Mårten Wallberg slår gärna ett slag för naturvård och golf

Mårten Wallberg brinner för naturvård och golf. Som vice ordförande i Naturskyddsföreningen och auktoriserad verifierare av golfbanor med naturvårdande ambitioner får han kombinera de båda verksamheterna.

Mårten Wallberg har varit engagerad i naturvård och miljöarbete sedan barnsben och i Naturskyddsföreningen sedan 15 år tillbaka. Han har sett utvecklingen på miljöområdet på hemmaplan över tid och är inte helt nöjd med vad han ser i dag.

– Det finns mycket kvar att göra för att uppmuntra till bland annat biologisk mångfald, inte minst inom fiskerinäringen och skogsbruket. Det känns som att miljöarbetet har mattats av lite, att vi vilar på gamla lagrar och i dag ägnar mer tid åt att tala om för andra länder vad de ska göra, än att ta itu med våra egna stora utmaningar som klimatfrågan. Det är förstås viktigt att hjälpa andra, men det är också viktigt att utveckla sitt eget arbete för att kunna kvarstå som en förebild för andra, säger han.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största oberoende miljöorganisation med sina drygt 224 000 medlemmar, organiserade i riks-, läns- och lokalföreningar, och därmed en tung opinionsbildare inom svensk naturvård och svenskt miljöarbete.

– Vi är en organisation med kraft att förändra utan reell makt, säger Mårten Wallberg i ett kort konstaterande.

Golfen har funnits i hans liv sedan elvaårsåldern. Ett öppet hus på Viksjö Golfklubb lockade hela familjen Wallberg från Solna att åka och prova på. Därefter var Mårten fast, trots att en rad andra idrotter redan fyllde fritiden. Att spela golf och arbeta med naturoch miljövård var inte helt okontroversiellt i början av 2000-talet.

– Naturvårdsfolkets inställning till golfbanor var ganska negativ. De ansåg att klubbarna använde för mycket bekämpningsmedel och förstod inte vitsen med att samarbeta med golfklubbarna. Samtidigt upplevde jag att golfklubbarna var rädda för kritik, vilket gjorde att man hade svårt att öppna sig och söka samarbete.

En första vändning kom redan 1998, åtminstone i Stockholms län. Saltsjöbadens Golfklubb tog fram en miljöplan men Nacka kommun var kritisk för att den inte förverkligades. Klubben gjorde då en nysatsning 2002 som togs emot mycket positivt av kommunen. Därmed var isen bruten och exemplet i Nacka blev, och är fortfarande, en bra förebild både i andra kommuner och på golfklubbar. 

Mårten Wallberg utbildade sig till auktoriserad verifierare av golfbanor, ett arbete som vägleder och godkänner klubbarnas miljöcertifiering inom ramen för den internationella och ideella organisationen Golf Environment Organization (GEO), med säte i Skottland.

Den första golfklubb han certifierade var Ljunghusen utanför Malmö, tillika världens första golfklubb att bli certifierad enligt GEO. Därefter har det blivit nio klubbar till runt om i landet och fler är på gång, däribland hans egen klubb, Viksjö Golfklubb.

– Det är ett helt annat samarbete mellan naturvårdsfolket och golfklubbarna i dag. Cirka sjuttio procent av en golfbana består av orörd mark, alltså mark utanför själva banan, och där finns det mycket att göra. Även på banan skulle golfklubbarna kunna göra mer och gärna ta hjälp av ideella krafter som finns inom miljörörelsen, bland annat för att slå ängar och rena dammar. Det finns många fördelar med att certifiera en golfklubb utifrån GEO, enligt Mårten Wallberg.

– Greenkeepern vet oftast allt om hur mycket bekämpningsmedel som används och den fastighetsansvarige hur mycket el som förbrukas, men det finns inte alltid ett samlat grepp om helheten. En certifiering hjälper golfklubben att få det greppet och kan utifrån det göra en miljöplan och vidta åtgärder som är bra både för miljön och klubbens ekonomi. Visst, det är en del arbete i början med att samla in siffror för att få till en bra dokumentation av nuläget, men när väl det är avklarat är det faktiskt inte så svårt. 

Miljöarbetet är en överlevnadsfråga för golfklubbarna, menar han.

– I Holland finns en lagstiftning som inom några år förbjuder användandet av kemiska bekämpningsmedel på golfbanorna. Det är inte omöjligt att det kan bli så i Sverige också inom ett par år. Det finns alternativ i form av bakterier som tar svampens eller ogräsets plats. Det behöver varken bli dyrare eller besvärligare, det är bara ett nytt sätt att arbeta som till och med kan bli effektivare
på sikt.

Att använda golfbanan till annat än golf är en annan utveckling.

– Naturvandringar på sommaren och skidspår på vintern är bra exempel. Kanske vi kan ta efter den kultur som råder i Skottland, att öppna för andra grupper även under golfsäsongen som hundägare som vill rasta sina hundar. Det handlar bara om att ta hänsyn till varandra, säger Mårten Wallberg.

Svenska golfklubbar certifierade enligt GEO:

Forsgården
Kungsbacka
Kristianstad Åhus
Ljunghusen
Mjölby
Nacka
Saltsjöbaden
Sigtuna
Upsala
Öregrund

Seminarium: Multifunktionella landskap

Inriktning: Nordiskt seminarium om golfanläggningarnas utmaningar som visar på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder.
Arrangör: Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), med finansiellt stöd av Svenska Golfförbundet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Tid: 7 februari 2017, kl. 09.30–16.15.
Plats: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm.
Anmälan: Senast 2 februari 2017 via www.ksla.se
Seminariet är kostnadsfritt och kommer webbsändas.
Välkommen!

