Kommunalrådets bästa tips

»Paketera ert erbjudande, förmedla golfens berättelse och våga ta kontakt med lokalpolitikerna.« Det är politikern Niklas Nordströms (S) bästa råd till golfens företrädare under ett rundabordssamtal.

Han är tidigare SSU-ordförande och oppositionspolitiker i Nacka, numera kommunalråd i Luleå och utsedd av Dagens Opinions jury till Årets Politiker 2016.
Niklas Nordström har gått den långa vägen i politiken från arbetarhemmet i Luleå. Han har också en roll i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som ersättare i beredningen för kultur och fritidsfrågor. 

Politikern bjöds in till ett samtal om golfens nytta i samhället tillsammans med Bo Bengtsson, Svenska Golfförbundets biträdande generalsekreterare, Johan Kannerberg, en av golfförbundets klubbrådgivare som jobbar inom området Klubb och anläggning, samt Dan Persson, krönikör i Idrottens Affärer, med idrottens roll i samhället och anläggningar som specialitet.

När Nordström får höra att golfen inte med ett ord nämns i den utredning SKL genomfört om kommunernas utmaningar på anläggningssidan vad gäller idrott de närmaste åren blir han förvånad.

– Då måste ni ta kontakt med de ansvariga för utredningen och fråga hur det kan komma sig, och hur ni kan göra för att komma med i nästa utredning.

Bo Bengtsson och Johan Kannerberg berättar om den nytta golfen gör i samhället. Att klubbmedlemmarna i många fall har bekostat sina anläggningar på egen hand. Att golfen bidrar med folkhälsa tack vare att den med fördel kan utövas av både medelålders och äldre utan större skaderisk. Att golfen bidrar till ökade turistintäkter
tack vare greenfeespelare som rör sig över kommungränserna. Och att golfen bidrar till ett rikt växt- och djurliv tack vare seriösa skötselplaner på landets golfklubbar där allt fler klubbar miljöcertifierar sig via en internationell organisation. Niklas Nordström lyssnar koncentrerat och ställer frågan:

– Varför berättar ni inte om det här för landets kommunpolitiker? Det är ju en väldig massa bra saker. Vi kommunalråd älskar exempelvis att höra att man inte tigger pengar, vi har en kö av idrotter utanför dörren som vill att vi ska investera i nya anläggningar. Istället kan ni i golfen föra en diskussion om hur golfanläggningarna kan användas, så att fler får uppleva dem.

Johan Kannerberg förklarar:
– Golfen har kanske en tradition av att inte kontakta politiker. Vi har hållit oss lite för oss själva. Men borde inte kommunpolitiker och förvaltningschefer uppskatta att en idrott driver på sin egen utveckling, agera och vara ett stöd – även om vi inte står utanför dörren och kräver? säger han retoriskt.

– Kanske, men då måste ni finnas på radarn först. På min radar finns ni i alla fall inte. Närmast på min radar finns det jag som kommunalråd måste agera på just nu, lite längre bort finns det som jag borde agera på. Jag har aldrig blivit uppvaktad av Luleå
Golfklubb exempelvis.

Dan Persson ser många fördelar för landets kommuner när det gäller ett rikt idrottsliv i allmänhet och golf i synnerhet:
– Golf och motorsport är ensamma inom idrotten att finansiera sina egna anläggningar. Breddidrotten, bland annat motionsspel i lokala golfklubben, är också lönsam för kommunen då den ökar folkhälsan och minskar kostnaderna för bland annat äldrevård.
Det är även lönsamt för kommunen att stödja elitklubben på orten, den stärker kommunens varumärke vilket gynnar besöksnäringen.

Niklas Nordström, som tog en paus från politiken och arbetade som PR-konsult och lobbyist för några år sedan, börjar skissa på en plan för golfen.
– Alla idrotter har attraktiva erbjudanden. Ni i golfen behöver formulera ert erbjudande, gå upp till lokalpolitikerna och knacka på för att få till ett möte. Där berättar ni om allt bra golfen gör i samhället. Ni måste vara mer proaktiva helt enkelt. Ni har en fantastisk berättelse att förmedla.

