Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare

Nu välkomnas alla Sveriges golfklubbar att göra insatser för biologisk mångfald och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.
Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.

Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Två kvinnor på scen inför publik. På presentationen bakom syns texten Vildare golf och en samarbetslogga för WWF och Svenska Golfförbundet.
Kampanjen presenterades under förbundshelgen av projektledarna Lina Karanikas, WWF och Sussi Persson, SGF.

Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

Skylt på en blomsteräng med texten Vi gör golfen vildare.
Det finns kampanjmaterial i form av färdiga skyltar, banners och bilder att ladda ner och använda för att kommunicera klubbens arbete med att göra golfen vildare.

– Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

Kan bli artrika miljöer

På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.
På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.

Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

Stort engagemang för naturen

Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

Mer om kampanjen och WWFs arbete:

wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverige

Mer om golfens hållbarhetsarbete:

golf.se/hallbarhet
golf.se/biologiskmangfald

Fler nyheter

  1. Golfen satsar miljoner på grönyteforskning
  2. Ekologisk hållbarhet

    Golfen satsar miljoner på grönyteforskning

    Den nordiska forskningsstiftelsen Sterf inleder ett internationellt forskningssamarbete med USGA och R&A. Under tre år investeras 8,2 miljoner kronor i forskningsprojekt inom hållbar skötsel av golfbanor och andra grönytor.

    Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

    Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

    – Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

    De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

    ✓ Hållbar användning av vatten
    ✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
    ✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
    ✓ Klimat och koldioxidbalans

    Kan även tillämpas inom fotboll

    Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

    Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

    Mer forskning för varje krona

    – Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

    – Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

    Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

    Bättre spelytor till lägre kostnad

    – Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

    – Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

    För mer information kontakta:

    Maria Strandberg, direktör Sterf.
    Mobil: 070-620 17 87
    E-post: maria.strandberg@golf.se

    Bruno Hedlund, ordförande Sterf
    Mobil: 070-420 56 34
    E-post: bruno.hedlund@golf.se

    Mer information

    Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

    Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

  3. Hållbara golfbanor i Blekinge
  4. Ekologisk hållbarhet

    Hållbara golfbanor i Blekinge

    Det finns många miljöaspekter att ta hänsyn till på en golfbana, men vad krävs egentligen för att en golfbana ska bli hållbar? Se intervjun med Katrine Svensson och få tips om vad du kan göra på din golfklubb.

    Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

    Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

    Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

    Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

    Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

    (Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

    Läs intervjun i textformat: 

    Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

    – I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

    – Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

    – Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

    – Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

    – Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

    Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

    – Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

    – Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

    – Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

    Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

    – Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

    – Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

    Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

    – Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

    – Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

    – I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

    På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

    – Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

    – I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

    – Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

    – Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

    Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

    – Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

    – Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

    – När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

    Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

    – Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

    Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

    – Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

    – Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

    Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

    – Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

    För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

    – Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

    – Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

  5. Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag
  6. Ekologisk hållbarhet

    Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag

    Onsdag 22 maj 2024 är det Biologiska mångfaldens dag. Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan.

    En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

    Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

    Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

    Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

    Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

    Här är några tips:

    • Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till

    • Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen

    • Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)

    • Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling

    • Plantbytardag i samband med golfloppis

    • Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund

    • Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening

    Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

    Ladda ner tipsen som PDF

    Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

    Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

    Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.
    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.

    Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

    Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

    Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

    Allt om Projektstöd Klubb 65+