Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris

Blekinge Klimatpris instiftades 2024 av Naturskyddsföreningarna i Blekinge, Olofström och Karlshamn, i samarbete med Region Blekinge. Det här var alltså första gången priset delades ut.

Priset, som inkluderar en prissumma på 60 000 kronor, delades ut under Naturskyddsföreningen i Blekinges konferens om biologisk mångfald i november.

Så här skriver Sölvesborgs Golfklubb om att ha fått pris för sitt hållbarhetsarbete: 

– Det här är ett stort erkännande av vårt arbete för att skapa en hållbar och miljövänlig golfupplevelse. Vi ser detta som ett stort steg på vägen där vårt arbete nu fortsätter att göra golfklubben till en plats där golf och miljöhänsyn går hand i hand.

Ur motiveringen: 

Golfklubben får utmärkelsen för sitt imponerande och breda klimat- och miljöarbete som sträcker sig över de tre dimensionerna i Agenda 2030: ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.

Klubben går utanför ramarna för att integrera de globala hållbarhetsmålen på ett konkret och reproducerbart sätt. Den är ett föredöme för hur man inom sporten kan bidra till att bromsa klimatförändringarna och inspirera andra att göra detsamma.

Genom sina konkreta åtgärder visar de att klimatarbete inte bara är bra för miljön – det är också en möjlighet att leda vägen mot en mer hållbar framtid.

Ekologiskt genom arbete med våtmarker, dammanläggningar som minskar utsläpp av näringsämnen från närliggande jordbruk med både bra växtval, växtrening, infiltration och en särskilt anpassad gödsling av fruktträd och gräsclippning på ett gynnsamt sätt. Man planterar ängsblommor, lägger ut död ved samt låter ljungen växa eller återinplanterar den. Allt för att gynna den biologiska mångfalden. 

Ekonomiskt genom att ta tillvara solelenergi via solceller och jordvärme. Möjlighet till laddning av elbilar finns. Restaurangen använder så mycket närodlat man kan och minimerar svinn på ett hållbart sätt. 

Socialt genom att arrangera utomhusklassrum för skolelever i trakten, ett promenadstråk öppet för allmänheten, aktiviteter för pensionärer och en gratis golfskola för unga kvinnliga golfspelare.

Läs hela motiveringen här

Mer om klubbens hållbarhetsarbete

Mer om Blekinges klimatpris

Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

– Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

✓ Hållbar användning av vatten
✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
✓ Klimat och koldioxidbalans

Kan även tillämpas inom fotboll

Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

Mer forskning för varje krona

– Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

– Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

Bättre spelytor till lägre kostnad

– Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

– Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

För mer information kontakta:

Maria Strandberg, direktör Sterf.
Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Bruno Hedlund, ordförande Sterf
Mobil: 070-420 56 34
E-post: bruno.hedlund@golf.se

Mer information

Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

(Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

Läs intervjun i textformat: 

Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

– I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

– Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

– Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

– Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

– Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

– Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

– Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

– Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

– Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

– Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

– Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

– I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

– Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

– I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

– Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

– Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

– Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

– Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

– När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

– Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

– Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

– Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

– Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

– Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

– Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.