Fullt av liv i golfbanors sand
Behåll eller skapa öppna sandytor på och runt golfanläggningen och bidra till biologisk mångfald och Agenda 2030. Här trivs nämligen småkryp som kan bygga bo, lägga ägg och värma sig.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag, en internationell temadag utsedd av FN. Syftet är att uppmärksamma bevarande av naturens mångfald. Det finns många golfklubbar som gör bra aktiviteter för att gynna ett rikt växt- och djurliv. Här kommer ett sandigt tips att ta inspiration av!
Insekter är beroende av varm sand
Blottad sand och grus lagrar värmen från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Många insekter som lever i marken är beroende av att det finns solig, varm och bar sand där de kan gräva sina bon. Deras ägg och larver behöver värme för att kunna utvecklas.
Ytan nyttjas också av många värmekrävande småkryp för att de ska få upp kroppstemperaturen. Varma och soliga dagar kan du se fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter nyttja värmen från den bara sanden.
Skapa rätt förutsättningar för småkrypen
För att insekterna ska trivas bör sandytan vara minst 10 kvadratmeter, vara skuggfri under större delen av dagen och gärna i lä från vind. Helst ska ytan luta lite åt söder för att ännu bättre fånga upp ljuset och värmen.
Är banan byggd på sand är det allra enklaste att skrapa bort matjord och växter och frilägga sanden. Finns det inte sand i marken kan du hälla ut ett lass överbliven sand på lämpligt ställe. Waste areas eller gamla bunkrar är också en mycket bra miljö där insekter kan trivas.
All typ av sand fungerar
Alla typer av sand fungerar, men den bästa är den som håller ihop om man kramar den när den är fuktig. Men olika arter av småkryp använder olika sorters jord och sand, så länge den är fri från vegetation, så även sandig jord, grus och till och med blottad lera kan vara bra.
Tänk på att öppna sandytor täcks med växtlighet relativt snabbt, så de behöver hållas efter och rensas med visst intervall.
Några goda exempel
Exempel på klubbar som har fina sandytor är Ekerum, Kristianstad och Österlen. På Mjölby planeras att tillföra större mängd sand på platser utanför för att skapa attraktiva sandytor. Hur ser det ut på din klubb?
I linje med Agenda 2030
Arbetet med biologisk mångfald är i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som golfens miljöarbete utgår ifrån. I det här fallet mer specifikt mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald.
För mer information, kontakta
- Peter Edman
- Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
- Tel: 070-266 56 86
- E-post: peter.edman@golf.se
Fler nyheter
-
Slutrapport från ICE-BREAKER delprojekt 6
Försöksgreenen på Rättviks GK inför projektstart våren 2022. Vinterskador på våra golfgreener påverkar i hög grad spelbarheten på en golfgreen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en så bra återetablering som möjligt.
Som en del av Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER har vi under tre år undersökt hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Vi har värderat uppkomst av nya gräsplantor på olika krypvenssorter, vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det och vilken täthet blir det?
Försöken har gjorts på Sollefteå GK (alla tre år) och på Rättviks GK (endast 2022). Sorterna som testats var Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).
Bra etablering över lag – men vädret påverkar
Sammanfattningsvis var det ganska jämn och bra etablering på alla krypvensled över lag under de tre åren. Det vi trodde gällande etableringshastighet stämde. Den som skulle vara snabbast, Pure Select, var det. Men de båda andra sorterna har en bättre utbredning över tid.
Fröprimningen som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra) visade sig ha ytterst liten påverkan på etableringen, och ingen mätbar skillnad kunde noteras.
2021 och 2023 var det ganska gynnsamma förhållanden för övervintring. 2022 var det däremot väldigt omfattande skador på många håll i Sverige, främst orsakat av svår isbildning. Det gjorde att det blev en seg återetablering av samtliga gräsytor under 2022
Konklusionen är att väder, vind och marktemperatur har stor påverkan på hur snabb etableringen blir, och vilket resultat som kan förväntas.
