Klubbens och ledarnas ansvar

Företrädare för en golfklubb är normalt antingen förtroendevalda styrelseledamöter eller anställda/uppdragstagare (exempelvis en klubbdirektör, kanslist, kassör m fl).

När en person blir vald till styrelseledamot av golfklubbens (det vill säga föreningens) årsmöte inträder självfallet ett ansvar. Styrelseledamoten har genom valet fått övriga medlemmars förtroende att sköta klubbens förvaltning och förväntas göra det inom angivna ramar på ett aktivt sätt.

Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag på ett korrekt, lojalt och omsorgsfullt sätt. Skulle en styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att han eller hon kan bli ansvarig för den skada som därigenom förorsakas klubben eller någon annan.

Styrelsens uppgifter är centrerat kring golfklubbens verksamhet och omfattar bland annat bokföring, administration, planering av verksamhet, personalfrågor, finansieringsfrågor m m. Styrelsen ska kontinuerligt kontrollera klubbens ekonomiska ställning eftersom styrelsen vid årsstämman ska redovisa sitt uppdrag genom ett årligt bokslut.

För ideella föreningar, liksom för andra juridiska personer, gäller dock som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden. Styrelsen och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts på ett korrekt och riktigt sätt och styrelseledamöterna inte varit oaktsamma. Styrelsen och eventuella andra föreningsföreträdare kan under vissa förutsättningar ställas till ansvar på grund av att det är dessa personer som anförtrotts uppdraget att sköta föreningens angelägenheter.

Ansvarigheten kan förenklat indelas i skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar respektive personligt betalningsansvar.

Skadeståndsansvar

Den som har fått medlemmarnas förtroende att sköta golfklubbens angelägenheter, eller den som av styrelsen har fått rätt att företräda klubben, och som uppsåtligen eller av vårdslöshet vid fullgörande av uppdraget orsakar klubben skada kan bli skadeståndsansvarig. Skadeståndsskyldighet kan föreligga både gentemot golfklubben och mot utomstående.

Fråga om ansvar för golfklubbens företrädare gentemot klubben självt behandlas vid årsmötet. Under den obligatoriska punkten ”fråga om ansvarsfrihet” vid årsstämman kan medlemmarna ifrågasätta styrelsens sätt att sköta golfklubben.

Anser man att hela styrelsen eller enskilda ledamöter har varit oaktsamma och härigenom orsakat klubben  skada, kan föreningsstämman besluta att inte bevilja styrelsen eller de enskilda styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Om ansvarsfrihet inte beviljas har föreningen möjlighet att inom ett år väcka skadeståndstalan mot ledamöterna.

För att styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet krävs enligt Svenska Golfförbundets mallstadgar att åtminstone femtio procent av föreningsstämmans röster för att beslutet ska vara giltigt. För det fall golfklubbens stadgar inte medger att en minoritet av klubbens medlemmar får motsätta sig att ansvarsfrihet beviljas (och därigenom öppna upp för en skadeståndstalan mot exempelvis styrelsen) finns det inte en heller någon sådan möjlighet.

Här skiljer sig en golfklubb som drivs genom en ideell förening från ett golfbolag där en minoritet av aktieägare (motsvarande medlemmar i en förening) kan motsätta sig att ansvarsfrihet beviljas.

Ett eventuellt skadeståndsansvar för styrelsen eller en enskild företrädare omfattar skyldigheten att ersätta person- och sakskador men även rena ekonomiska skador (ren förmögenhetsskada). Styrelseledamöternas ansvar är solidariskt, vilket innebär att ledamöterna bär ett ansvar tillsammans. Detta innebär att den skadedrabbade kan kräva full betalning av vem som helst av styrelseledamöterna. Skadeståndsbeloppet kan sättas ned om domstolen anser att det är oskäligt betungande för de inblandade.

En revisor som felaktiget har avgett en ”ren revisionsberättelse” riskerar också att bli skadeståndsskyldig om klubben väljer att väcka en skadeståndstalan mot revisorn.

Skadeståndsansvar gentemot golfklubben

Skadeståndsskyldighet gentemot golfklubben kan aktualiseras för både styrelseledamöter, funktionärer, kanslister, revisorer m fl (var och en ”företrädare” nedan). Om företrädaren uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar i strid med golfklubbens stadgar eller på annat sätt agerar i strid mot de skyldigheter som företrädaren har gentemot klubben, och därigenom orsakar klubben skada – är utgångspunkten att företrädaren också ska ersätta klubben för den skada som klubben lidit. Det åligger dock klubben att visa att företrädaren agerat uppsåtligt eller varit oaktsam och att det är företrädarens agerande som har orsakat den skada som klubben drabbats av.

