Pitch Eftersnack om jämställdhet

De senaste åren har Sverige kunnat glädjas åt fantastiska framgångar på tävlingsbanorna. Landslagen har skördat medaljer, tourproffs har vunnit majors och blågula spelare har tagits ut till Ryder Cup och Solheim Cup.

Men medaljens baksida är att återväxten i nästa generation ser desto dystrare ut. Särskilt inom en grupp – flickjuniorer.

Få rundor och hög handicap

Antalet tjejer som spelar golf har minskat med åtta procent i år till under 9 500 spelare. De spelar också lite – i snitt 3,6 ronder per år  – och utvecklas dåligt. Nästan tre fjärdedelar har en handicap 37 och högre och under 10 procent har 18 eller lägre.

Varför ser det ut så här då? Den krassa verkligheten är att den här spelaren är väldigt ensam på sin golfklubb. Hon får träna fem gånger på våren och fem gånger på hösten i en grupp där hon nästan inte känner någon.

Andra idrotter lockar med regelbunden träning

Samtidigt bjuds hon in att prova på andra idrotter via klasskompisar och hem i brevlådan. I tennis, parkour, innebandy, simning och fotboll erbjuds hon regelbunden träning, många kompisar och möjlighet att vara med på cuper, läger och seriespel... Så varför ska hon välja golf?

Vill vi vända den vikande trenden behöver golfen bli bättre på att både kort- och långsiktigt rekrytera flickor, utbilda ledare och föräldrar att hjälpa till med träning och erbjuda bra och rolig verksamhet året runt för juniorer i olika åldrar.

Golfen – en härlig plats att växa som människa

Då kan de växa som människor genom vår idrott och ha kul tillsammans med kompisar på världens vackraste idrottsarena – golfbanan.

Och Sverige kan se fram emot nya medaljer och majorsegrar på både dam- och herrsidan i många år framöver.

Jag, och säkert många med mig, satte kaffet i vrångstrupen när Ada Hegerberg i samband med att hon tilldelades det prestigefyllda priset Ballon d'Or på Fifas fotbollsgala i november, fick frågan av den manliga programledaren om hon kan "twerka".

Av minst hundra relevanta frågor man skulle kunna ställa till Ada om hennes fantastiska prestation och karriär förminskar programledaren henne genom att ställa en fullständigt icke relevant och sexistisk fråga. Ett annat exempel på icke relevanta och förminskande frågor är när Sarah Sjöström gästade Skavlan och fick frågan om hon anlitar städhjälp. Det är provocerande att vi inte har kommit längre.

Jag har mött så många kvinnor genom åren som berättat saker de utsatts för, just bara för att de är kvinnor. De flesta vill inte träda fram, av rädsla för att kliva över den gräns som är skillnaden mellan att få vara med och inte. För det har historien visat många gånger att i sammanhang där kvinnor är i minoritet, som i styrelserum, företagsledning, inom idrotten, där har vi inte alls samma utrymme att misslyckas. Vi blir därför en del av kulturen, anpassar oss och blir lätt "gate keepers" mot andra kvinnor, när vi i stället borde ta hand om och stötta varandra.

Vi måste våga ta ställning, inte bara i välformulerade styrdokument och jämställdhetspolicys, utan i verkligheten, där livet är och pågår. Vi måste ta dessa goda föresatser och vackra ord och göra verkstad av dem. Omsätta dem i praktiken. Först då sker förändring.

Som breddidrottschef på Svenska Golfförbundet har jag ansvar för golfens jämställdhetssatsning Vision 50/50, där vi utbildar och stöttar våra klubbar och distriktsförbund. En resa som stundom kan vara både jobbig, utmanande och tålamodsprövande. Jag är dock övertygad om att när golfen blir mer inkluderande och jämställd blir den roligare och mer attraktiv för alla. Det är ett Golfsverige jag vill vara med och skapa och vara en del av i framtiden.

Glädjande nog tar också andra förbund liknande initiativ. Men det får inte fastna på förbundsnivå. Det är ute i verksamheten, på klubben, i mötet mellan människor som förändringsarbetet måste få fäste.

Forskning inom näringslivet och politiken ger stöd för att könsblandade styrelser gör ett bättre jobb. Men för att bli framgångsrik måste frågan om jämställdhet marinera hela organisationen, finnas med i ryggmärgen från ordföranden och ut till varje enskild ledare och förtroendevald. Det måste diskuteras, följas upp och det ligger ett stort ansvar som enskild individ i organisationen eller föreningen att agera jämställt.

Det finns också fler relevanta perspektiv. Idrotten är till exempel beroende av bidrag och sponsorer och för att vara attraktiv och relevant behöver frågor som jämställdhet och inkludering finnas med som en röd tråd. Ett starkt varumärke/klubbmärke raseras snabbt om man agerar på ett sätt som gör intressenterna besvikna. Det har vi sett flera exempel på de senaste åren, inte minst på våra sociala plattformar.

Jag är stolt över Vision 50/50. Det har gett min idrott golfen en ledande position i det här viktiga arbetet. Jag har alltid haft en förmåga att dras till områden där jag har möjlighet att påverka och för mig är det viktigt att vara med och inspirera och bidra till att vi utvecklas och skapar lika förutsättningar för killar, tjejer, män och kvinnor både som utövare och på ledande positioner.

I dag, den 8 mars – Internationella kvinnodagen vill jag uppmana alla vi som verkar inom idrottsrörelsen att lyfta jämställdhetsfrågan och hålla den levande. För om inte vi ska göra jobbet, vem ska då göra det?

Annica Lundström
Breddidrottschef, förändringsledare Vision 50/50, Svenska Golfförbundet

Claes Björklund fick uppdraget av Annica Lundström, projektledare för utvecklingsprogrammet Vision 50/50.

– Vi visste från tidigare nybörjarenkäter att man var supernöjd både med kursen och tränarna. Men trots det lämnade majoriteten golfen innan de ens spelat på banan eller varit i kontakt med någon klubb, säger Claes, som jobbat länge inom golfen som både tränare och klubbchef.

Han började med att titta på olika nybörjarutbildningar utifrån resultaten i nybörjarstudier, avhopparstudier och enkäter.

– Vi konstaterade snabbt att vi behövde göra ett eget koncept som matchade det vi vill uppnå med Vision 50/50, där vi tittar på de mjuka värdena, hur vi bemöter människor, så att de kommer in i en gemenskap och ut på banan, berättar Claes Björklund.

Flera tränare på de klubbar som deltar i Vision 50/50 har testat Redo för golf och feedbacken har varit positiv. Två exempel ni kan läsa om och se filmade intervjuer med är Lyckorna GK och Nyköpings GK. 

– De ser att folk stannar kvar, hittar kompisar, spelar på banan och då känns som att vi är på rätt spår, säger Claes.

Redo för golf har därför lett till en total översyn av Svenska Golfförbundets nybörjarintroduktion och fokus kommer att läggas på en mer inkluderande utbildningsmiljö.

– Tänket från Redo för golf kommer att inlemmas i den nya introduktionen och de råd vi ger golfklubbarna i samband med kurserna. Vi behöver säkerställa processerna på klubb kring hur vi möter människorna som kommer till oss och att vi ger dem en chans till en så bra introduktion som möjligt.

Läs mer om Redo för golf och vad som ingår i kursen här (informationen riktar sig främst till tränaren). 

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: September 2018