Hur skulle ett sådant erbjudande kunna formuleras?
– Beskriv hur viktig golfen är för besöksnäringen, att golfbanan är skyddsområde för många växter och djur och att det är en både bred och omfattande sport vad gäller ålder och geografi. Det är en bra sport när du kommer upp i åren, säger han.

Niklas Nordström tar den lokala gymnastikföreningen i Luleå, Lulegymnasterna, som exempel på hur kommunens beslutsfattare tänker och agerar. Lulegymnasterna har
650 barn och ungdomar i åldern 4–18 år som medlemmar och 100 vuxna. Arrendet för lokalen föreningen hyrde höll på att gå ut och hyran skulle höjas rejält. Att hitta en ny lokal var inte lätt eftersom gymnastik kräver speciella lokaler, bland annat golv med viss svikt.

– Föreningen organiserade en uppvaktning av oss i kommunen. Den behövdes inte. Vi hade redan läst om problemet i lokaltidningen och lagt in pengar i budgeten för att bygga en ny hall. En så stor verksamhet med så många barn och ungdomar måste helt
enkelt fortsätta. Då vill det ju till att vi som lokalpolitiker känner till problemet.
Mitt råd till golfen är att vara mer proaktiv och synas mer i bland annat media.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Vem ska göra jobbet?
  2. Ekonomisk hållbarhet

    Vem ska göra jobbet?

    ”Det är svårt för någon som inte suttit på stolen att greppa komplexiteten i klubbchefens uppdrag, ett fantastiskt roligt och varierande jobb i underbar miljö, samtidigt som det är många olika typer av frågor att hantera.”

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, i collage med tre porträttbilder med olika gester med händerna.
    Håkan Emqvist är utbildad vatten- och miljöingenjör och har jobbat som projektledare i många år. Den kompetensen har han tagit med sig in i klubbchefsrollen.

    Det säger Håkan Emqvist, sedan juni 2020 klubbchef och vd på Kungsbacka GK. Han har identifierat över 800 aktiviteter som behöver genomföras, men som saknar resurser.

    – Den där ”någon” finns oftast inte, och då hamnar det på mitt bord. Att illustrera vilka behov som finns ger oss en möjlighet att prioritera i vilken ordning vi väljer att genomföra aktiviteterna och att tillsätta de resurser som krävs, fortsätter Emqvist.

    Håkan Emqvist är utbildad vatten- och miljöingenjör och inbiten golfare. Han hade arbetat som projektledare ett antal år på danska Ramboll, en konsultfirma inom samhällsbyggnad innan han började som klubbchef på Kungsbacka Golfklubb söder om Göteborg våren 2020.

    Kungsbacka Golfklubb

    Antal aktiva medlemmar: 2 230
    Andel kvinnor: 34,8 %
    Andel juniorer: 15,8 %
    Antal helårsanställda: 11
    Tillhör GDF: Göteborg
    Anläggning: 18-hålsbana, 9-hålsbana, 9-håls korthålsbana

    * Samtliga siffror från oktober 2020

    I sitt konsultuppdrag gick han från projekt till projekt.

    – På klubben kan jag mer kontinuerligt jobba med utveckling och drift på en och samma plats med en längre tidshorisont.

    – Även om det var okänd terräng hade jag ändå en förståelse för att golfklubben är en komplex organisation med många viljor. Här behöver man som chef ha en väldigt stor verktygslåda.

    Vem ska göra jobbet?

    Med vana att driva projekt har Emqvist skapat ett så kallat Gantt-schema – ett flödes- och aktivitetsschema som redovisar vad som behöver göras återkommande veckovis, månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis och årsvis på klubben.

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, sitter framför två datorskärmar som står bredvid varandra.
    Klubbchef och vd Håkan Emqvist på Kungsbacka GK visar sitt Gantt-schema och det årshjul han skapat för att få en bättre överblick över alla aktiviteter.

    Det kan vara allt från styrelse- och personalmöten, medarbetarsamtal, genomgångar av brandskydd till att kommunicera med medlemmar och uppdatera hemsidan.