Det är vanligt förekommande att klubbens medlemmar genom medlemslån lånar ut pengar till golfklubben. När medlemmen väl träder ur klubben har denne rätt att få tillbaka sitt lån (vanligtvis inom ett år). Om klubben hamnar på obestånd innan medlem fått tillbaka sitt lån kan medlem väcka talan mot klubbens styrelse. Medlemmen måste i sådant fall visa att styrelsen agerat oaktsamt och att styrelsens oaktsamma handlande orsakat den skada som medlemmen vill ha ersatt (även kallat adekvat kausalitet).

Eftersom det är medlemmen som måste bevisa att styrelsen varit oaktsam har medlemmen en uppförsbacke för att nå framgång med en sådan skadeståndstalan. Om styrelseledamot även skulle dömas för brott gäller vad som framgår av punkt 1.1.2 nedan.

Skadeståndsansvar gentemot utomstående (tredje man)

Styrelsens och revisorers skadeståndsansvar gentemot utomstående avtalsparter, enskilda medlemmar m fl aktualiseras då person- och sakskador vållats utomstående uppsåtligen eller av oaktsamhet. Rena ekonomiska skador omfattas endast om talan grundar sig på en brottslig handling (exempelvis bokföringsbrott). Utomstående omfattas inte av den ettårsfrist som benämns ovan, de kan väcka talan inom de allmänna preskriptionsfrister som råder inom skadeståndsrätten – det vill säga vanligtvis inom tio år.

Straffrättsligt ansvar

Golfklubbens styrelse är skyldig att se till att brott inte begås i klubbens verksamhet. Klubben som sådan är givetvis skyldig att följa gällande lagstiftning. En juridisk person kan dock inte åläggas straffansvar (det vill säga golfklubben kan inte begå brott) men kan dock åläggas betala så kallad företagsbot (detta sker dock sällan). Istället är det ofta klubbens företrädare som får stå till svars om de varit oaktsamma alternativt haft uppsåt till ett genomfört brott.

Inom idrotten har det förekommit fall där ordföranden och kassörer har dömts till fängelse för skattebrott begångna inom föreningen. Det har även förekommit att adjungerad styrelseledamot, som har varit närmast ansvarig för redovisning av skatter och avgifter, har fällts till ansvar.

Exempel på brott

Det är inte brottsligt att agera slösaktigt eller att göra dåliga affärer, men om klubbens styrelse under svåra ekonomiska tider fortsätter klubbens verksamhet utan att några som helst åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemen  kan ett  straffansvar för styrelsen inte uteslutas. Klubbens ledning kan dock inte hållas ansvarig för det fall klubbens anställda begår brott på egen hand.

De brott som kan tänkas aktualiseras är bland annat olika borgenärsbrott som förskingring, mutbrott, bokföringsbrott m m. Om en enskild styrelseledamot begått ett brott på egen hand kan övriga styrelseledamöter inte hållas ansvariga för brottet.

Underlåter exempelvis styrelsen skyldigheten att föra räkenskaper riskerar styrelsen att hållas ansvarig för bokföringsbrott enligt brottsbalken.

Personligt betalningsansvar

Det man främst förknippar med personligt betalningsansvar avser skatter och avgifter. I Skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser som bland annat reglerar ansvaret för företrädare för juridisk person. Som företrädare för en golfklubb kan man bli personligt betalningsansvarig för i princip alla obetalda skatter och avgifter på golfklubbens skattekonto.

Utan eget särskilt åtagande kan en styrelseledamot dock inte göras betalningsansvarig för klubbens förpliktelser i form av lån, leverantörsskulder m m.

Om styrelsen eller annan företrädare för föreningen inte i rätt tid har gjort föreskrivet skatteavdrag, eller i övrigt har underlåtit att betala skatt, är företrädaren tillsammans med föreningen skyldig att betala skatten. Det förstnämnda gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har vidtagits sådana åtgärder (till exempel ackord eller konkurs) som krävs för att få tillstånd en samlad avveckling av föreningens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen.

Om golfklubbens företrädare har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att föreningen tillgodoräknats överskjutande ingående moms med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta. Om det finns särskilda skäl, får dock företrädare helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

För att ett personligt betalningsansvar på grund av utebliven betalning ska kunna utdömas mot klubbens företrädare, krävs att företrädaren agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses inte som uppsåtlig eller grovt oaktsam om man på förfallodagen (eller i nära anslutning därtill) vidtagit åtgärder för att hantera golfklubbens skatteskulder. Sådana åtgärder är ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av ansökan om exempelvis konkurs (se mer under Obestånd och företagsrekonstruktion).

