Vitgröe har vassa armbågar på våren
Av Wendy Waalen och Agnar Kvalbein, Nibio Turfgrass Research Group.
Tyvärr är vinterskador väldigt vanligt i Norden. Frågeundersökningen som vi gjorde i fjol visar att skador förekommer minst vart femte år på 65 % av golfbanorna. Den vanligaste orsaken är istäcke. Brist på syre och anhopning av koldioxid och skadliga gaser under isen är livsfarligt om istäcket blir långvarigt.
Efter vinterskador måste greener och andra gräsytor sås om och detta arbete är svårt, tidskrävande och dyrt. Tid är verkligen pengar när det gäller vårstart. Golfarna är otåliga att komma ut på banorna efter en lång vinter och banägarna gör allt de kan för att kunderna skall bli nöjda. Greenkeepern måste på ett eller annat sätt få banan spelbar så fort som möjligt. Men hur? Det tar tid för jordvärmen att stiga i ett fuktigt land med kalla majnätter och bevattningen är sällan i gång så tidigt. Detta ger stora utmaningar för de som ska få gräsfrö att gro.
Är det alltid lämpligt att så tidigt?
Många greenkeepers har erfarenhet av att de måste vänta länge för att få se de efterlängtade spirande gräsplantorna. Några gånger väntar de också förgäves.
Det är två nyckelfaktorer för frögroning: lagom fuktigt och bra temperatur. Dessutom nämns ofta tillgång till syre och frånvaro av groningshämmande ämnen, men det kan vi komma tillbaka till i ett annat sammanhang. Trots utmaningar med bevattningsanläggningar och filt är det oftast möjligt för greenkeepern att ha kontroll på fuktigheten. Temperaturen däremot får vi överlåta till högre makter. Vi vet nu hur viktig denna faktor är för hur fort de olika gräsarterna gror. I fjol gjorde vi en rad olika groningsförsök. Här är något av det vi fann.
Figur 1 visar groningsförloppet av rödven «Jorvik», brunven «Villa», krypven «Independence», rödsvingel «Musica» och vitgröe (ospecificerad) vid 25/15⁰C (dag/natt-temperatur). Vid denna höga temperatur grodde 60-80 % av rödven, brunven och krypven redan efter 5 dagar. Vitgröen var lite senare, men 80 % hade grott efter 7 dagar. Rödsvingeln grodde långsammare och 80 % hade grott först efter 19 dagar.
Att brunven och rödven inte nådde högre groningsprocent än ca 80 i detta försök kan bero på olika förhållanden mellan fröpartierna som användes, exempelvis olika ålder. Rödsvingelfrö klarar sig normalt sett sämre på lager än venfrö. Vår poäng är att illustrera groningshastigheten hos de olika arterna och här är rödsvingel vanligtvis långsammare än ven och vitgröe.
Vi upprepade försöket vid en lägre temperatur (15/5⁰C dag/nattemperatur) och resultatet ser du i figur 2. Detta är mer liknande det du kan vänta dig under en klar dag tidigt om våren. Vid 15⁰C gror rödven och brunven förhållandevis fort med 51 respektive 67 % groning efter 7 dagar. Krypven däremot var verkligen hämmad av den låga temperaturen och efter 7 dagar hade bara 28 % grott. Vitgröe blev också hämmat av den låga temperaturen, men inte i samma omfattning som krypven. Efter 7 dagar hade 37 % av vitgröefröet grott. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att krypven gror snabbare än vitgröe när det är varmt, medan vitgröe är vinnaren vid låga temperaturer. Rödsvingel hämmas ordenligt vid låg temperatur. Lägg märke till att bara 2 % av fröet har grott efter 7 dagar.
Frörötterna växer inte lika fort
Hur fort frörötterna växer är viktigt för hur gräsarterna konkurrerar med varandra i startfasen. De som kommer först fram till vatten och näring kommer ha stora fördelar framöver. Vi gjorde försök gällande rottillväxt vid 15⁰C om natten och 25⁰C om dagen.
Figur 3 visar att vitgröe hade mer rötter efter fyra dagar vid 25/15⁰C jämfört med rödven, brunven och krypven. Däremot var rödsvingelns frörötter jämförbar med vitgröens. Det betyder att så snart rödsvingeln grott, har den god konkurrensförmåga i fall vitgröe inte har fått för långt försprång.
Sammanfattning
Groningshastighet och tillväxt av frörötter är viktiga konkurrensfaktorer när olika gräsarter ska etablera sig på greener efter vinterskador. Vitgröe får ofta ett försprång i denna konkurrens då den gror snabbare än krypven och rödsvingel när temperaturerna är förhållandevis låga och i och med att dess frörötter växer fortare än venarternas. Små groende venplantor som får konkurrens av vitgröe blir ofta utkonkurrerade.
Praktisk nytta av dessa försöksresultat
- Om vi har mycket vitgröefrö i vinterskadade greener, så kommer vitgröe snabbt tillbaka och det kommer att vara svårt för det sådda fröet att konkurrera med vitgröen.
- Om vi sår vid högre jordtemperatur (väntar lite) är det större chans att «ädelgräset» klarar sig i konkurrensen med vitgröen.
- Använd gärna vårtäckningsdukar som höjer jordtemperaturen. Detta är särskilt viktigt om du vill få fram rödsvingel och krypven.
- Rödsvingel bör du inte så när det är kallt. Det kan rätt och slätt vara bortkastade pengar. Vänta tills jorden är varm.
- Ska du så in nya arter eller sorter i en etablerad gräsyta, så är sommaren den bästa tidpunkten med tanke på konkurrensen med vitgröefrö som ligger i marken.
Bild från vänster:
Figur 1. Procent groning vid 25/15 °C (dag/natt-temperatur) för fem gräsarter som används på greener.
Figur 2. Procent grott frö vid 15/5°C (dag/natt-temperatur) för fem gräsarter som används på greener.
Figur 3. Rotlängd per fröplanta (mm) efter 4 dagar vid 25/15°C (dag/natt).
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