    I Gantt-schemat har Emqvist identifierat cirka 830 önskvärda aktiviteter som delvis saknar en tilldelad resurs. Exempelvis kontakter med sponsorer, samordning med kommittéer och styrelser, att sondera kring tillstånd för kameraövervakning eller samordna service av ventilationssystem.

    Alltså – vem ska göra jobbet?

    – Ungefär 250 av dessa aktiviteter kan läggas ut på andra i klubben, men övriga närmare 600 landar på mig och övrig personal. Då gäller det att prioritera, vad är viktigast?

    Elva värdeskapande områden

    Håkan Emqvist har även tillsammans med styrelsen introducerat något klubben kallar värdeskapare. Dessa elva är banor, träningsområden, fastigheter, ekonomi, organisation, golfakademin, tävlingar, kommunikation, shop, restaurang och miljö.

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, står utomhus på en golfanläggning. Han tittar in i kameran och pratar samtidigt i telefon. I bakgrunden syns tre golfspelare komma gående.
    En stor del av en klubbchefs vardag handlar om att finnas tillgänglig.

    – Varje styrelseledamot har fått sitt område att driva tillsammans med en ägare av värdeskaparen, och det finns en plan för varje område.

    – Vi har definierat styrkor och svagheter, tagit fram ett nuläge och lagt kort- och långsiktiga mål, planerat aktiviteter som ska tidsättas och budgeterats, berättar Emqvist.

    Han säger att det innebär en viss avlastning att styrelsen medverkar i uppföljningen och en trygghet i att hela klubben arbetar mot gemensamma mål.

    Dessutom har han skapat ett årshjul, där han lagt in kansliet, banan och alla återkommande möten i tre olika cirklar.

    En fälla

    – Den här planen tar jag stöd i när vi behöver prioritera olika aktiviteter, och under vilken tid på året vi ska utföra dem. Men det är enkelt att säga, svårare att genomföra, säger Emqvist och illustrerar det med ett exempel.

    – Vi skulle bygga en ny studio och hade avdelat de resurser som krävdes. Vad vi inte tagit höjd för var att bygget innebar att en putting green behövde flyttas. Plötsligt behövde vi också lägga resurser på detta, vilket innebar att andra projekt fick läggas åt sidan, säger han och fortsätter:

    – Den fällan ska vi aldrig gå i igen, man måste våga säga nej, både till sig själv och andra. Vi har begränsade resurser och behöver alltid ställa oss frågan ”Vem är resursen här?” innan vi drar i gång en aktivitet. Det är personalen som kommer i kläm annars.

    Arbetsmiljön måste prioriteras högt

    Som klubbchef i föreningen och vd i bolaget vilar arbetsmiljöansvaret tungt på Håkan Emqvist, ett ansvar han är medveten om och tar på fullt allvar. Men han har också sett att fokus på personalens arbetsmiljö inte tidigare varit en naturlig del av golfklubbens kultur.

    Detta är dock något man håller på att förändra på Kungsbacka GK och alla, inklusive styrelse och kommittéer, är överens om att personalens arbetsmiljö ska vara ett högt prioriterat område i verksamhetsplaneringen, menar Emqvist.

    ”Det är jag som är avdelningarna”

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, bär en stor ihoprullad inplastad dyna inne på ett kontor.
    Att vara klubbchef innebär att arbetsdagen innehåller allt från ekonomiska rapporter till praktiska sysslor som att packa upp dynor till utemöblerna.

    – Det kan handla om att man saknar vana från att behöva hantera dessa frågor från sitt eget yrkesliv, att man haft en HR-avdelning, en IT-avdelning, en ekonomiavdelning och så vidare som skött allt detta.

    – Här på klubben är det jag och övrig personal som är alla dessa avdelningar, plus lite till, säger han och pekar på paketet med ouppackade dynor till utemöblerna, som ligger på hans kontor.

    – De har jag också beställt och det är även jag som packar upp och lägger ut dem.

    Klubbens befattningsbeskrivningar överensstämmer därför inte alltid med verkligheten och i samarbete med klubbens nya ordförande Måns Palmgren håller de på att uppdateras.