Styrelseledamöter har alltid möjlighet att reservera sig mot ett beslut som fattas vid ett styrelsemöte. En aktiv anmälan om avvikande mening befriar ledamoten från eventuellt ansvar som kan tänkas uppstå ur det specifika beslutet. Enbart passivitet från styrelseledamoten (det vill säga att ledamoten valt att inte rösta i frågan) befriar inte den enskilde ledamoten från ett personligt ansvar.

Man kan alltså som företrädare för en golfklubb gå fri från ansvar under förutsättning att man sköter föreningens verksamhet inom ramen för gällande lagar. Om man som företrädare för en golfklubb är osäker på sina kunskaper ombeds man kontakta SISU (idrottsrörelsens utbildningsorgan) och efterfråga efter deras kursutbud i föreningskunskap.

Är situationen så illa att föreningen är på obestånd (det vill säga att föreningen inte längre kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och oförmågan inte är tillfällig) har styrelsen ett ansvar om att begära föreningen i konkurs eller ansöka om företagsrekonstruktion. För en styrelseledamot att i ett sådant läge förhålla sig passiv och förlita sig på att situationen kommer att lösa sig, kan vara förödande för golfklubben och dessutom resultera i ett personligt ansvar för styrelseledamoten. Styrelsen måste alltså vara aktiv för att undgå ett personligt betalningsansvar i en sådan situation. 

Ärenden från tidigare styrelse

Vad gäller situationer då en tidigare styrelse lämnar handlingar efter sig som exempelvis visar att golfklubben går med förlust om 5 miljoner kronor men det i ett senare skede ”dyker upp” handlingar som visar att det fattas ytterligare tio miljoner kronor, kan ledamöterna i den nyvalda styrelsen som huvudregel inte hållas personligt ansvariga. Den nya styrelsen kan varken internt inom golfklubben eller externt mot klubbens borgenärer hållas ansvarig för något som inträffat under tid då man inte varit styrelseledamot. Däremot ”ärver” den nya styrelsen ett eventuellt ansvar att försöka få ordning på ekonomi i klubben.

Däremot är det ytterst viktigt att poängtera att konsekvenser av beslut taget av en tidigare styrelse kan ärvas av en nyvald styrelse. För det fall en nyvald styrelse upptäcker att klubbens räkenskaper inte är korrekta måste de nyvalda ledamöterna agera och inte förhålla sig passiva, det vill säga ett passivt ledarskap kan leda till att även om ärendet hänför sig till ett beslut från en tidigare styrelse, kan den nya styrelsen hållas ansvarig om den inte agerar och söker lösa den upptäckta situationen.

Om den nya styrelsen förhåller sig passiv riskerar även de nyvalda styrelseledamöterna att det riktas ett skadeståndskrav gentemot dem. Om en nyvald styrelseledamot upptäcker allvarliga brister bör extern hjälp sökas omgående. 

Undertecknande av klubbens årsredovisning

Det är vanligt förekommande att en nyvald styrelse, som inte hunnit bilda sig en fullständig uppfattning om klubbens räkenskaper, undertecknar klubbens årsredovisning vars räkenskaper speglar ett räkenskapsår då en tidigare styrelse varit ansvarig. Den nyvalda styrelsens vidimerande av årsredovisningen baseras i sådant fall endast på räkenskaperna – det vill säga om det i ett senare skede framkommer att klubbens räkenskaper är felaktiga kan den nyvalda styrelsens vidimering av årsredovisningen inte leda till ett personligt ansvar för de nya ledamöterna – förutsatt att det inte gått att utläsa felaktigheterna i årsredovisningen.

Det är emellertid viktigt att påpeka att den nya styrelsen har ett ansvar att noga granska räkenskaperna och ”sätta sig in i” materialet – om felaktigheterna hade kunnat upptäckas vid den nya styrelsens granskning av räkenskaperna, riskerar också den nya styrelsen att hållas ansvarigt för de felaktiga räkenskaperna.

Arbetsfördelning inom styrelsen

Även om det inom golfklubbens ledning införs en intern arbetsfördelning är det viktigt att påpeka att samtliga styrelseledamöter har en allmän skyldighet att vara väl insatta i styrelsens övergripande arbete – oavsett arbetsfördelning inom styrelsen. Samtliga ledamöter måste alltså hålla sig uppdaterade vad gäller klubbens ekonomi och övriga förhållanden. Det är en rekommendation att styrelsen tar fram en skriftlig arbetsfördelning som preciserar styrelsens löpande arbete och sammanträden. En sådan arbetsinstruktion ska i sådant fall fastställas av styrelsen.

