FN:s mål tar golfen till nästa nivå
Nu ska golfen beskriva sin samhällsnytta utifrån FN:s mål i Agenda 2030 – och visa att den bidrar till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Därmed tas golfklubbarna till nästa, multifunktionella nivå.
Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.
Tre tips för att komma igång med Agenda 2030:
1. Gör en inventering och analys över hur det ser ut på golfklubben idag. Vilka värden finns på golfbanan och i landskapet runt omkring, och vilka samarbeten har ni?
2 Bjud in andra aktörer till en workshop. Tänk brett och spåna vilt!
3. Analysera idéer och förslag på samarbeten som kommer fram och gör en plan för vart ni vill komma och hur det ska gå till. Försök inte greppa om allt, utan börja med "lågt hängande frukter" för att komma igång. Funkar det bra och känns bra så är det bara att fortsätta.
– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:
– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.
Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.
Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.
Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk
– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.
Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.
Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.
– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.
Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.
Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.
– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.
TEXT: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Fler holkar och mer kvitter på Vassunda GK
Anders Egerot och Lasse Fröjdlund inventerar och rensar holk på hål 1. Foto: Mats Falk Våren 2023 satte golfklubbens kommitté för hållbar golfanläggning i gång ett projekt för att gynna fågellivet. 46 holkar avsedda för stare, mes och göktyta köptes in från Uppsala kommuns snickeri för arbetsträning, och placerades ut på och längs med banan.
Mats Falk är tidgare styrelseledamot på Vassunda GK, och en av initiativtagarna till projektet.
– När vi satte upp holkarna ville vi att de skulle vara synliga både för fåglar och golfspelare, utan att störa spelet förstås. Ett antal holkar målade vi röda och gula för att markera avstånd till mitten av green, 100 respektive 150 meter. På vissa hål blev det dessutom utmärkta siktmärken, säger Mats Falk.
Alla i klubben fick ta del av projektet
Mats Falk var 2022 med i styrelsen på Vassunda GK och är idag styrelseledamot i Upplands Golfförbund samt leder kommittén Hållbar Golfanläggning. Foto: Ebba Falk Medlemmarna erbjöds att vara med och sponsra holkar. Klubben informerade också att man skulle följa upp efter säsongen och meddela vilka besökare holkarna haft. Och det visade sig bli ett riktigt uppskattat initiativ.
– Vi ordnade även informationsträff, fältvandring och fågelvandring på klubben, säger Mats.
Ett lyckat initiativ på flera plan
Vad tyckte då de bevingade invånarna på banan? Jo, i alla utom två av de uppsatta holkarna kunde man se att det hade varit någon aktivitet, en riktig fullträff alltså!
Under 2024 har det satts upp ytterligare 20 holkar och vi ser fram emot att följa detta fina initiativ framöver.
-
Vildare golf: Tips på aktiviteter att göra i vinter
Idag riskerar 500 av Sveriges runt 4 400 pollinerande insektsarter att dö ut. Den största anledningen är att deras livsmiljö försvinner. De senaste 100 åren har 90 % av alla Sveriges blomrika ängs- och naturbetesmarker försvunnit.
Om den här trenden fortsätter får det allvarliga konsekvenser även för oss människor. En tredjedel av maten vi äter är beroende av att pollineras av insekter.
Här kan golfen bidra, med våra stora arealer av skog, bryn, dammar och områden med högt gräs som kan utvecklas till hotspots för biologisk mångfald.
Golfklubbar över hela landet har under 2024 anslutit sig till SGF:s och WWF:s kampanj Gör golfen vildare, och gjort åtgärder för att gynna artrikedomen. De har också registrerat sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.
Tre saker du kan göra i vinter
WWF har tagit fram tre tips på saker att göra redan i vinter för att öka den biologiska mångfalden på din bana. Det gäller oavsett om ni är en av de klubbar som redan deltar i kampanjen, eller är nyfikna på ämnet och vill komma i gång.
✓ Utvärdera och inventera det ni gjort hittills. Med hjälp av det kan ni lägga en plan för kommande säsong, och gärna öka på med några ytterligare insatser. Kanske har ni fått fler intresserade medlemmar under året som gått?
✓ Hjälp fåglarna i kylan! Fett och frön ger energi som är viktigt för att fåglarna ska hålla värmen. Sätt gärna upp flera fågelmatare på golfklubben, helst nära buskar eller grenar. Då kan fåglarna lätt söka skydd om det skulle komma rovfåglar. Läs mer om hur du hjälper fåglarna i vinter.
✓ Berätta vad ni gjort och inspirera andra! Dela gärna med din klubbs resa mot vildare golf i WWF:s Facebookgrupp "Vi gör Sverige vildare".
Där kan ni också hitta egen inspiration och få svar på många frågor. I gruppen finns massor av samlad erfarenhet och tips. Gå med i Facebook-gruppen här.
Lycka till med ert hållbarhetsarbete – tack för att ni bidrar till att skapa mer kvitter och surr på er golfbana!
-
Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset.
På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.
Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.
Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?
– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.
Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?
– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.
Hur syns miljöarbetet längs banorna?
– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.
Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.
Några andra exempel på miljöarbete?
– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.
Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.
Hur känns det att få priset?
– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.
Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete
Mer om Laholms kommuns miljöpris
Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun
