Stora Lundby valde spelrätter

Den ligger där på en äng med några kullar som så många andra golfklubbar, bara 20 minuter från Göteborg. Stora Lundby GK, som firar 40 år 2012. Klubben har två golfbanor; 18 hål ”seaside” och en korthålsbana med nio hål.

Det var på Stora Lundby GK som en ung Annika Sörenstam för drygt 20 år sedan vann karriärens första seniortitel, efter en dramatisk duell med betydligt mer rutinerade Pia Nilsson.

Klubben har närmare 1 300 medlemmar och en profil som det flesta andra kan tyckas. Det moderna vackert rödmålade klubbhuset är i två våningar, restaurangen serverar husmanskost, i shopen möts man av ett leende och rangen har plastmattor. Du har varit där utan att ha varit just där.

År 2004 blomstrade Golfsverige.

På Stora Lundby GK fanns 200 juniorer i träning. Det var inga problem att stärka medlemskassan. Det var goda tider, så goda tider att det inte fanns någon beredskap för en framtida ekonomisk kris.

Resten är mörk golfhistoria. Efter en längre explosionsartad utveckling var golfboomen i Sverige plötsligt över – på kort tid ställdes många svenska klubbar inför problem de inte var förberedda på. På många håll sjönk antalet medlemmar dramatiskt och pengar blev en bristvara. Ledningen för Stora Lundby GK kunde på nära håll se andra klubbar gå under.

Så småningom satte krisen sina klor även i Stora Lundby. Klubben valde en ny styrelse som tvingades agera kraftigt.
– Det handlade om överlevnad, minns Inge Nilsson, en av eldsjälarna.

Klubben beslutade att se över medlemslånen.  
– Banklån var inget alternativ, minns nuvarande ordföranden Johan Behmer. Bankerna ställde stora krav på en stabil ekonomi och finansiell säkerhet. Det hade vi inte. 

Klubben tappade årligen ett hundratal medlemmar men lyckades inte ersätta dem. Samtidigt fanns en risk att klubben måste bygga nya greenområden för miljonbelopp.
– Det fanns en stor oro för framtiden, säger Inge Nilsson.

Efter 18 månader av turbulens hade varje medlemslån fryst inne och omvandlats till två spelrätter, och Stora Lundby införde höjda årsavgifter.
– Vi fick en finansiell grund att stå på. Medlemmarna gav ledningen sitt stöd, säger Behmer.

Vid samma tid hade Inge Nilsson lämnat sitt arbete på Räddningstjänsten i Göteborg med avtalspension och såg fram emot att spela mycket golf. Men hemmaklubben Ingetorps GK var en av flera klubbar som fått stora ekonomiska problem och Nilsson såg sig om efter en ny golfadress. Tillsammans med hustrun reste han runt bland klubbarna utanför Göteborg och de trivdes genast på Stora Lundby i utkanten av Lerums kommun.

Inge Nilsson ville jobba ideellt och hamnade mitt i stormens öga under rekonstruktionen av medlemslånen. Av dåvarande ordföranden Mats Åhman fick han uppdraget att leda en förstudie av själva golfbanan.
– Problemidentifiering, kallade vi det, säger han.

Med hjälp av bankonsulenter från Svenska Golfförbundet, greenkeepern på klubben och speciellt inbjudna, konstaterades var och hur de 18 hålen behövde ses över inför framtiden.
– Det var inte så skrämmande, vi upplevde en trygghet i att plötsligt ha bättre koll på vår bana. Läget var inte ohanterligt och vi insåg att vi inte behövde bygga om greenerna.

Men granskningen av golfbanan blev början på något oändligt mycket större. Med en anständig ekonomi kunde klubbledningen tillåta sig att lyfta blicken. Ordförande Åhman gav Inge Nilsson en ny knuff framåt. Klubbens nya ledning hade haft en rad möten om framtiden och nu diskuterades en vision, en tanke kring vad Stora Lundby GK egentligen stod för.
– Se över hela verksamheten, blev nästa order.

Inge Nilsson hade erfarenheter från Räddningstjänsten där han gjort liknande arbete.
För att inte överbelasta styrelsen bildades en utvecklingsgrupp, kallad UG. I den ingick Inge Nilsson, Johan Behmer och Anders Rockmyr, tre eldsjälar med helt olika bakgrund och kunskaper. Behmer arbetade på Volvo och Rockmyr med datorer.
Sommaren 2010 var arbetet igång. Personal och medlemmar intervjuades; hur önskade de att visionen såg ut?