Det bör även påpekas att styrelsen bör ta fram en arbetsinstruktion för klubbens anställda. En sådan instruktion kan tänkas gälla för greenkeepers, banarbetare m fl. Tanken är att instruktionen ska innehålla uppföranderegler (säkerhet m m) som klubbens anställda har att förhålla sig till. Vid en eventuell ansvarsbedömning kan en sådan arbetsinstruktion vara avgörande för huruvida styrelsen kan hållas ansvarig för en eventuell händelse som skett på eller i anslutning till golfbanan. 

Andra företrädare för golfklubben

Även om det självfallet är ledamöterna i klubbens styrelse som är de som främst kan komma i fråga vad gäller eventuella ansvarsfrågor inom en golfklubb, kan även andra representanter träffas av ansvaret. Anställd kanslipersonal, kassörer (som inte nödvändigtvis är medlemmar i klubben) är representanter som teoretiskt sett kan hållas ansvariga. Här krävs det dock att den anställde har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Det bör i sammanhanget påpekas att sådana situationer är relativt ovanliga och för det fall exempelvis en kassör (som inte sitter i styrelsen) agerat uppsåtligt är det snarare ett personligt straffansvar eller ett skadeståndsansvar gentemot klubben som aktualiseras (se ovan).

Kommunicerade policyer

I syfte att säkra upp arbetet som sker i anslutning till golfklubben (markarbete, banarbete, pro-verksamhet m m) är det en rekommendation att klubbens ledning tar fram motsvarande arbetsinstruktioner i enlighet med vad som nämnts ovan eller tar fram och kommunicerar policyer som anger de uppföranderegler som klubbens anställda har att förhålla sig till. En policy behöver inte på något sätt vara ett komplext dokument – ett dokument med klara riktlinjer om hur man ska agera i förhållande till golfare, hantering av farligt material och stora maskiner osv kan vara en väl så bra policy. 

Avslutande kommentarer avseende ansvar för företrädare

Devisen att folk inte vågar gå in i föreningslivet på grund av risken att bli åtalad för exempelvis skattebrott som tidigare styrelseledamot medverkat till, ska alltså inte överdrivas. Motsvarande gäller för person som varit styrelseledamot under tid som sådan brottslighet begåtts – förutsatt att denne inte kände till eller borde känt till att sådan brottslighet pågick inom ramen för golfklubbens verksamhet.

En styrelseledamot kan alltså inte ”ärva” ett eventuellt personligt ansvar – varken straff- eller skadeståndsrättsligt, eller ett personligt betalningsansvar för skatter och avgifter – för vad som tidigare skett i klubben och som den nye styrelseledamoten inte kunnat råda över – förutsatt att den nya styrelsen inte kunnat upptäcka de felaktigheter som upptäckts.

Om styrelsen har agerat sunt och inte förhållit sig passiv samt att ledamöterna beviljats ansvarsfrihet av årsstämman, ska det i regel handla om grova fel för att ett ansvar ska bli aktuellt. Ärendet har behandlat av Juridiska Nämnden.

Rådet för samtliga golfklubbars ledningar är att vid en ekonomisk krissituation se till att betala klubbens skatter och avgifter efter bästa möjliga förmåga. Risken för att en enskild styrelseledamoten ska bli skadeståndsskyldig är relativt liten så länge styrelseledamoten fullföljer sitt uppdrag på ett korrekt sätt – en styrelseledamot är inte per automatik (långt därifrån) personligt ansvarig för att en golfklubb hamnat i en ekonomisk kris. Däremot är det viktigt att varje styrelseledamot är medveten om vilka åtaganden man har och vilka risker som finns för det fall man missköter sitt uppdrag.

Avslutningsvis måste det även poängteras att ett borgensåtagande som exempelvis en styrelseledamot ingått för ett lån som beviljats klubben som regel är personligt och solidariskt. Ett borgensåtagande upphör alltså inte den dag styrelseledamoten lämnar sitt uppdrag som ledamot i klubben.

Golfklubbens styrelse har ett stort ansvar när det gäller medlemmarnas ideella arbete på golfbanan. I PM "Ideell arbetskraft på golfbanan" behandlas, utöver försäkring, bland annat gränsen mellan ideellt arbete och anställning, frågor om arbetsmiljö, utbildning, skatt samt vikten av en skriftlig överenskommelse.

Ideell arbetskraft på golfbanan

Medlemmar i en golfklubb är inte ansvariga för klubbens åtaganden eller förbindelser. En medlem kan endast bli skadeståndsskyldig gentemot golfklubben utomstående enligt vad som följer enligt Skadeståndslagen (1972:207).

För att en medlem ska kunna hållas skadeståndsansvarig mot golfklubben alternativt mot utomstående part på grund av händelse som skett i anslutning till golfklubben, krävs det att medlemmen handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt och därigenom överträtt antingen klubbens stadgar, tillämpliga golfregler eller tillämplig lagstiftning.