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Fler holkar och mer kvitter på Vassunda GK
  2. Ekologisk hållbarhet

    Fler holkar och mer kvitter på Vassunda GK

    Visste du att även våra fåglar är en del av den biologiska mångfalden och viktiga för bland annat fröspridning? På Vassunda Golfklubb i Uppland har man förstått detta, och satsat på att skapa fler boplatser åt dem.

    Två män sätter upp fågelholkar på Vassunda GK.
    Anders Egerot och Lasse Fröjdlund inventerar och rensar holk på hål 1. Foto: Mats Falk

    Våren 2023 satte golfklubbens kommitté för hållbar golfanläggning i gång ett projekt för att gynna fågellivet. 46 holkar avsedda för stare, mes och göktyta köptes in från Uppsala kommuns snickeri för arbetsträning, och placerades ut på och längs med banan. 

    Mats Falk är tidgare styrelseledamot på Vassunda GK, och en av initiativtagarna till projektet.

    – När vi satte upp holkarna ville vi att de skulle vara synliga både för fåglar och golfspelare, utan att störa spelet förstås. Ett antal holkar målade vi röda och gula för att markera avstånd till mitten av green, 100 respektive 150 meter. På vissa hål blev det dessutom utmärkta siktmärken, säger Mats Falk.

    Alla i klubben fick ta del av projektet

    Mats Falk, Vassunda GK
    Mats Falk var 2022 med i styrelsen på Vassunda GK och är idag styrelseledamot i Upplands Golfförbund samt leder kommittén Hållbar Golfanläggning. Foto: Ebba Falk

    Medlemmarna erbjöds att vara med och sponsra holkar. Klubben informerade också att man skulle följa upp efter säsongen och meddela vilka besökare holkarna haft. Och det visade sig bli ett riktigt uppskattat initiativ.

    – Vi ordnade även informationsträff, fältvandring och fågelvandring på klubben, säger Mats.

    Ett lyckat initiativ på flera plan

    Vad tyckte då de bevingade invånarna på banan? Jo, i alla utom två av de uppsatta holkarna kunde man se att det hade varit någon aktivitet, en riktig fullträff alltså!

    Under 2024 har det satts upp ytterligare 20 holkar och vi ser fram emot att följa detta fina initiativ framöver.

  3. Vildare golf: Tips på aktiviteter att göra i vinter
  4. Ekologisk hållbarhet

    Vildare golf: Tips på aktiviteter att göra i vinter

    Sommargrönska och humlesurr känns kanske långt borta, men kampanjen ”Gör golfen vildare” har inte gått i ide. WWF ger dig tre bra tips på saker att göra i vinter, som kan gynna mångfalden på din golfbana.

    Idag riskerar 500 av Sveriges runt 4 400 pollinerande insektsarter att dö ut. Den största anledningen är att deras livsmiljö försvinner. De senaste 100 åren har 90 % av alla Sveriges blomrika ängs- och naturbetesmarker försvunnit.  

    Om den här trenden fortsätter får det allvarliga konsekvenser även för oss människor. En tredjedel av maten vi äter är beroende av att pollineras av insekter.

    Gör golfen vildare. WWF och SGF samarbetar för ökad biologisk mångfald på Sveriges golfbanor.

    Här kan golfen bidra, med våra stora arealer av skog, bryn, dammar och områden med högt gräs som kan utvecklas till hotspots för biologisk mångfald.

    Golfklubbar över hela landet har under 2024 anslutit sig till SGF:s och WWF:s kampanj Gör golfen vildare, och gjort åtgärder för att gynna artrikedomen. De har också registrerat sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

    Tre saker du kan göra i vinter

    WWF har tagit fram tre tips på saker att göra redan i vinter för att öka den biologiska mångfalden på din bana. Det gäller oavsett om ni är en av de klubbar som redan deltar i kampanjen, eller är nyfikna på ämnet och vill komma i gång. 

    ✓ Utvärdera och inventera det ni gjort hittills. Med hjälp av det kan ni lägga en plan för kommande säsong, och gärna öka på med några ytterligare insatser. Kanske har ni fått fler intresserade medlemmar under året som gått?

    ✓ Hjälp fåglarna i kylan! Fett och frön ger energi som är viktigt för att fåglarna ska hålla värmen. Sätt gärna upp flera fågelmatare på golfklubben, helst nära buskar eller grenar. Då kan fåglarna lätt söka skydd om det skulle komma rovfåglar. Läs mer om hur du hjälper fåglarna i vinter.

    Blommor och texten "Gå med i Facebook-gruppen Vi gör Sverige vildare"

    ✓ Berätta vad ni gjort och inspirera andra! Dela gärna med din klubbs resa mot vildare golf i WWF:s Facebookgrupp "Vi gör Sverige vildare".

    Där kan ni också hitta egen inspiration och få svar på många frågor. I gruppen finns massor av samlad erfarenhet och tips. Gå med i Facebook-gruppen här.

    Lycka till med ert hållbarhetsarbete – tack för att ni bidrar till att skapa mer kvitter och surr på er golfbana!

  5. Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
  6. Ekologisk hållbarhet

    Laholms GK får kommunens miljöpris 2024

    Den halländska klubben tilldelas priset för sina betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete.

    Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset. 

    På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året. 

    Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.

    Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?

    – Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.

    Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?

    – Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.

    Hur syns miljöarbetet längs banorna?

    – Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.

    Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.

    Några andra exempel på miljöarbete?

    – Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.

    Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.

    Hur känns det att få priset?

    – Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.

    Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete

    Mer om Laholms kommuns miljöpris


    Text & bild
    : Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun