Uppdaterad:

Gräs och växter

Här hittar du information om olika gräsarters egenskaper, skötselåtgärder för grönytor och annat som berör val och skötsel av gräs samt träd och buskar på och omkring golfbanan.

Gräsfamiljen (poaceae) är den största och mest spridda av alla kärlväxter med nästan 10 000 arter, varav 150 finns naturligt i Norden. 

Kunskap om olika gräsarters skötselkrav är extremt viktigt inom modern banskötsel. Redan när man väljer gräsfröblandningen till gräsytan bestäms hur funktionell den kommer att bli med tanke på användningen.

Det finns i princip en gräsblandning som är lämplig för varje situation. Vissa gräsarter/sorter passar bäst på ytor med stort slitage och andra ska tåla kort klipphöjd, till exempel. Det gäller att välja rätt för att underlätta skötseln och få ett bra resultat.

Valen är många

Det finns ett antal val vad gäller gräsarter och sorter såsom krypven, rödsvingel, rödven, brunven och vitgröe. Det finns också blandningar av dessa som kan ge fantastiska spelytor bara du lär dig sköta dem rätt.

Inom golfen finns en mycket stor förädling av arter och sorter så möjligheten att finna rätt mix för just er bana är stor. Nya sorter kommer också hela tiden på marknaden. De har ofta bättre egenskaper än de äldre sorterna, men är inte alltid anpassade till vårt klimat.

Innan ni väljer en art/sort på din anläggning vid ny- eller hjälpsådd är det klokt att först ta reda på var de provats ut och hur de stått sig i konkurrensen.

Golfbanans vanligaste grässorter

Det är cirka tio av världens alla grässorter som används på golfbanor i Sverige. De flesta golfanläggningar har en mix av flera olika arter beroende på spelyta.

Det är såklart viktigt att välja ett gräs som passar just din bana. Det kan till exempel handla om att det ska vara anpassat till klimatet och klubbens resurser för skötsel. Klicka nedan för några generella kriterier gräset behöver uppfylla. 

  1. Åtta kriterier för bra spelupplevelse

  2. Nedan är åtta kriterier som gräset bör uppfylla för att bidra till en bra spelupplevelse: 

    • Friskt och ha en tilltalande färg

    • Bilda täta och slitstarka grönytor

    • Inte växa för mycket på höjden

    • Tåla låg och ofta förekommande klippning

    • Vara resistent mot sjukdomar, skadeinsekter och konkurrera mot ogräs

    • Vara vinterhärdigt

    • Vara väl anpassat till omgivande miljö

    • Bära upp bollen bra

Här hittar du en kort presentation av de vanligaste gräsarterna som används inom golfen.

  1. Green

  2. Förutom ovanstående behöver gräsarten på green kunna vara självreparerande efter nedslagsmärken och andra skador.  

    De vanligaste gräsarterna på green är:

    Vitgröe 

    Krypven

    Rödsvingel

    Rödven

    Brunven

  3. Fairway och tee

  4. På fairway och tee är det viktigt att gräset inte bildar så mycket organiskt material, i banskötselsammanhang ofta kallat ”thatch”. Det kommer långsiktigt ge en bättre spelupplevelse och vinteröverlevnad.

    Vanligaste gräsarterna på fairway och tee är: 

    Rödsvingel

    Ängsgröe 

    Rajgräs 

     

  5. Ruff

  6. Gräset i ruffen behöver ge ett tunnare gräsbestånd så att bollen kan hittas och spelare får en möjlighet att slå vidare. 

    Vanligaste gräsarterna i ruff är: 

    Rödsvingel

    Ängsgröe 

    Hårdsvingel 

    Fårsvingel 

  7. Konst- och hybridgräs

  8. Kommer snart...

  1. Träd och buskar
  2. Invasiva arter

Träd och buskar

  • Träd och buskar på golfbanan

    Träd och buskar är en naturlig del av omgivningen på en golfbana. I golfsammanhang är de också ett banelement precis som bunkrar eller vattenhinder.