Som regel är det enbart extraordinära situationer som aktualiserar en enskild medlems skadeståndsskyldighet. En ansvarssituation som dock bör lyftas fram och som kan tänkas bli aktuell är då en medlem företrätt golfklubben och ingått avtal med utomstående part men inte haft befogenhet (genom fullmakt exempelvis) därtill. En sådan situation kan aktualisera ett skadeståndsansvar för den enskilda medlemmen.

I ett aktiebolag är reglerna om ansvar mer utförliga än vad de är för en ideell förening. Ansvarsregleringen i Aktiebolagslagen fokuserar huvudsakligen på ledningens ansvar, det vill säga personer som har särskilda roller i bolagets förvaltning. Olika typer av ansvar gäller beroende på vilken roll man har i bolaget.

Reglerna är indelade i två olika delar, skadeståndsansvar respektive straffansvar. Huvuddragen i dessa regler ska kort redogöras för här nedan sett i relation till det ansvar som kan uppkomma för företrädare samt medlemmar inom en ideell förening. 

För aktiebolag, liksom för ideella föreningar, gäller som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för bolagets/föreningens åtaganden. Så länge verksamheten har skötts på ett korrekt sätt och ledningen inte har varit oaktsam föreligger inget personligt ansvar utan risken är begränsad till den insatta kapitalinsatsen. 

Skadeståndsansvar

För det fall att verksamheten inte har skötts på ett korrekt sätt kan en företrädare (styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare) bli skadeståndsansvarig genom såväl aktivt handlande som genom passivitet.

För att en styrelseledamot eller verkställande direktör ska vara skadeståndsansvarig är det tillräckligt att denne vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada. Personerna i en företagsledning har en allmän plikt att vårda bolaget och dess egendom. Utgångspunkten för bedömningen av om ansvar föreligger är således huruvida företrädaren har iakttagit den omsorg och lojalitet som krävs för att tillvarata bolagets intressen. Om reglerna i aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller föreskrifterna i bolagsordningen överträtts ska även skada som tillfogats en aktieägare eller annan som berörs av bolagets verksamhet ersättas. 

Liksom medlemmarna i en ideell förening kan aktieägarna i ett golfbolag i regel inte bli personligt betalningsansvariga. Däremot finns vissa undantag. En aktieägare blir skadeståndsskyldig om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, aktieägare eller annan person skada genom att medverka till en överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Straffansvar

Aktiebolagslagen innehåller förutom regler om skadestånd även regler om straff och vite. Reglerna har som främsta uppgift att tillvarata borgenärsintresset och aktiemarknadens funktion i situationer då alternativa påföljder, såsom skadestånd, fungerar dåligt. Exempel på åtgärder som kan leda till straffansvar är förbjuden spridning av aktie i privat bolag, vägran att föra aktiebok och ingivande av oriktiga uppgifter till Bolagsverket (förutsatt att dessa skulle innebära en fara i bevishänseende, det vill säga en risk för att de oriktiga uppgifterna skulle användas vid utredning av en viss fråga).

I övrigt gäller att straffrättsligt ansvar kan uppstå för ett aktiebolag i liknande avseende som för en ideell förening. Aktiebolaget kan åläggas att betala en företagsbot och företrädarna kan få stå till svars för en brottslig handling i enlighet med de straffrättsliga reglerna om de varit grovt oaktsamma eller haft uppsåt. 

Golfklubb

I brist på lagstiftning i Sverige om ideella föreningar är det golfklubbens stadgar, god föreningssed och rättspraxis som reglerar revisionen. Men det finns ett undantag för de allra största klubbarna.

En bokföringsskyldig golfklubb ska följa bokföringslagen och bokföringsnämndens normgivning. I revisionslagen som bl.a. bokföringsnämnden hänvisar till framgår att en klubb är skyldig att välja minst en auktoriserad revisor om minst två av följande kriterier är uppfyllt (gränsvärdena gäller även när klubben är moderförening i en koncern).

§  Mer än 50 anställda i medeltal

§  Mer än 40 mkr i balansomslutning

§  Mer än 80 mkr i nettoomsättning

Endast ett fåtal klubbar (om ens någon) är så stora att de enligt denna reglering är skyldig att ha en auktoriserad revisor. Trots det står det i SGF:s Mallstadgar för golfklubb att minst en ordinarie revisor samt suppleant bör vara godkänd eller auktoriserad. Anledningen till det är att de flesta klubbar har en såpass omfattande verksamhet och hög omsättning att en kvalificerad revisor ofta är motiverad.