Viktigt att stödså på våren
Nollrutorna syns tydligt på försöksgreenen på Sollefteå GK, hösten 2022. Övriga led, som stödsåtts med olika krypvenssorter, har jämn och bra etablering. Jämfört med nollrutan var det dock otroligt stor skillnad. Under samtliga år var nollrutan dålig, och långt in på hösten kunde man se dess dåliga turf.
Återigen visar det sig att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö, i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.
Något som observerades i Sollefteå är hur stort inslag av krypven det kan bli efter två växtsäsonger. Innan sådd 2022 syntes inte ett krypvensstrå, men det kom i gång under juli. Uppskattningsvis var det då cirka 75 % krypven kvar, vilket är positivt i ett långsiktigt perspektiv. Även efter säsong 2023 så var det samma tendens gällande gräsbeståndet.
Detta har vi också sett i tidigare försök (Surahammar 2018), vilket stärker tesen om att stödsådd är viktigt om du vill förändra ditt gräsbestånd.
-
Godkända växtskyddsmedel juni 2024
Vid svampangrepp kan det vara aktuellt att använda kemisk bekämpning. Se till att alltid ha senaste versionen av listan över godkända växtskyddsmedel i golfen. Golfen arbetar för att minimera kemisk bekämpning av svamp och ogräs genom förebyggande åtgärder – så kallat integrerat växtskydd (IPM). Som komplement till IPM-åtgärderna finns ett antal växtskyddsmedel som är godkända i golfbaneskötsel vid behov.
Se till att alltid ha senaste versionen av SGF:s lista över godkända växtskyddsmedel tillgänglig, den uppdateras kontinuerligt. Ladda ner och skriv ut den regelbundet, och gör avstämningar mot det ni använder och har i kemförrådet.
Lista över godkända växtskyddsmedel
Uppdateringar juni 2024:Ny glyfosatprodukt godkänd
Det har förts en debatt under några år gällande om glyfosatbaserade växtskyddsmedel ska förbjudas eller inte. Produkter med glyfosat som aktiv substans har fått korta godkännandetider medan förhandlingarna har pågått. Nu är det lite klarare, och vi kan meddela att glyfosatprodukter kommer att vara kvar åtminstone några år framöver.
För golfen finns sedan tidigare Roundup Ultra (5773), som kan användas på gräsytor, dock med lite svårtolkat användningsområde.
Nu finns ytterligare en glyfosatprodukt – totalbekämpningsmedlet Credit Xtreme (5602) – som får användas på golfanläggningar under förutsättning att de generella reglerna följs. Det är godkänt till och med 2024-12-15. Läs mer om Credit Xtreme hos Kemikalieinspektionen.
Övriga uppdateringar
Två fungicider har fått förlängt produktgodkännande. Ascernity (5681) är godkänt till 2027-03-15 och Signum (4884) är godkänt till 2026-09-15.
Det biologiska växtskyddsmedlet Harmonix Turf Defense har däremot inte fått förlängt produktgodkännande. Det gick ut 2024-05-11 och får inte längre säljas. Från 2025-04-01 gäller användningsförbud.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
-
Webbinarium om ICE-BREAKER
Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.
Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).
Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.
Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.
Till anmälan ➤
Program (cirkatider)
Inledning
08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.
Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten
09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.
09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.
09.45. Paus 15 minuter
Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset
10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.
10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.
11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.
11.30. Lunch 60 minuter
Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador
12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.
12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.
13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.
Avslutning
13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.
14.15. Tack för idag!
Föreläsare och presentatörer:
Trygve S. Aamlid, NIBIO
Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO
Wendy Waalen, NIBIO
Karin J. Hesselsøe, NIBIO
Marit Almvik, NIBIO
Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet
Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet
Skribent
- Håkan Blusi
- E-post: hakan.blusi@golf.se
