man om medlemskap i golfklubben kanske man får till svar att, visserligen är man välkommen som medlem (öppenhetsprincipen ger mig den rätten), men dessvärre har vi en tvåårig kötid för att få spelrätt. I en golfklubb kan det vara att anse som en vedertagen ordning att ett kösystem finns för att medlemmarna ska få spelrätt på golfbanan, eftersom banan inte omedelbart kan ta emot fler spelande medlemmar. Den idrottsliga likhetsprincipen förutsätter dock att ingen på skäl som strider mot principen ska kunna gå före i kön.

I tennisklubben delar man in verksamheten i träningsgrupper och fördelar tennistider efter den standard spelarna har. Som enskild medlem kan man inte med åberopande likhetsprincipen kräva att få spela i elitgruppen om man inte anses uppfylla kraven för att tillhöra denna.

I en fotbollsklubb eller ishockeyklubb är det oftast självklart att de bästa blir uttagna till representationslagets träningar och matcher. I de individuella idrotterna är det inte lika självklart att en indelning av medlemmarna görs och att uttagning sker till tränings- och/eller tävlingstillfällen. Likväl kan det förekomma utan att det behöver strida mot den idrottsliga likhetsprincipen. Så länge samtliga medlemmar i grunden har samma möjlighet att kvalificera sig att delta i den idrottsliga verksamheten är en sådan uppdelning acceptabel. Däremot får inte ovidkommande skäl användas för att göra åtskillnad mellan medlemmarna.

Ett annat exempel på grundprincipen om medlemmarnas likabehandling inom golfen kan vara att alla medlemmar erbjuds en viss rätt att spela till ett visst pris, men att det endast är tillgängligt för exempelvis 100 personer (först-till-kvarn-principen). Poängen är att erbjudandet riktas till alla, varmed likhetsprincipen får anses vara uppfylld, om än att bara 100 personer kan åtnjuta erbjudandet.

Den idrottsliga likhetsprincipen har varit föremål för prövning i samband med ett ärende i Juridiska Nämnden (Dnr 3/2009 JurN 3-15). Östergötlands Golfförbund fattade vid GDF-möte den 7 mars 2009 beslut om differentierad årsavgift 2009 för golfklubbarna i distriktet, av innehåll att grundavgiften ska vara 8 kr per medlem i golfklubb och att golfklubb ska betala en tilläggsavgift baserad på antalet medlemmar i klubben. Juridiska Nämnden upphävde golfförbundets beslut då beslutet om differentierad årsavgift bland annat ansågs strida mot den idrottsliga likhetsprincipen.

En röstberättigad medlem i en golfklubb har rätt att överklaga ett beslut som fattats på ett årsmöte eller klubbens styrelse. Överklagandet görs till Svenska Golfförbundets Juridiska Nämnd.

Alla dessa ärenden behandlas enligt reglerna i 15 kap Riksidrottsförbundets stadgar.

Klicka här för att läsa om bestraffningsärenden