Stora vinterskador på många banor
Vintervädret har orsakat stora skador på många golfbanor i Sverige. Är din hemmabana drabbad behöver du ha tålamod och ge gräset tid att läka, trots att spelupplevelsen inledningsvis kan vara sämre än vanligt.
Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.
Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.
Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten
Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.
Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.
Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.
Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs
Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.
Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.
Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.
Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.
Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning
Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.
Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.
Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.
Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.
Tack för ditt tålamod!
Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!
Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet
Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association
Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.
Skribent
- Annica Lundström
- E-post: annica.lundstrom@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
