Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv

Tävling, social gemenskap, umgänge över generationsgränserna, en chans att komma in i ett sammanhang – och en fin naturupplevelse. Golfen är olika saker för olika människor. För mig är golfen till stor del det sistnämnda – en del av ett aktivt svenskt friluftsliv.

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

Skribent

Porträttbild på Maria Strandberg.

Fler nyheter

  1. Golfen satsar miljoner på grönyteforskning
  2. Ekologisk hållbarhet

    Golfen satsar miljoner på grönyteforskning

    Den nordiska forskningsstiftelsen Sterf inleder ett internationellt forskningssamarbete med USGA och R&A. Under tre år investeras 8,2 miljoner kronor i forskningsprojekt inom hållbar skötsel av golfbanor och andra grönytor.

    Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

    Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

    – Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

    De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

    ✓ Hållbar användning av vatten
    ✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
    ✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
    ✓ Klimat och koldioxidbalans

    Kan även tillämpas inom fotboll

    Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

    Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

    Mer forskning för varje krona

    – Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

    – Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

    Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

    Bättre spelytor till lägre kostnad

    – Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

    – Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

    För mer information kontakta:

    Maria Strandberg, direktör Sterf.
    Mobil: 070-620 17 87
    E-post: maria.strandberg@golf.se

    Bruno Hedlund, ordförande Sterf
    Mobil: 070-420 56 34
    E-post: bruno.hedlund@golf.se

    Mer information

    Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

    Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

  3. Hållbara golfbanor i Blekinge
  4. Ekologisk hållbarhet

    Hållbara golfbanor i Blekinge

    Det finns många miljöaspekter att ta hänsyn till på en golfbana, men vad krävs egentligen för att en golfbana ska bli hållbar? Se intervjun med Katrine Svensson och få tips om vad du kan göra på din golfklubb.

    Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

    Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

    Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

    Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

    Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

    (Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

    Läs intervjun i textformat: 

    Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

    – I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

    – Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

    – Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

    – Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

    – Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

    Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

    – Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

    – Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

    – Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

    Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

    – Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

    – Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

    Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

    – Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

    – Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

    – I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

    På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

    – Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

    – I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

    – Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

    – Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

    Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

    – Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

    – Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

    – När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

    Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

    – Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

    Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

    – Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

    – Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

    Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

    – Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

    För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

    – Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

    – Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

  5. Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag
  6. Ekologisk hållbarhet

    Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag

    Onsdag 22 maj 2024 är det Biologiska mångfaldens dag. Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan.

    En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

    Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

    Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

    Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

    Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

    Här är några tips:

    • Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till

    • Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen

    • Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)

    • Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling

    • Plantbytardag i samband med golfloppis

    • Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund

    • Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening

    Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

    Ladda ner tipsen som PDF

    Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

    Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

    Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.
    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.

    Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

    Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

    Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

    Allt om Projektstöd Klubb 65+