Hållbara golfbanor i Blekinge

Det finns många miljöaspekter att ta hänsyn till på en golfbana, men vad krävs egentligen för att en golfbana ska bli hållbar? Se intervjun med Katrine Svensson och få tips om vad du kan göra på din golfklubb.

Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

(Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

Läs intervjun i textformat: 

Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

– I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

– Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

– Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

– Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

– Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

– Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

– Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

– Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

– Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

– Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

– Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

– I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

– Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

– I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

– Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

– Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

– Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

– Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

– När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

– Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

– Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

– Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

– Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

– Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

– Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

Fler nyheter

  1. Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
  2. Ekologisk hållbarhet

    Laholms GK får kommunens miljöpris 2024

    Den halländska klubben tilldelas priset för sina betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete.

    Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset. 

    På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året. 

    Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.

    Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?

    – Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.

    Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?

    – Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.

    Hur syns miljöarbetet längs banorna?

    – Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.

    Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.

    Några andra exempel på miljöarbete?

    – Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.

    Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.

    Hur känns det att få priset?

    – Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.

    Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete

    Mer om Laholms kommuns miljöpris


    Text & bild
    : Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun

  3. Inspirerande hållbarhetrapport från Bredared
  4. Ekologisk hållbarhet

    Inspirerande hållbarhetrapport från Bredared

    Klubben har inventerat sitt hållbarhetsarbete och tagit fram en 20-sidig rapport med sikte på visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."

    Bredareds Golfklubb, i Västra Götaland strax norr om Borås, har kanske en av Golfsveriges mest ambitiösa och aktiva hållbarhetskommittéer. Här samarbetar ideella krafter med miljömedveten personal på kansli och bana. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

    Hållbarhetsrapport 2024

    Klubben har nu för första gången inventerat sitt hållbarhetsarbete och sammanställt en rapport för året. Den 20-sidiga rapporten, som publicerades i september 2024, tar sikte mot visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."

    Rapporten behandlar sex globala mål i Agenda 2030 och spänner över allt från jämställdhet till biologisk mångfald på Bredareds golfklubb.

    Ladda ner rapporten och inspireras av hur klubben arbetar och även planerar för fortsatt utveckling mot hållbarhet. 

    Bredareds GK hållbarhetsrapport 2024

    Ur förordet

    Ett aktivt hållbarhetsarbete värnar Bredareds golfklubb och skapar mervärde. Det stärker klubbens relevans i samhället och bygger motståndskraft mot utmaningar. 

    Klimatförändringarna kräver att även golfklubbar ska göra klimatanpassningar och minska sina utsläpp av  växthusgaser.

    Några exempel på klubbens hållbarhetsinsatser

    – Brett och aktivt arbete med biologisk mångfald 

    – Arbetar med miljöverktyget OnCourse, siktar på GEO-certifiering 2025

    – Elektrifiering av maskinparken

    – Tillgänglighetsanpassad anläggning

    – Samverkan med lokala skolor och föreningar

    – Klubbhus öppet året runt för golfare och skidåkare

    – Ny främre tee och hektometersystem

    – Flexibla medlemskap

    Läs mer på klubbens hemsida

  5. Golfen förnyar hållbarhetslöfte med Länsstyrelsen i Uppsala
  6. Ekologisk hållbarhet

    Golfen förnyar hållbarhetslöfte med Länsstyrelsen i Uppsala

    I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald, ett område där golfen har mycket att bidra med. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.

    Svenska Golfförbundet har förnyat sitt hållbarhetslöfte med länsstyrelsen i Uppsala, tillsammans med 20 andra organisationer, kommuner och företag. 

    Löftet undertecknades under en löftesceremoni på Uppsala slott i november 2024, av landshövding Stefan Attefall och Maria Strandberg, forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

    I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.

    Svenska Golfförbundet bidrar bland annat med WWF-samarbetet ”Gör golfen vildare” samt projektet ”Golfbanan som utomhusklassrum”. Det sistnämnda drivs tillsammans med Sterf – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse – och finansieras av Svenskt Friluftsliv.

    – Det här initiativet ger oss draghjälp i arbetet med biologisk mångfald och samtidigt möjlighet att göra golfens hållbarhetsarbete känt för många olika samhällsaktörer, säger Maria Strandberg.

    En del av Uppsalas "Färdplan för ett hållbart län"

    I november arrangerade länsstyrelsen i Uppsala en löftesceremoni på Uppsala slott. Ett tjugotal aktörer signerade sina hållbarhetslöften tillsammans med landshövdingen.
    I november arrangerade länsstyrelsen i Uppsala en löftesceremoni på Uppsala slott. Ett tjugotal aktörer signerade sina hållbarhetslöften tillsammans med landshövdingen.

    Hållbarhetslöftena ligger inom ramen för Färdplan för ett hållbart län – Uppsala läns gemensamma arbete som går ut på att stärka miljö- och klimatarbetet. 

    Arbetet med hållbarhetslöften är helt frivilligt. Varje år samlas aktörerna vid ett par tillfällen för att ta del av inspirationsföreläsningar, dela med sig av erfarenheter eller för att få stöd och råd vid behov.

    Insatserna följs upp årligen och bidrar till länets miljömålsuppföljning.

    Kontakt och mer information

    Läs mer i pressmeddelandet från Länsstyrelsen i Uppsala

    Vid eventuella frågor, kontakta maria.strandberg@golf.se