Svaren blev grunden till ett handlingsprogram som UG kände skulle kunna bära.
– Gnistan fanns, vi var en bra grupp, minns Johan Behmer som alltså senare blev ordförande.
– Det fanns aldrig några spänningar, inga frågor lämnades öppna och obesvarade, minns Nilsson som sitter i styrelsen.

Tio olika områden inom verksamheten granskades:
* Organisation
* Bana
* Ekonomi
* Anläggning
* Värdegrund
* Medlemmar
* Kommunikation
* Samverkan
* Miljö
* Marknadsföring.

Varje område delades upp i fyra steg för en framtida plan: identifiering, rubriksättning, underrubriker, textsammanfattning

Det skrevs många dokument och för den icke insatte kan arbetet ha upplevts som abstrakta frågeställningar.
– Ja, men vi arbetade med praktiska exempel, säger Nilsson, och Behmer ger ett exempel:
– När det gällde bemötandet satte vi oss in i hur en gäst egentligen ser på oss första gången. ”Nu kör han in här, hur ser vägen ut, är parkeringen okej, hur ser rabatterna ut, hur möts han av den första person han träffar i klubbhuset…?” Istället för att bara konstaterade att bemötandet ”ska vara bra”.

Genom att bryta ner varje frågeställning i detaljer upptäcktes både problem, och lösningar.
– Dessutom använde vi oss av både bra och dåliga erfarenheter från andra banor vi själva spelat, säger Nilsson.
– Bra grejer får man sno. Så är det ju, erkänner Behmer och ler.

När var handlingsprogrammet klart?

– Det blir det aldrig. Första utkastet var färdigt i fjol, men det ska revideras varje år.
I centrum för handlingsprogrammet valdes ett motto; ”Golfglädjen i centrum”.
Johan Behmer förklarar:
– Det är själva kärnan. Alla beslut vi tar ska vara kloka och genomtänkta och leda till att golfen på Stora Lundby ska ge ett mervärde.
– Vi kanske aldrig uppnår vår vision, för den är så bra att den kanske är omöjlig att genomföra, men riktlinjerna för att vi ska dra åt rätt håll finns där.

Vid årsmötet i april 2011 sa medlemmarna ja till det nya handlingsprogrammet, som fanns att läsa i en presentation på 24 sidor. Ett 50-tal medlemmar hade haft synpunkter inför mötet men efter finslipningar godkändes satsningen inför framtiden. Det mest intressanta för utomstående är speciellt ett av de tio verksamhetsområdena: ekonomin.

Det är här Stora Lundby GK tagit ett modigt kliv helt i egen riktning. Det är inte minst här som golfklubben sägs ha en ”smart plan”…
– Fasta intäkter, alltså medlemsavgifterna, står för hela driften. Övriga intäkter som greenfee, sponsring och donationer sparas för framtida investeringar, förklarar Johan Behmer. 
– Det betyder att om vi upptäcker ett underskott i slutet på året får medlemmarna en tilläggsfaktura. De sparade pengarna som vi fått in utifrån får under inga omständigheter gå till driften. 

Det låter modigt?

– Ja, men precis som Inge sa så handlar det om överlevnad. Vi måste lägga pengar åt sidan för att investera. Vi måste vårda och utveckla den enda inkomstkälla vi har, golfbanan. För att kunna ha ”Golfglädjen i centrum”.

Kan bli dyrt för medlemmarna om det blir problem eller någon har räknat fel?

– Vi har faktiskt sänkt medlemsavgiften i år. Och blir det en tilläggsfaktura i höst handlar det om mindre än femhundra kronor. Vi har ju arbetat hårt med att göra driften effektivare, helt enligt handlingsprogrammet. Kostnaderna har sjunkit. Stora Lundby GK har en medlemsavgift på 4 900 kronor om året. Ett tillägg på ytterligare 900 kronor ger fritt spel även på systerbanorna Ale, Torslanda och Lerjedalen.

 Johan Behmer, om avgiftsstrategin:
– Visst skulle vi kunna ta någon tusenlapp extra i årsavgift. Men då måste vi fråga oss vad vi erbjuder i en jämförelse med exempelvis Öijared som inte ligger så långt härifrån. Så vi väljer att försöka ligga lägre men med en risk för tillägg. Och medlemmarna är inte lika känsliga för den utgiften i september som de kanske hade varit i januari när årsavgiften ska betalas.

