Så får vi tjejer att trivas och stanna kvar i golfen
Ann-Christine Halén, processledare för Vision 50/50 på Bokskogens GK, reflekterar över inspirationen hon fått av Annika Sörenstam och talarna vid Vision 50/50-seminariet under ANNIKA Invitational Europe som klubben arrangerade i augusti 2016.
Under den internationella flickjuniortävlingen ANNIKA Invitational Europe var det fullt av tjejer och det myllrade av liv på Bokskogens GK – precis som det ska på en golfklubb där jag vill vara. Alla deltagarna var rutinerade, målmedvetna och med atletiska golfsvingar.
Det var fullt av tjejer och det myllrade av liv – precis som det ska på en golfklubb där jag vill vara
Jag hade fått hedersuppdraget att vara starter, så här stod jag nu på hål 1 och hade förmånen att tre dagar i rad bli inspirerad av fantastiska utslag i en sagolik uppvisning av tajming.
Under en av tävlingsdagarna arrangerade klubben i samarbete med Svenska Golfförbundet ett seminarium om Vision 50/50 med inriktning mot tjejer 15–25 år. Deltagarna var kvinnor och män från kommun, näringsliv, Golfsverige och de tre pilotklubbarna från Skåne – Bokskogen, Barsebäck och Allerum.
Vid seminariet framfördes många goda tankar kring vad som gör att tjejer trivs och fortsätter med golfen. Att egen utveckling och lusten att tävla kan hålla golfintresset vid liv även genom tonåren är väl lätt att förstå. Men om tröskeln för att kunna spela och ha kul med golf är alltför hög och kompisarna sysslar med annat krävs det något mer på klubbarna för att tjejerna ska stanna kvar.
Sen tänker jag på Annika Sörenstam. Hon vågade göra det ingen annan hade gjort
Mera lagspel och Solheim Cup-anda var något som Vision 50/50-ambassadören Carin Koch tog upp. Helt rätt tror jag! Det märktes att tjejerna från Hills GK har ett kitt som håller ihop dem när de sprang ut på green och gratulerade årets vinnare Beatrice Wallin strax efter att hon satt den sista putten i hål. En härlig syn!
Att ha en ”storasyster” på klubben var en idé från Caroline Condrup, tränare på Barsebäck G&CC och ansvarig för Golftjej Skåne. Någon som är på klubben när tjejerna är där, som man kan ha roligt med och anförtro sig åt.
Robert Linde från Roslättsskolans IF berättade att betydligt fler tjejer än killar ville fortsätta en andra termin med det golffritids som genomförts i samarbete med Bokskogens GK. Jag tror det beror på att de har sina kompisar med när det är golffritids.
Uppdraget som starter är annars en traditionellt ”manlig” uppgift på klubben
Tävlingens värd Annika Sörenstam imponerade med sin generositet och sitt uppmuntrande sätt. Tjejerna stod i fokus och Annika svarade på deras frågor på ett sätt som stärkte deras tro på att de kan bli riktigt bra på golf.
Extra roligt var att Annika tog sig tid att delta en stund på vårt 50/50-seminarium. Hon svarade på många frågor och efteråt har jag funderat på något hon sa i stil med ”jag kanske aldrig hade kommit på tanken att utmana herrarna 2003 om jag inte kom från Sverige – ett land som ändå arbetar mycket med jämställdhet”.
Nej, så är det nog. Tänk vad synd i så fall! När hon spelade mot herrspelarna var hon nervös, sa hon. Inte så konstigt, men varför utsatte hon sig för det?
Min nästa fundering är att tankar om vad som är möjligt formas mycket av vad vi är vana vid, vad vi har sett och vad vi förväntar oss. Det är svårt att tänka nytt och man får anstränga sig riktigt ordentligt! Men att sen gå från tanke till handling kräver dessutom mod.
Dagarna på ANNIKA Invitational var intensiva och jag stapplade hem efter uträttat värv. Det tog på krafterna att vara i hetluften! Jag var mycket stolt över att tillsammans med min klubbkompis Inga-Lill Lellky ha fått uppdraget som starter, en annars traditionellt ”manlig” uppgift på klubben. Vi tackade genast ja när vi blev tillfrågade av Anders Persson, projektledare för tävlingen på klubben.
Vi hade ingen erfarenhet men med bra support från våra erfarna biträdande starters, Kalle Schmidt och Göran Karlsson, lärde vi oss på vägen och genomförde uppgiften. Ett varmt tack till Anders, Kalle och Göran. Genom att ge oss förtroendet skapades samtidigt en symbolhandling i enlighet med Vision 50/50.
Nästa steg i arbetet med Vision 50/50 är att gå från snack till verkstad. Det ser jag fram emot, efter många månaders arbete med att analysera. Jag tänker att nu ska vi göra det ingen annan gjort – förändra Golfsverige. Är det möjligt? Ja, men det krävs antagligen mod för att våga förändras.
Sen tänker jag på Annika Sörenstam. Hon vågade göra det ingen annan hade gjort.
Ann-Christine Halén
Processledare Vision 50/50
Bokskogens Golfklubb