Även om en klubb inte ens är bokföringsskyldig eller har en relativt låg omsättning, men med en liten del näringsverksamhet, kan det vara klokt att låta personer med insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden revidera verksamheten. Inte minst därför att klubbens medlemmar, bidragsgivare och andra intressenter ställer högre krav på bokföring och avslut av räkenskaperna än vad lagen gör.

Står det i klubbens stadgar att revisorn ska var godkänd eller auktoriserad ska en sådan person alltså väljas för uppdraget att revidera klubbens verksamhet. Beslut om revision, revisorns kvalifikationer och därmed kostnaden för uppdraget fattas på klubbens årsmöte och ska föras in i klubbens stadgar.

Aktiebolag

I aktiebolagslagen (ABL) som reglerar ett aktiebolags verksamhet framgår att

A. Ett bolag får ange i bolagsordningen att bolaget inte ska ha någon revisor om inget eller endast ett av följande villkor är uppfyllt

§  Mer än 3 i medeltal

§  Mer än 1,5 mkr I balansomslutning

§  Mer än 3 mkr i nettoomsättning

B. Ett bolag som uppfyller två eller alla tre av följande kriterier, under båda de senaste två räkenskapsåren, är skyldig att välja minst en auktoriserad revisor

§  Mer än 50 anställda i medeltal

§  Mer än 40 mkr i balansomslutning

§  Mer än 80 mkr i nettoomsättning

C. Övriga aktiebolag (i korthet) ska välja en godkänd eller auktoriserad revisor.

GolfAB

Många golfklubbar äger ett aktiebolag, helt eller delvis. Bolaget brukar kallas GolfAB och ansvarar vanligtvis för golfbanedrift och golfverksamhet. De allra flesta GolfAB har omsättning och antal anställda som gör att bolaget ska välja antingen en godkänd eller auktoriserad revisor (C ovan). Det leder i sin tur till att många klubbar som är moderföretag till ett sådant GolfAB låter sig revideras av den revisor som har fått uppdraget i GolfAB. Ofta görs bedömningen att det är enkelt och naturligt för alla parter att ge uppdragen till samma externa revisor.  

De fåtal GolfAB (klubbar) som är en stor koncern (B ovan) måste välja minst en auktoriserad revisor. Revisionsuppdraget omfattar i dessa fall både klubben och bolaget.

Golfklubben har i egenskap av arbetsgivare en mängd olika ansvar gentemot sin personal, precis som vilket annat företag som helst. Klubben har alltså att följa de lagar och bestämmelser som gäller för arbetsmarknaden i övrigt.

Golfklubben har bland annat en skyldighet att se till att den som kör ett fordon har erforderlig utbildning att göra detta. De ska även se till att varje fordon som omfattas av skyldigheten att enligt trafikskadelagen trafikförsäkras har en sådan försäkring. Avseende fordon som används vid banskötsel bör även en vagnskadeförsäkring övervägas för att även täcka skador på det egna fordonet och det material eller släp eller motsvarande som framförs med fordonet. Arbetsgivaren har även en skyldighet att se till att lämplig skyddsutrustning finns att tillgå vid skötseln av golfbanan och användning av de olika redskapen.

Exempel: En anställd på golfklubben kör ett fordon som saknar trafikförsäkring, vilket utgör ett krav i enlighet med trafikskadelagen. Den anställde har tankarna på annat håll och råkar köra rakt in i en privat golfbil som står på golfbanan. Genom att fordonet inte var trafikförsäkrat blir det klubben som bär ansvaret för den inträffade skadan. Detta är i regel styrelsen eller person/avdelning som styrelsen delegerat ansvaret till. Den anställde som framförde fordonet blir alltså i första läget inte personligen betalningsansvarig för de skador som uppstått på den privata golfbilen.

Vem bär ansvaret?

Inom en golfklubb är det styrelsen som har det yttersta ansvaret. Det är dock möjligt för styrelsen att, under vissa förutsättningar, delegera olika typer av uppgifter till antingen en förtroendevald inom klubben eller på en anställd eller specifik avdelning. Styrelsen bär däremot fortfarande ansvaret för att den som ansvaret delegeras på har kompetens inom det särskilda ansvarsområdet, det vill säga att denne känner till lagar och bestämmelser samt "behärskar" det aktuella ansvarsområdet.

Den som får ansvaret ska även ha möjlighet att utbilda underställd personal i skyddsfrågor m m (exempelvis maskiner, växtskyddsmedel etc.), ha befogenhet att rätta till det som eventuellt är fel och framförallt vara medveten om att ansvaret har delegerats till denne. Detta sker lämpligtvis genom en skriftlig bekräftelse. Grunden till detta är framförallt att om någonting allvarligt skulle hända med personskador som följd och orsaken till skadehändelsen är att den ansvarige misskött sig eller agerat försumligt, kan den som fått ansvaret tilldelat till sig bli personligt ansvarig för.

