• Första träffen med golfen
Foto: Lina Hoof

Första träffen med golfen

25 maj arrangerades Golfens dag på 170 klubbar över hela landet. Som tidigare år är det klubbar med en tydlig idé, fokus på få målgrupper och med stöd av lokal media som lyckas bäst.

Ett gemensamt datum för Golfens dag startade 2017 och har nu alltså arrangerats i tre år. Vad kan vi dra för slutsatser? Frågan går till Claes Björklund, projektledare för Golfens dag på Svenska Golfförbundet (SGF).

– Vi kan se att det har blivit lite mindre fokus på rekrytering och mer lokal mediebevakning än tidigare och det är jättebra utifrån Golfnyttans mål med ökad synlighet och legitimitet för golfklubbar.

Så det blir en fortsättning för Golfens dag?
– Jag känner att vi absolut ska fortsätta, men utvärderingen från de tre åren får väl avgöra. Vi ser också på möjligheten att som komplement ge klubbar möjlighet att använda det material SGF tar fram, även till en »Klubbens dag« som man kan arrangera valfritt datum, säger Claes Björklund.

Finns några goda exempel från i år du vill lyfta fram?
– Det finns många bra och kul arrangemang. Det är dessutom så att idéer och arrangemang kan vara rätt, men väder, datum och målgrupp mindre bra. Det går aldrig att få alla nöjda. Men några kul exempel är att tidningen Bohusläningen lyfte fram Golfens dag på Torreby över ett helt uppslag, alpinstjärnan André Myhrer gästade Sörfjärden, longdriving-stjärnan Sandra Carlborg fanns på A6 GK och att Kungsbacka GK tydligt signalerat att man de två senaste åren värvat nya medlemmar på och tack vare Golfens dag.

2,5 tom metallskrot

I samband med Golfens dag gjordes en insamlingskampanj genom Golf & Companies i ett samarbete med återvinningsföretaget Suez. Golfklubbor och annat metallskrot samt kläder samlades in på samtliga Dormyvaruhus och på 15 golfklubbar. Österåkers GK bidrog med närmare ett ton av den totala insamlingen på 2,5 ton skrot och 300 kilo kläder.

Fler nyheter

  1. Rökförbud eller inte på golfbanan?
  2. Golfnyttan

    Rökförbud eller inte på golfbanan?

    Att röka en gemensam fredspipa må vara en kreativ lösning på en uppflammad konflikt i medlemskåren, men är likväl inget att rekommendera i sommar. Den 1 juli införs nämligen skärpta bestämmelser för var det är tillåtet att röka och inte.

    Restaurangmiljöerna har länge varit rökfria zoner i Sverige. Likaså har vi alla haft en generell rätt till rökfria arbetsmiljöer och allmänna lokaler och miljöer som butikslokaler, idrottshallar, konferensrum. Det sistnämnda förutsätter att allmänheten har tillträde till lokalerna. I praktiken innebär dessa bestämmelser att det råder och ska råda rökförbud generellt sett i alla rum och ytor i klubbhus, omklädningsrum och restauranglokaler.

    Med det utökade rökförbudet i tobakslagen blir det även förbjudet att röka på uteserveringar och vid entréer till de skyddade lokalerna. Men, det stannar inte där. Riksdagen har också valt att förbjuda rökning på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning. Regeringen skrev i förarbetena att golfbanor, motions- och skidspår inte är tänkta att omfattas av det nya förbudet. På dessa platser finns det möjligheter för rökarna att dra sig undan. I den konkreta lagtexten undantas inte golfbanor som är inhägnade (för att hålla människor borta), vilket ett antal banor faktiskt är.

    Det finns inte något hinder för banägaren (klubb eller bolag) att förbjuda rökning på golfbanan. En sådant förbud kan även motiveras med risken för gräs- och skogsbrand.

    Ansvaret för att upprätthålla rökförbudet ligger alltid på ägaren (till exempel klubben) eller den som disponerar lokalen (till exempel krögaren). Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.

  3. Checklista för tävlingsarrangörer
  4. Golfnyttan

    Checklista för tävlingsarrangörer

    Hur arrangerar din klubb hållbara evenemang? Här är en praktisk checklista som är bra att börja med.

    Steg 1: Organisera

    – Gör en miljö- och klimatpolicy/plan för föreningens arrangemang (mall finns på golf.se/golfnyttan).

    – Organisera hållbarhetsarbetet. Utse ansvariga innan, under och efter evenemanget. Viktigt är att berörda nyckelaktörer är införstådda med evenemangets hållbarhetsprofil.

    – Undersök vilka lagkrav som är aktuella. Utbilda personal inklusive volontärer.

    – Informera funktionärer, deltagare, publik, sponsorer, media om policyn.

    – Ställ hållbarhetskrav på material och produkter hos leverantörer. Viktigt att de inte innehåller skadliga ämnen och i största möjliga mån är återvinningseller återbrukbara.

    Certifiera klubbens evenemang

    Steg 2: Genomföra

    – Samverka med lokala aktörer för miljö och ökad sysselsättning i regionen.

    – Minimera och miljöanpassa transporter till och från arrangemanget.

    – Varor och tjänster som köps in bör vara miljömärkta.

    – Minska avfallet. Det som ändå blir till sopor källsorteras och ska i vissa fall återvinnas. Panta flaskor och burkar och skänk pengarna till junior- eller handigolf.

    – Begränsa energiåtgången. Kommunicera hållbarhet. Information om hållbarhetsarbetet skapar positiv marknadsföring och blir samtidigt ett gott exempel för andra arrangörer.

    – Att marknadsföra hållbarhet stärker destinationens varumärke och kan locka fler besökare både till evenemanget och till regionen.

    Steg 3: Utvärdera

    – Utvärdera evenemanget, vad som fungerat bra och mindre bra.

    – Berätta om hur ni har bidragit till en hållbar utveckling och återkoppla till destinationen/kommunen med era synpunkter och erfarenheter.

  5. 17 mål för en bättre värld
  6. Golfnyttan

    17 mål för en bättre värld

    Nu tar golfen sats framåt med utgångspunkt i FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Men vad är det för något – och varför har de tagits fram? Golfnyttan reder ut begreppen.

    Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 och fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

    FN:s 17 globala mål i Agenda 2030 ska hjälpa till att:

    • Utrota hunger och fattig-dom i världen.

    • Förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.

    • Uppnå jämställdhet och egenmakt för alla flickor och kvinnor.

    • Säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

    De globala målen hänger samman och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

    Golfnyttan presenterar här de 17 målen och deras rubriker:

    1. Ingen fattigdom
    2. Ingen hunger
    3. God hälsa och välbefinnande
    4. God utbildning för alla
    5. Jämställdhet – Vision 50/50, ett jämställdhetsarbete för fler flickor och kvinnor i styrelser och på banan.
    6. Rent vatten och sanitet för alla
    7. Hållbar energi för alla
    8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    10. Minskad ojämlikhet
    11. Hållbara städer och samhällen – Gröna ytor och kilar där alla kan utöva golf för träning och spel som också skapar hållbara samhällen.
    12. Hållbar konsumtion och produktion
    13. Bekämpa klimatförändringarna
    14. Hav och marina resurser
    15. Ekosystem och biologisk mångfald – Aktiv miljövård utifrån FoU av de nordiska golfförbundens förskningsstiftelse, Sterf.
    16. Fredliga och inkluderande samhällen
    17. Genomförande och globalt partnerskap

    Text: Thomas Björn