Golfen och Korpen kan bidra till att minska hälsoklyftan
Alltför många har en stillasittande fritid och problem med övervikt och fetma. Hälsoklyftan ökar och kostar samhället enorma belopp. Korpen och Svenska Golfförbundet är redo att bidra till att minska hälsoklyftan. Första steget är att göra 100 000 passiva människor aktiva. Men då krävs ett förändrat regelverk.
Många i Sverige lever idag ett mycket aktivt liv med idrott och rörelse. Det märker inte minst båda våra idrottsförbund, som tillsammans samlar närmare 1,5 miljoner människor. Det som förenar golfen och Korpen är att vi båda aktivt arbetar med idrottande genom hela livet.
Samtidigt kan vi se en stor grupp passiva människor som inte alls har en aktiv fritid. Under den senaste tioårsperioden har vi inte sett någon minskning av andelen personer med en stillasittande fritid och andelen personer med fetma (BMI överstigande 30) har ökat. Vi har heller inte kunnat se någon ökning i utövande av friluftsliv utan den är relativt konstant över tid. De grupper som främst har en låg andel friluftsliv är yngre och utrikesfödda.
Passivitet ökar risken för att drabbas av hälsosjukdomar som är en tragedi för den enskilde och en stor samhällsekonomisk förlust. Att det är de unga, utrikesfödda, lågutbildade som fortsätter vara passiva och därmed får ökad risk för ohälsa är det som kallas hälsoklyftan.
Svenska Golfförbundet och Korpen är övertygande om att det går att sluta denna hälsoklyfta. Ett första mål skulle vara att få 100 000 idag passiva människor att bli aktiva. Korpen har majoriteten medlemmar i gruppen 35-50 år. I ett drygt decennium har Korpen dock ökat medlemsbasen särskilt mot en målgrupp, de äldre ungdomarna. Under åren för riktade satsningarna med Handslaget och Idrottslyftet har Korpen ökat sitt medlemsantal hos målgruppen 16-25 år. Från 1500 medlemmar 2002 till närmare 50 000 i dag.
Golfare lever både längre och ett friskare liv. En rapport från HUI visar att golfare får närmare tre år extra av full hälsa. Samhällsekonomiska värdet av golfens hälsoeffekter uppgår till närmare 400 miljarder kronor och om vi kunde få 100 000 fysiskt inaktiva människor i åldern 40-60 år att börja spela golf eller bli aktiv i någon av Korpens klubbar skulle den samhällsekonomiska nyttan uppgå till 90 miljarder kronor. Det finns miljarder skäl för politikerna att ta frågan om hälsoklyftan på allvar.
Vi är redo att anta utmaningen om idrott hela livet! För att lyckas måste politiken och idrotten förändra och förnya regelverket för att uppmuntra medelålders och äldre att bli fysiskt aktiva. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström kan ge oss chansen när han deltar i det seminarium kring hälsofrågor som Korpen, Golfförbundet och Riksidrottsförbundet arrangerar i Almedalen den 6 juli.
Nya ekonomiska styrmedel för att skapa ett livslångt idrottande behöver arbetas fram. Bland annat bör LOK-stödets betydelse för att beräkna andra stöd till idrotten minska och ett särskilt idrottslyft för äldre skapas. Även friskvårdsavdraget måste förändras då det diskriminerar. I praktiken exkluderas hälften av befolkningen då inte pensionärer, arbetslösa, studenter och egenföretagare berörs. Stora idrotter som golf och ridsport är dessutom än så länge exkluderade. Idrotter som ytterligare kan bidra till att fler blir fysiskt aktiva.
För ytterligare information:
Gunnar Håkansson, generalsekreterare Svenska Golfförbundet,
gunnar.hakansson@golf.se, 08-622 15 25
Eva Bjernudd, generalsekreterare Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet
eva.bjernudd@korpen.se, 08-699 64 10