Skadeståndsansvar

Golfklubben har enligt skadeståndslagen i sin egenskap av arbetsgivare ett skadeståndsvansvar som innebär en skyldighet att betala skador som vållas av de som är anställda på golfklubben, ett så kallat principalansvar. Den anställde som orsakat skadan kan som regel endast bli personligt ansvarig om skadan orsakats avsiktligen eller genom grov vårdslöshet. Så länge skadan har vållats i tjänsten är arbetsgivaren ansvarig för denna, oavsett om det sker på anläggningen eller utanför.

Exempel: Samma anställde som ovan hade tankarna på annat håll och körde in i en privat golfbil har också utfört annat arbete på golfbanan. Tanken var att nya buskar skulle planteras för att skapa lite omväxling i landskapet och den anställde har därför grävt gropar för att kunna göra detta. När den anställde sedan åkte iväg för att hämta plantorna snubblade en golfspelare olyckligt i en av hålorna. Det går så pass illa att golfspelaren bryter benet. Det fanns inga avspärrningar eller varningsskyltar eller något annat uppställt som kunde varna golfspelaren från att trampa i en av groparna.

Genom att inte sätta ut några skyltar kan den anställde därmed genom vårdslöshet anses ha vållat skadan. I och med att det skett inom ramen för den anställdes tjänsteutövning kan klubben i sin egenskap av arbetsgivare genom principalansvaret alltså bli ansvarig och således tvingas utge skadestånd till golfspelaren som skadade sig i samband med händelsen.

Ansvar för arbetsmiljö

Golfklubben har ett ansvar att se till att arbetsmiljön på anläggningen inte kan förorsaka skador eller ohälsa hos de anställda. Regler om arbetsmiljö går att finna i arbetsmiljölagen och i de av arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifterna.

Arbetsgivaren – golfklubben - har i enlighet med dessa bestämmelser en skyldighet att:

- följa de föreskrifter som arbetsmiljöverket utfärdat;

- uppfylla eventuella förelägganden från arbetsmiljöinspektionen; och

- bedriva eget miljöarbete på plats.

Golfklubben kan bli ålagd att betala såväl sanktionsavgifter, eller till och med böter för de ansvariga personerna, om de bryter mot ett föreläggande som meddelats av exempelvis arbetsmiljöverket.

Exempel: En anställd vid golfklubben använder inte nödvändig skyddsutrustning när denne utför ett visst arbete eller använder ett visst redskap. Detta har den som är ansvarig på golfklubben sett, men informerar ändå inte den anställde om att denne måste använda skyddsutrustningen. Då kan hon eller han som är skyddsansvarig riskera straff enligt arbetsmiljölagen. Skulle den anställde i sin tur trots allt fortsätta med att inte använda skyddsutrustningen kan det utgöra en saklig grund för uppsägning.

Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Särskilt ansvar vid anställning av ungdomar

Det är inte helt ovanligt att ungdomar jobbar extra eller sommarjobbar på en golfklubb. Det är därför viktigt att tänka på att det vid anställning av någon under 18 år finns särskilda regler enligt arbetsmiljölagens femte kapitel och arbetsmiljöverkets föreskrift om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:03) som gäller för just ungdomar. Här framgår bland annat information om riskbedömning, undersökning och arbetstider.

Exempel: En golfklubb har anställt två ungdomar som är 16 år. De börjar 04.45, i lagom tid innan golfspelarna anländer, med att klippa greenerna och har sin första rast klockan 09.30. Genom detta har arbetsgivaren brutit mot två av arbetsmiljöverkets föreskrifter. Både genom att förlägga arbete innan klockan 05.00 och genom att inte tillhandahålla en sammanhängande rast om 30 minuter senast efter fyra och en halv timmes arbete. Golfklubben riskerar i och med detta att behöva betala böter i enlighet med reglerna i arbetsmiljölagen.

Skyddsutrustning

Vid banskötsel kan det förekomma en mängd olika typer av skyddsutrustning beroende på vilken uppgift som utförs Det är arbetsgivaren, det vill säga golfklubben, som bär ansvaret för att se till att arbetsmiljön på golfanläggningen inte kan förorsaka skador eller ohälsa hos de anställda. I detta ansvar ingår att de anställda har tillgång till och information om hur man använder lämplig skyddsutrustning vid utförande av olika typer av arbetsuppgifter.