    – Min nuvarande befattningsbeskrivning skulle egentligen kunna splittas på tre personer för att alla uppgifter skulle genomföras på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som vi vill ge medlemmar och gäster bästa möjliga service. Ett av våra övergripande mål är att vi ska ge den bästa upplevelsen för varje medlem och gäst, varje gång, förklarar Emqvist.

    "Ekvationen går inte alltid ihop"

    I en medlemsstyrd organisation som Kungsbacka GK efterfrågas ofta en hög finish på banan, men till låga kostnader för att hålla medlemsavgifternas avgifter nere, samt en begränsning av antalet medlemmar för att öka tillgängligheten till banan.

    – Jag förstår det resonemanget, självklart vill man spela en bra bana till så låg kostnad som möjligt. Men sänkta kostnader riskerar att innebära lägre löner, sämre miljö, fler arbetstimmar per anställd och i förlängningen en lägre finish på både banor och fastigheter.

    – Den ekvationen går inte alltid ihop och det är mitt jobb att kommunicera ut till medlemmarna klubbens vision och värdegrund, säger Håkan Emqvist.

    Tips! Se ett reportage med Håkan Elmqvist i Pitchavsnittet om klubbchefens utsatta roll: 

    Skribent

    Porträttbild på Lena.
  3. "Arbetsmiljöarbete ska inte diskuteras utan göras"
  4. Ekonomisk hållbarhet

    "Arbetsmiljöarbete ska inte diskuteras utan göras"

    Klubbchef Peter Stenberg och den tidigare course managern gick SGF:s och Grönas heldagsutbildning i arbetsmiljö hösten 2018 på Sollentuna GK. – Det blev startskottet, det gav oss en kick att dra i gång ett arbetsmiljöarbete på klubben, särskilt eftersom vi fick väldigt bra mallar tillbaka, berättar Peter Stenberg.

    Peter Stenberg har varit klubbchef på Gävle GK i tio år och innan dess flera år på Älvkarleby GK. Han erkänner villigt att han tyckte sig kunna en del om arbetsmiljöfrågor innan de gick utbildningen.

    Peter Stenberg, klubbchef på Gävle GK.
    Peter Stenberg, klubbchef/vd på Gävle GK sedan 2011.

    – Men utbildningen blev en ögonöppnare. Innan var vi inte bättre än någon annan, säger han och menar att det numera borde vara en självklarhet för golfklubbar att jobba med arbetsmiljöfrågor.

    Inte dokumenterat

    – Egentligen är det en ickefråga om man ska jobba med arbetsmiljöfrågor eller inte eftersom det här bara måste finnas. Inte diskuteras, utan göras. Där måste ordförande och styrelse vara tuffa. Det ska inte vara OK att man ”inte har hunnit med”.

    Peter Stenberg är både klubbchef i Gävle GK och vd i Gävle Golf AB, vilket gör att han är personligt ansvarig för arbetsmiljön för all personal anställd i driftbolaget, som sommartid är cirka 25 personer. Uppdraget kring arbetsmiljön har han delegerat till nuvarande course manager Lasse Nyholm, som gick arbetsmiljöutbildningen hösten 2019 i Falun.

    Lasse Nyholm, course manager på Gävle GK, visar en av klubbens alla pärmar för arbetsmiljöarbetet.
    "Den här pärmen går jag igenom med alla nyanställda", berättar Lasse Nyholm, course manager på Gävle GK.

    – Egentligen har vi pratat arbetsmiljöfrågor varje dag i alla år men vi har inte haft det dokumenterat, utom närmast anhöriga och årlig genomgång av varje maskin, säger Nyholm och visar upp en pärm, där han kopierat anläggningens alla golfhål från banguiden och markerat riskfyllda områden. I pärmen finns även en krishandbok, en riskanalys, åtgärdsplan, närmast anhörig för varje anställd, och så vidare.

    Sätta sig in i riskfyllda moment

    – Den här pärmen går jag igenom med alla nyanställda. De minns naturligtvis inte allt, och man får man vara på dem och påminna hela tiden, säger Nyholm, och säger att arbetsmiljöarbetet med att göra riskanalyser, etc, egentligen inte tar särskilt lång tid, men är något man främst jobbar med höstar och vårar.