Att låta medlemmarna stå för driften och avsätta rörliga intäkter för investeringar är ovanligt i Golfsverige. Stora Lundby har inte haft någon kontakt med andra klubbar som valt samma väg. 

När kläcktes själva idén?

– Varberg? svarar Behmer och ser frågande på Nilsson. 

Den 18–19 september 2010 hade klubbstyrelsen en höstkonferens i Varberg, för att ”tjôta och vara kreativa”.  Inför konferensen hade Utvecklingsgruppen möten för att formulera en strategisk idé för just ekonomifrågan. 
– På ett sådant förmöte väcktes tanken, säger Behmer. 
Samtliga tre i utvecklingsgruppen hade erfarenheter av förändringsarbete från sina arbetsplatser men vem som upplevde en tänd glödlampa ovanför huvudet är det ingen som minns, eller vill svara på. 
– Men vi kom fram till att ”det borde vara så”, säger Behmer.
– Vi var ju tvungna att få loss öronmärkta pengar för investeringar, påpekar Nilsson. 

I Varberg presenterades idén för styrelsen, formuleringar ”skruvades till” och sen var saken klar. Inför höstmötet i oktober kunde även medlemmarna ta del av den nya ekonomiska strategin och under själva mötet gav ett hundratal närvarande sitt godkännande. 
– Reaktionen från medlemmarna var att idén var ”jävligt bra”, minns Nilsson. 
– Trots att de förstod att de riskerade tilläggsfakturan på hösten, säger Behmer. 

Ett modigt beslut av utvecklingsgrupp och styrelse följdes alltså upp av ett modigt beslut även från medlemmarna, som i princip lovade att skriva under en blank check om ekonomin havererade. 

Om det blir en femhundring extra att betala i höst vet ledningen ännu inte.
– Nej, men medlemmarna får minst tre prognoser under sommaren, så hur det än blir ska det inte sluta som någon överraskning.

Stora Lundby GK har kapacitet att ha 1 500 medlemmar. Efter rekonstruktionen till spelrätter för fem år sedan var antalet strax över tusen. Men en sjunkande trend har nu avtagit och stabiliserats.
– Vi har nog till och med ökat något på senare tid, säger ordförande Behmer. 

Är ni inte oroliga att den nya ekonomiska principen skrämmer medlemmarna, och gör det svårt att värva nya?

– Nej, tvärtom. Medlemmarna uppskattar att klubben har koll. Det finns en plan.

Vad säger andra klubbar ni haft kontakt med?

– När vi informerade våra samarbetsklubbar konstaterade de snabbt att, ”f-n, det där borde vi också göra”. Men mer än så har inte gjorts, vad vi vet.

Orsaken till det stora förändringsarbetet på Stora Lundby tycks ha två orsaker. Dels drabbades klubben av att golfintresset stagnerade, dels kom det under samma period in nytt folk i styrelsen, som upptäckte att det saknades en strategi för framtiden.
– Men det kommer att fortsätta att vara tufft för svenska golfklubbar, menar Inge Nilsson. Den negativa trenden fortsätter säkerligen ett tag till. Så vi måste hitta nya vägar att samarbeta och locka nya spelare till våra banor, inte konkurrera med andra klubbar om de spelare som redan finns där ute.
– Jag upplever att det förmodligen finns ett hundratal golfklubbar för mycket i Sverige. Och det är vi klubbar på landsbygden som tar mest stryk, det är vi som är mest utsatta för olika strömningar och trender. Samtidigt gäller det att inte tappa modet. Det är många idrotter som har ekonomiska problem och har svårt med återväxten.

200 juniorer fanns i träning på Stora Lundby år 2004. I år är den siffran nere i 80 spelare. Nyrekryteringen av medlemmar handlar till stora delar om just återväxt. Stora Lundby har därför två färska satsningar för att få ungdomar att hitta ut till golfbanan: 
Torsdagsklubben, nya medlemmar spelar de 18 hålen tillsammans med faddrar som har lång erfarenhet. Syftet är till största delen socialt, och ska locka till glädje. 
200 mellanstadieungdomar i Lerums kommuns skolor besöker klubben och provar på att slå golfbollar. Hela skolklasser har varit på besök under tisdagar och torsdagar, hela våren.

Dessutom har klubben inlett ett samarbete med andra föreningar inom kulturlivet i Gråbo, som är den närmaste orten.
– Vi måste alla försöka få hit fler gäster som stannar över natten, säger Inge Nilsson.

Tillsammans med andra föreningar, inte bara inom idrotten, är Stora Lundby GK drivande i att med Lerums kommun och branschorganisationer etablerar en ny camping med stugby för enklare övernattningar. 
– Vi har en bra dialog med alla inblandade, säger Nilsson.
Målet är förstås en levande bygd, men i golfklubbens intresse ligger även att få fler greenfeegäster och därmed stärka budgeten för framtida investeringar.
– Antalet greenfeegäster har minskat stadigt, men har stagnerat, säger Johan Behmer.

Ni har aldrig funderat på att bygga ett signaturhål för att locka fler besökare?

– Jo, vi planerar för en ny vattenspegel vid hål 10 som ligger närmast klubbhuset. Men helt enligt handlingsprogrammet gör vi förändringen vid rätt tillfälle, så vi inte gör det i onödan. Istället för att bygga nu gör vi det när vi nästa gång ska dränera just det hålet.
– Allt arbete görs vid rätt tillfälle, för rätt syfte, påpekar Inge Nilsson. Många klubbar rusar iväg och bygger fel, för att sen få göra om arbetet. Vi jobbar på kort sikt i ett långt perspektiv. 

Har medlemmarna samma tålamod?

– Vi gör även små förändringar, så att medlemmarna märker att banan utvecklas, att det hela tiden händer något, svarar Behmer. Medlemmarna har själva varit med att besluta om handlingsprogrammet, och nu följer vi det tillsammans.

Anders Källgren har varit medlem i Stora Lundby GK i 14 säsonger. Han var med på årsmötet då den nya ekonomiska principen klubbades:
– Vi tyckte det var en bra idé. Nu är det upp till oss själva att verksamheten fungerar, och att vi är tillräckligt många medlemmar. Vi får anpassa kostymen efter plånboken, säger han. Medlemmarna får ju rösta om det här varje år, om vi ska fortsätta eller om vi ska sluta att betala för elen och släcka ner.

Hur går snacket bland medlemmarna?

– Ärligt talat så talas det inte så mycket om det här. Vi ser det inte som en stor grej att medlemsavgifterna ensamt ansvarar för driften. 

Vad säger du om du får ett extra inbetalningskort i höst?

– Det är bara att acceptera. Vi har ju lovat att ställa upp på det här. Medlemmarna står bakom handlingsprogrammet med allt vad den innebär.

När den första versionen av de nya riktlinjerna var färdig kontaktades Svenska Golfförbundet och utvecklingsgruppen bjöd ner generalsekreteraren för ett samtal om den nya strategin. Gunnar Håkansson möttes av ”en klubb, lite vilken som helst”, men imponerades av det som presenterades:
– Stora Lundby har en smart plan, ekonomiskt brukar de flesta klubbar inför varje år göra en budget på uppskattade intäkter och utgifter. Men vad händer om det regnar mycket och greenfeegästerna inte dyker upp? Vad händer om de uppskattade intäkterna är för dåliga på grund av yttre omständigheter? Då rycker man på axlarna och får i värsta fall acceptera en konkurs. Stora Lundby har skaffat sig en stabil bas. Genom att låta fasta intäkter stå för driften och lägga rörliga intäkter åt sidan för framtida investeringar vet man precis hur ekonomin ser ut. 

Borde fler klubbar göra som Stora Lundby?

– Absolut, det här borde fler ta efter. Det är farligt att bygga en budget på exempelvis gästbesök. Den här idén är inte konstig. Det är en ganska enkel men smart lösning. 

Ser du några problem?

– De rörliga intäkterna avlastar ju budgeten från år två, så själva övergången kan vara tuff. Medlemmarna tar ett väldigt stort ansvar. Men Stora Lundby har löst det bra, säger Gunnar Håkansson.

Det första bokslutet enligt den nya ekonomiska principen på Stora Lundby görs efter säsongen 2012. Prognoserna är goda, enligt klubben.

Text: Thomas Tynander 

Artikeln var publicerad i Golf & Affärer nr 3/2012.