De skyldigheter som arbetsgivaren har att följa finns reglerade i arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som regelbundet utfärdas av arbetsmiljöverket. Föreskrifterna går att finna på arbetsmiljöverkets hemsida.

Golfklubbens ansvar vid utveckling av multiarenor

Vid bedömningen av om en anläggningsägare är skadeståndsansvarig för en skada som uppkommit när någon befunnit sig på fastigheten är den allmänna ansvarsregeln i skadeståndslagens 2 kapitel 1 § tillämplig. Den som är ansvarig för fastigheten har inte ett strikt ansvar, det vill säga ansvar oavsett uppsåt eller vårdslöshet. Istället uppkommer skadeståndsansvar för den ansvarige först om skada orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet.

Golfklubben ska i egenskap av anläggningsansvarig se till att tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas om det finns anledning att misstänka att fara skulle uppstå. Det avgörande är alltså medvetenheten om en eventuell risk för olyckor. En sådan medvetenhet bör troligtvis öka i samband med upprättandet av en särskild anläggning sett i relation till att enbart tillhandahålla mark som utnyttjas genom allemansrätten.

Om exempelvis golfklubben under vinterhalvåret banar spår för längdskidåkning är det också golfklubbens ansvar att spårningen inte medför fara/risk för olyckor för den åkande. Däremot om enskilda personer på eget ansvar åker skidor på golfbanan (genom att utnyttja allemansrätten) är klubbens anläggningsansvar betydligt mer begränsat. Det vill säga om en privatperson på eget bevåg åker skidor/vandrar på golfbanan utan att golfklubben dragit upp skidspår eller liknande och skadas, kan inte klubben hållas ansvarig för en sådan olycka.  

Nedan följer en del vägledande uttalanden i liknande situationer.

Rättsfall från Högsta domstolen (NJA 1987 s. 222):

”Vid utförsåkning i en backe belägen inom ett för sådant ändamål upplåtet område skadade sig en skidåkare när han föll i ett stenigt område med otillräckligt snötäcke. Upplåtaren har ansetts ha vidtagit otillräckliga åtgärder till förebyggande av sådan olycka som den inträffade och därför vara vållande till skadan.”

Högsta domstolen uttalade i målet att eftersom fastighetsupplåtaren/skidanläggningsägaren var medveten om att det aktuella området inte var säkert att åka på, skulle säkerhetsåtgärder vidtagits för att förebygga en olycka. Den fara som olycksområdet utgjorde skulle tydligt markerats, exempelvis genom att sätta upp varningskäppar. Enligt kommentaren till skadeståndslagens 2 kapitel 1 § har risken för personskada troligtvis medverkat vid bedömningen.

Domstolen kom till liknande slutsats i målet NJA 1990 s. 569 där Vägverket inte ansågs ha vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att varna vägtrafikanter avseende gropar i vägbanan. I målet NJA 1984 s. 323 ansågs en kommun inte vara vållande till en olycka när en cyklist inte sett att en stig övergick till en trappa. Vid bedömningen tog domstolen i beaktning hur en förtänksam person skulle agerat i den aktuella situationen och vad kommunen skäligen hade bort räkna med att beakta.

Ytterligare fall som kan vara relevanta är NJA 1985 s. 456 (Byggnadsföretag ansågs vållande till skada), NJA 1985 s. 269 (Fastighetsägare ansågs skadeståndsskyldig när man gått in i glasdörr), NJA 1979 s. 729 (Kommun fanns ersättningsskyldig efter att person dykt i grunt vatten) samt NJA 1976 s. 196 (Bensinbolag ansågs inte försumligt och därmed inte skadeståndsskyldig).

Ändring av stadgarna

Av Svenska Golfförbundets Mallstadgar för Golfklubb framgår av 1 § att

”Golfklubben har som ändamål att verka för att medlemmarna kan utöva golfspel i enlighet med idrottens verksamhetsidé. Föreningen ska i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.”

Om Golfklubben inte aktivt börjar med annan verksamhet behöver stadgarna inte ändras för det fall allmänheten under vintern nyttjar golfbanan för skidåkning, pulkaåkning m m. Om klubben däremot påbörjar annan verksamhet, tar betalt för denna och riktar sig till andra än medlemmarna bör ändring av stadgarna troligen göras och skickas till Svenska Golfförbundet. Exempel på sådan verksamhet kan vara dragning av längdskidspår.

När någon på en golfklubb, spelare eller anställd blir allvarligt skadad eller vittne till något allvarligt som en olycka eller dödsfall är det viktigt att veta vad man ska göra och vilka man kontaktar för att få hjälp.

Riksidrottsförbundet (RF) har tagit fram en plan för hantering av olika typer av kriser som kan drabba föreningar och förbund. Se RF:s Plan för krishantering.