    Peter Stenberg anser att det är ett måste att klubbchef och banchef jobbar som ett team i de här frågorna eftersom det är främst på bansidan som de fysiska arbetsmiljöriskerna är höga.

    Gävle Golfklubb

    Antal aktiva medlemmar oktober 2020: 2 310
    Andel kvinnor: 20,1 %
    Andel juniorer: 16,5 %
    Antal anställda (helår): 7–8
    Tillhör GDF: Gästrike-Hälsinge

    – Kommer man i gång får man med sig personalen, annars är det lätt att man får dem emot sig. Vi sätter oss in i riskfyllda moment på ett annat sätt i och med att vi jobbar mer strukturerat med frågorna och har dokumentationen. Vi har haft incidenter under årens lopp på våra banor och kan bara tacka högre makter att inget hemskt har hänt, säger han och fortsätter.

    – En olycka kan naturligtvis hända när som helst, även om vi vidtagit försiktighetsåtgärder och informerat banarbetare om riskfyllda områden, men skulle något hända vet vi i alla fall att vi inte har varit delaktiga i olyckan på grund av att vi slarvat.

    Peter Stenberg visar sin digitala mapp på datorn med excel-filer och worddokument, som han förändrat så de passar just Gävle GK. Här ligger bland annat en krishandbok, riskanalys, åtgärdsplaner, introduktionshäfte för nyanställda.

    Man sitter framför en dator.
    "Egentligen är det en ickefråga om man ska jobba med arbetsmiljöfrågor eller inte eftersom det här måste bara finnas", säger Peter Stenberg, klubbchef/vd på Gävle Golfklubb.

    Banorna stängda vissa morgnar

    – I åtgärdsplanen grönmarkerar vi allteftersom vi har utförd åtgärder och vi sätter datum för när vi gjort uppföljningar i det kontinuerliga säkerhetsarbetet.

    För att undvika risker för banarbetarna håller den ena 18-hålsbanan Avan stängd på måndagar till klockan 10, och likadant den andra 18-hålsbanan Gamla banan på onsdagar. En vecka i månaden förlängs den stängningen till kl. 15.00. Allt för att banarbetarna ska få genomföra vissa arbeten i lugn och ro. Det ger både trygghet och effektivitet i arbetet.

    Men vissa områden är riskfyllda och är svåra att åtgärda. En sådan plats är hål 14 på Gamla banan. Utslagen från tee landar oftast på den höga kullen efter halva fairway. Greenen ligger på andra sidan kullen och går inte att se från tee.

    Klubbchef Peter Stenberg och course manager Lasse Nyholm på Gävle GK står på golfbanan och pratar.
    En av de mest riskfyllda platserna för banarbetarna på Gävle GK är hål 14 på Gamla banan, med en hög kulle mellan tee och green. Peter Stenberg, klubbchef, och Lasse Nyholm, course manager diskuterar åtgärder.

    – Här finns en reell risk att träffa den som klipper där greenen, antingen om man slår långt, eller om klipparen är på väg därifrån. Vi funderar på att sätta ut en skylt som markerar att klippning pågår, men vi behöver hitta en bra rutin för detta, säger Nyholm och Stenberg.

    – En bra sak är att vi har börjat samarbeta med Anticimex. De gör en årlig genomgång av brandskyddet på maskiner och byggnader, tittar på el, brandsläckare, skräp som samlats runt byggnader, och så vidare. Vi planerar också en hjärt-lungutbildning för shop och restaurang.

    Skribent

    Porträttbild på Lena.
  5. Film: Förlängt arrendeavtal för Linköpings GK
  6. Ekonomisk hållbarhet

    Film: Förlängt arrendeavtal för Linköpings GK

    Linköpings GK:s arrendeavtal med kommunen gick ut 2021. Kommunen var redo att säga upp avtalet för att bygga bostäder på marken. Gediget lobbyingarbete av golfklubben vände beslutet och klubben får nu vara kvar.

    Se filmen där klubbchefen och lokalpolitiker berättar hur golfen kan visa på sin viktiga plats i lokalsamhället genom att inleda samtal och vara lyhörd.

    Film: 2AM/Kraftfull Kommunikation
    Publicerad: September 2020