    Både naturliga och planterade träd och buskar skapar rum och spelstrategier på banan. De är en del av helheten, identiteten och arkitektens grundidé. I det långsiktiga perspektivet handlar träd och buskar dels om att välja sort, dels om strategisk placering på banan.  

    Lär dig vilka arter som lämpar sig på en golfbana och hur de sköts på bästa sätt!

    1. Val av träd och buskar

    2. Först och främst ska träd och buskar harmonisera med naturen och klimatet på banan. Du bör alltid välja träd med olika åldrar och planterar med fördel ett träd för mycket än tvärtom.  

      Träd och buskar kan också användas för att berika landskapet med olika färg, form, planteringssätt och blomning till exempel.  

      Vissa träd har rotsystem som påverkar dräneringen. Ett exempel är pilträd som försvårar dräneringen märkbart.  

      Ibland behöver du även tänka på att välja träd som klarar av upprepade bollträffar. Till exempel på hål med dogleg.  

    3. Placering

    4. Träd och buskar kan med framgång användas spelstrategiskt, skapa alternativa spelvägar och tillföra utmaning utan att straffa för hårt. Träd fungerar dessutom bra för att skapa rum och kan vara ett alternativ till högruff. 

      Träd går att ofta att stå under och genomföra ett slag, medan många buskar kan sluka bollar. En buske kan därför bli mycket utmanande beroende på placering.

      Träd kan användas som ett alternativ vid åtgärd av säkerhetsproblem. Exempelvis genom att avskilja två parallella hål eller minimera bollar ut på bilvägen som löper längs ett golfhål.  

    5. Trädvårdsplan: Beskärning och avverkning

    6. Spelstrategiskt

      Eftersom träd växer och blir både bredare och högre med åren är det också viktigt att ha en långsiktig trädvårdsplan för banan som korrelerar med arkitektens grundidé och banans identitet.

      Ett tidigare vackert och spelstrategiskt väl placerat träd har kanske växt sig så stort att det inte går att ha kvar om spelupplevelsen ska kunna bibehållas. 

      Skötselmässigt

      Dessutom är det viktigt att gallra och ta ner träd och rensa bland undervegetation så att solljus och luftinströmning blir bättre på gräsytorna, framför allt på green.

      Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.

      Använd gärna appar som Sun Seeker eller Sun Tracker AR för att se solens vinkel och position vid olika tider på året. Det gör det enkelt att se var det är otillräckligt med soltimmar under höst och vår, och är ett stöd i beslutet om vilka träd som bör tas ner.

Invasiva arter

  • ”Invasiva arter” – vad är det?

    Faktablad

    Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.

    Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

    Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

    Parkslide (Reynoutria japonica)

    Vresros (Rosa rugosa)

    Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från andra utbredningsområden.

    Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

    Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

    Läs mer hos Naturvårdsverket

    Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

    Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

    Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

    Vanliga problemarter i Sverige

    20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

    Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är också blomsterlupin, parkslide och vresros.

    De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

    Inventera på hösten – bekämpa till våren

    Hösten är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av invasiva växtarterna. Då kan du planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

    Metoder för bekämpning

    Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

    Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

    Läs mer och ladda ner metodkatalogen

    Låt inte bekämpningen bli en spridning!

    Man bör vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet från invasiva arter, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

    Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

    Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

    Läs mer om växtavfall

Fördjupa dina kunskaper

Ta del av den allra senaste forskningen genom intressanta videos och artiklar nedan. Vill du fördjupa dig ännu mer i forskning om gräs? Besök sterf.org (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation).

(Notera att länkarna till STERF:s rapporter och faktablad är trasiga på grund av en tidigare IT-attack mot STERF:s hemsida. De kommer upp igen så snart det är möjligt.)

  1. Skrifter, forskning och försök
  3. Videos

Behöver du hjälp?

Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här. 

Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område. ⇩

Porträttbild på Peter