FN:s mål tar golfen till nästa nivå
Nu ska golfen beskriva sin samhällsnytta utifrån FN:s mål i Agenda 2030 – och visa att den bidrar till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Därmed tas golfklubbarna till nästa, multifunktionella nivå.
Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.
Tre tips för att komma igång med Agenda 2030:
1. Gör en inventering och analys över hur det ser ut på golfklubben idag. Vilka värden finns på golfbanan och i landskapet runt omkring, och vilka samarbeten har ni?
2 Bjud in andra aktörer till en workshop. Tänk brett och spåna vilt!
3. Analysera idéer och förslag på samarbeten som kommer fram och gör en plan för vart ni vill komma och hur det ska gå till. Försök inte greppa om allt, utan börja med "lågt hängande frukter" för att komma igång. Funkar det bra och känns bra så är det bara att fortsätta.
– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:
– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.
Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.
Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.
Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk
– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.
Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.
Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.
– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.
Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.
Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.
– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.
TEXT: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset.
På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.
Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.
Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?
– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.
Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?
– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.
Hur syns miljöarbetet längs banorna?
– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.
Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.
Några andra exempel på miljöarbete?
– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.
Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.
Hur känns det att få priset?
– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.
Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete
Mer om Laholms kommuns miljöpris
Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun -
Inspirerande hållbarhetrapport från Bredared
Bredareds Golfklubb, i Västra Götaland strax norr om Borås, har kanske en av Golfsveriges mest ambitiösa och aktiva hållbarhetskommittéer. Här samarbetar ideella krafter med miljömedveten personal på kansli och bana. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Hållbarhetsrapport 2024
Klubben har nu för första gången inventerat sitt hållbarhetsarbete och sammanställt en rapport för året. Den 20-sidiga rapporten, som publicerades i september 2024, tar sikte mot visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."
Rapporten behandlar sex globala mål i Agenda 2030 och spänner över allt från jämställdhet till biologisk mångfald på Bredareds golfklubb.
Ladda ner rapporten och inspireras av hur klubben arbetar och även planerar för fortsatt utveckling mot hållbarhet.
Bredareds GK hållbarhetsrapport 2024
Ur förordet
Ett aktivt hållbarhetsarbete värnar Bredareds golfklubb och skapar mervärde. Det stärker klubbens relevans i samhället och bygger motståndskraft mot utmaningar.
Klimatförändringarna kräver att även golfklubbar ska göra klimatanpassningar och minska sina utsläpp av växthusgaser.
Några exempel på klubbens hållbarhetsinsatser
– Brett och aktivt arbete med biologisk mångfald
– Arbetar med miljöverktyget OnCourse, siktar på GEO-certifiering 2025
– Elektrifiering av maskinparken
– Tillgänglighetsanpassad anläggning
– Samverkan med lokala skolor och föreningar
– Klubbhus öppet året runt för golfare och skidåkare
– Ny främre tee och hektometersystem
– Flexibla medlemskap
-
Golfen förnyar hållbarhetslöfte med Länsstyrelsen i Uppsala
Svenska Golfförbundet har förnyat sitt hållbarhetslöfte med länsstyrelsen i Uppsala, tillsammans med 20 andra organisationer, kommuner och företag.
Löftet undertecknades under en löftesceremoni på Uppsala slott i november 2024, av landshövding Stefan Attefall och Maria Strandberg, forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.
I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.
Svenska Golfförbundet bidrar bland annat med WWF-samarbetet ”Gör golfen vildare” samt projektet ”Golfbanan som utomhusklassrum”. Det sistnämnda drivs tillsammans med Sterf – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse – och finansieras av Svenskt Friluftsliv.
– Det här initiativet ger oss draghjälp i arbetet med biologisk mångfald och samtidigt möjlighet att göra golfens hållbarhetsarbete känt för många olika samhällsaktörer, säger Maria Strandberg.
En del av Uppsalas "Färdplan för ett hållbart län"
I november arrangerade länsstyrelsen i Uppsala en löftesceremoni på Uppsala slott. Ett tjugotal aktörer signerade sina hållbarhetslöften tillsammans med landshövdingen. Hållbarhetslöftena ligger inom ramen för Färdplan för ett hållbart län – Uppsala läns gemensamma arbete som går ut på att stärka miljö- och klimatarbetet.
Arbetet med hållbarhetslöften är helt frivilligt. Varje år samlas aktörerna vid ett par tillfällen för att ta del av inspirationsföreläsningar, dela med sig av erfarenheter eller för att få stöd och råd vid behov.
Insatserna följs upp årligen och bidrar till länets miljömålsuppföljning.
Kontakt och mer information
Läs mer i pressmeddelandet från Länsstyrelsen i Uppsala
Vid eventuella frågor, kontakta maria.strandberg@golf.se.
