Frågorna alla klubbar borde ställa – nu!
Nu är vi igång med rekrytering av pilotklubbar och jag måste erkänna att jag är något spänd över att se hur många som nappar på erbjudandet och tar chansen att vara med och påverka en av svensk golfs största utmaningar.
I samband med Verksamhetseminarierna i våras/vintras fick projektet ett mycket positivt mottagande bland deltagande klubbar och nu är det upp till bevis om det finns ett lika starkt intresse av att vara med på allvar och arbeta med frågorna.
Det är många som kontaktat mig och frågat om jag inte kan belysa och skriva om det stora tävlings- och prestationsfokus som många upplever finns inom golfen, både vad gäller verksamhet på golfklubben men också i golfmedia. Många, främst kvinnor upplever detta som ett hinder och tanken på att misslyckas bidrar lätt till att glädjen till spelet försvinner och golfrundan förvandlas istället till några ångestfyllda timmar. Hur kul blir det i längden? Vi använder gärna uttryck som t ex; Hur gick det? (underförstått) Hur många poäng hade du? Om du istället deltagit på ett Friskis & Svettispass ställs frågan; Hur upplevde du passet idag? Det är en viss skillnad.
Här har vi dock ett problem som jag ser det. Om vi kvinnor (då menar jag förstås inte alla) lade ner lika mycket tid på golfträning som vi ofta gör på annat vi vill bli bra på skulle vi se resultat. Vi är nog alla överens om att golf är svårt och det krävs mycket övning om det ska bli roligt och lustfyllt ute på banan. Att kvinnorna dessutom ofta bör lägga ner mer tid på träning än männen kan tyckas orättvist, men det är bara att acceptera att vi har lite olika grundförutsättningar.
Nu kommer vi till det knepiga, kvinnorna är dock inte alltid beredda att underkasta sig den träning som krävs utan tror och vill att det ska gå bra ändå. Hur ofta funkar det i andra sammanhang?
En allt för vanlig syn på rangen och golfbanan är mannen som försöker sig på att instruera sin hustru/sambo/vän och ärligt talat, hur bra brukar det gå? Insikten att det krävs specialkompetens och pedagogiska kunskaper för att lära ut golf saknas i många fall. Bara för att du är en hyfsad golfspelare innebär det inte att du är en duktig pedagog och kan konsten att lära ut. De flesta golfklubbar har utbildade och duktiga PGA-tränare som gärna står till förfogande, ställ krav på klubben och tränaren att paketera attraktiva koncept som lockar till träning, då lovar jag att kvinnorna kommer. Skulle du själv förresten vilja bli behandlad av en självlärd tandläkare?
Efter 20 års klubberfarenhet där jag fört många samtal med olika typer av kvinnor har jag fått en tydlig bild av olikheterna hos våra medlemmar. Jag tror faktiskt inte att det skiljer sig speciellt mycket åt mellan klubbarna. Flickorna/kvinnorna är inte en homogen grupp som kan behandlas lika, de är individer som har olika intressen, färdigheter och målsättningar med sin golf.
Jag tycker inte vi hittills varit så duktiga på att lyssna in vad medlemmarna vill utan kör på med verksamhet som vi alltid gjort. Missförstå mig inte, det görs mycket bra saker ute på klubbarna men om vi stannar upp en stund och funderar på hur paketeringen ser ut och vilka som styr verksamheten så lovar jag att 80 % är väletablerade golfare som återfinns i målgruppen tävling & prestation. De är förstås otroligt värdefulla i organisationen och ska givetvis fortsätta engageras men jag menar att vi måste börja rekrytera en ny målgrupp medlemmar som återfinns i målgruppen hälsa och motion som driver och utvecklar den verksamhet som berör huvuddelen av våra medlemmar, de som inte är intresserade av att tävla.
Om vi inte börjar diskutera och utmana oss själva i den här typen av frågor riskerar vi att fortsätta tappa flickor/kvinnor inom svensk golf. Den senaste medlemsstatistiken från maj påminner oss om att siffrorna långt ifrån är rätt väg.
Jag brukar utmana och ställa frågan till klubbar jag möter; Hur inkluderande är egentligen damkommitténs verksamhet på en klubb? Säkert trevlig och bra för den lilla grupp av kvinnor som finns med i gemenskapen, men om man ställer sig utanför och kritiskt granskar är jag inte lika säker på att alla känner sig välkomna. Jag menar att finns insikten om att vi kanske inte alltid bedriver en så inkluderande och välkomnande verksamhet som vi själva många gånger tror är vi en bra bit på väg. Det räcker inte med att skriva på hemsidan eller i klubbtidningen att alla är välkomna.
Den som kommer ska känna sig välkommen, det är inte alltid samma sak…
Annica Lundström
Projektledare Vision 50/50
Fler nyheter
-
Pitch Eftersnack om jämställdhet
Hallå där, Lena Lindström, klubbrådgivare i Norr-Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Uppland och Stockholm!
Hur har diskussionerna i Eftersnack efter Pitch-avsnittet om jämställdhet avlöpt?
– Bra, tack, mellan fem och tio klubbföreträdare har deltagit i diskussionerna vid två olika tillfällen. I Norrlandsgruppen på förmiddagen kunde diskussionen ha fortsatt hela dagen med engagerade ledare för klubbar som på ett eller annat sätt är knutna till Vision 50/50 klubbutvecklingsprogrammet.
Vad är nyttan med Eftersnack?
– Till skillnad från de tidigare verksamhetsseminarierna är Pitch mer en envägskommunikation, och då blir det extra viktigt att fånga upp tankar och idéer efter sändningen. Behovet finns även på verksamhetsseminarierna, men är större efter ett TV-program.
Hur står det egentligen till med jämställdheten i Golfsverige?
– Allt fler klubbar vill utvecklas till att vara en än mer välkomnande och inkluderande klubb. Där finns klubbutvecklingsprogrammet Vision 50/50 som ett stöd. I dag är drygt 100 klubbar och distrikt engagerade i arbetet, som tar sitt avstamp i jämställdhet mellan män och kvinnor.
– Ofta landar klubben snart i insikten av att man behöver jobba med inkludering även när det gäller andra grupper av golfare, som nyanlända, nybörjare, nya medlemmar, och så vidare.
– Med en tydlig vision, verksamhetsidé och värdegrund på plats finns alla chanser att skapa en bra miljö för fler på klubben.
Se jämställdhetsavsnittet och läs mer om ämnet ➤
Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft
Bilden: Lena Lindström skickade en digital hälsning till Stockholms Golfdistriktsförbunds årsmöte i mars 2021, där hon delade ut diplom för väl genomförd Vision 50/50-utbildning och önskade distriktet lycka till med sitt fortsatta jämställdhetsarbete.
Om Pitch och Pitch Eftersnack
Studioprogrammet Pitch är ersättaren till SGF:s verksamhetsseminarier och publiceras i nio veckor med nio avsnitt – ett per prioriterat ämne i verksamhetsinriktningen. Tisdag den 16 mars publicerades avsnitt fem som handlade om jämställdhet.
Varje avsnitt följs av ett digitalt, regionalt eftersnack dit golfföreträdare från klubbar och distrikt är välkomna att borra djupare i veckans ämne.
-
Den utrotningshotade arten
De senaste åren har Sverige kunnat glädjas åt fantastiska framgångar på tävlingsbanorna. Landslagen har skördat medaljer, tourproffs har vunnit majors och blågula spelare har tagits ut till Ryder Cup och Solheim Cup.
Men medaljens baksida är att återväxten i nästa generation ser desto dystrare ut. Särskilt inom en grupp – flickjuniorer.
Få rundor och hög handicap
Antalet tjejer som spelar golf har minskat med åtta procent i år till under 9 500 spelare. De spelar också lite – i snitt 3,6 ronder per år – och utvecklas dåligt. Nästan tre fjärdedelar har en handicap 37 och högre och under 10 procent har 18 eller lägre.
Varför ser det ut så här då? Den krassa verkligheten är att den här spelaren är väldigt ensam på sin golfklubb. Hon får träna fem gånger på våren och fem gånger på hösten i en grupp där hon nästan inte känner någon.
Andra idrotter lockar med regelbunden träning
Samtidigt bjuds hon in att prova på andra idrotter via klasskompisar och hem i brevlådan. I tennis, parkour, innebandy, simning och fotboll erbjuds hon regelbunden träning, många kompisar och möjlighet att vara med på cuper, läger och seriespel... Så varför ska hon välja golf?
Vill vi vända den vikande trenden behöver golfen bli bättre på att både kort- och långsiktigt rekrytera flickor, utbilda ledare och föräldrar att hjälpa till med träning och erbjuda bra och rolig verksamhet året runt för juniorer i olika åldrar.
Golfen – en härlig plats att växa som människa
Då kan de växa som människor genom vår idrott och ha kul tillsammans med kompisar på världens vackraste idrottsarena – golfbanan.
Och Sverige kan se fram emot nya medaljer och majorsegrar på både dam- och herrsidan i många år framöver.
Skribent
- Susanne Persson
- E-post: susanne.persson@golf.se
-
Vi måste göra jobbet själva
Jag, och säkert många med mig, satte kaffet i vrångstrupen när Ada Hegerberg i samband med att hon tilldelades det prestigefyllda priset Ballon d'Or på Fifas fotbollsgala i november, fick frågan av den manliga programledaren om hon kan "twerka".
Av minst hundra relevanta frågor man skulle kunna ställa till Ada om hennes fantastiska prestation och karriär förminskar programledaren henne genom att ställa en fullständigt icke relevant och sexistisk fråga. Ett annat exempel på icke relevanta och förminskande frågor är när Sarah Sjöström gästade Skavlan och fick frågan om hon anlitar städhjälp. Det är provocerande att vi inte har kommit längre.
Jag har mött så många kvinnor genom åren som berättat saker de utsatts för, just bara för att de är kvinnor. De flesta vill inte träda fram, av rädsla för att kliva över den gräns som är skillnaden mellan att få vara med och inte. För det har historien visat många gånger att i sammanhang där kvinnor är i minoritet, som i styrelserum, företagsledning, inom idrotten, där har vi inte alls samma utrymme att misslyckas. Vi blir därför en del av kulturen, anpassar oss och blir lätt "gate keepers" mot andra kvinnor, när vi i stället borde ta hand om och stötta varandra.
Vi måste våga ta ställning, inte bara i välformulerade styrdokument och jämställdhetspolicys, utan i verkligheten, där livet är och pågår. Vi måste ta dessa goda föresatser och vackra ord och göra verkstad av dem. Omsätta dem i praktiken. Först då sker förändring.
Som breddidrottschef på Svenska Golfförbundet har jag ansvar för golfens jämställdhetssatsning Vision 50/50, där vi utbildar och stöttar våra klubbar och distriktsförbund. En resa som stundom kan vara både jobbig, utmanande och tålamodsprövande. Jag är dock övertygad om att när golfen blir mer inkluderande och jämställd blir den roligare och mer attraktiv för alla. Det är ett Golfsverige jag vill vara med och skapa och vara en del av i framtiden.
Glädjande nog tar också andra förbund liknande initiativ. Men det får inte fastna på förbundsnivå. Det är ute i verksamheten, på klubben, i mötet mellan människor som förändringsarbetet måste få fäste.
Forskning inom näringslivet och politiken ger stöd för att könsblandade styrelser gör ett bättre jobb. Men för att bli framgångsrik måste frågan om jämställdhet marinera hela organisationen, finnas med i ryggmärgen från ordföranden och ut till varje enskild ledare och förtroendevald. Det måste diskuteras, följas upp och det ligger ett stort ansvar som enskild individ i organisationen eller föreningen att agera jämställt.
Det finns också fler relevanta perspektiv. Idrotten är till exempel beroende av bidrag och sponsorer och för att vara attraktiv och relevant behöver frågor som jämställdhet och inkludering finnas med som en röd tråd. Ett starkt varumärke/klubbmärke raseras snabbt om man agerar på ett sätt som gör intressenterna besvikna. Det har vi sett flera exempel på de senaste åren, inte minst på våra sociala plattformar.
Jag är stolt över Vision 50/50. Det har gett min idrott golfen en ledande position i det här viktiga arbetet. Jag har alltid haft en förmåga att dras till områden där jag har möjlighet att påverka och för mig är det viktigt att vara med och inspirera och bidra till att vi utvecklas och skapar lika förutsättningar för killar, tjejer, män och kvinnor både som utövare och på ledande positioner.
I dag, den 8 mars – Internationella kvinnodagen vill jag uppmana alla vi som verkar inom idrottsrörelsen att lyfta jämställdhetsfrågan och hålla den levande. För om inte vi ska göra jobbet, vem ska då göra det?
Annica Lundström
Breddidrottschef, förändringsledare Vision 50/50, Svenska Golfförbundet
