En journalist mitt i naturen
Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.
Det här är Martin Emtenäs:
Ålder: 41. Bor: Nyköping.
Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
senaste skiva.
Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«
Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.
Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.
År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.
Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.
– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.
Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.
Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.
– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.
– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.
Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.
– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.
Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.
– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.
Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.
– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:
– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?
Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.
Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb
Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.
Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.
Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.
TEXT: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset.
På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.
Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.
Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?
– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.
Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?
– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.
Hur syns miljöarbetet längs banorna?
– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.
Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.
Några andra exempel på miljöarbete?
– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.
Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.
Hur känns det att få priset?
– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.
Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete
Mer om Laholms kommuns miljöpris
Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun -
Inspirerande hållbarhetrapport från Bredared
Bredareds Golfklubb, i Västra Götaland strax norr om Borås, har kanske en av Golfsveriges mest ambitiösa och aktiva hållbarhetskommittéer. Här samarbetar ideella krafter med miljömedveten personal på kansli och bana. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Hållbarhetsrapport 2024
Klubben har nu för första gången inventerat sitt hållbarhetsarbete och sammanställt en rapport för året. Den 20-sidiga rapporten, som publicerades i september 2024, tar sikte mot visionen: "Tillsammans skapar vi en ljus och hållbar framtid för golf, människor och planeten."
Rapporten behandlar sex globala mål i Agenda 2030 och spänner över allt från jämställdhet till biologisk mångfald på Bredareds golfklubb.
Ladda ner rapporten och inspireras av hur klubben arbetar och även planerar för fortsatt utveckling mot hållbarhet.
Bredareds GK hållbarhetsrapport 2024
Ur förordet
Ett aktivt hållbarhetsarbete värnar Bredareds golfklubb och skapar mervärde. Det stärker klubbens relevans i samhället och bygger motståndskraft mot utmaningar.
Klimatförändringarna kräver att även golfklubbar ska göra klimatanpassningar och minska sina utsläpp av växthusgaser.
Några exempel på klubbens hållbarhetsinsatser
– Brett och aktivt arbete med biologisk mångfald
– Arbetar med miljöverktyget OnCourse, siktar på GEO-certifiering 2025
– Elektrifiering av maskinparken
– Tillgänglighetsanpassad anläggning
– Samverkan med lokala skolor och föreningar
– Klubbhus öppet året runt för golfare och skidåkare
– Ny främre tee och hektometersystem
– Flexibla medlemskap
-
Golfen förnyar hållbarhetslöfte med Länsstyrelsen i Uppsala
Svenska Golfförbundet har förnyat sitt hållbarhetslöfte med länsstyrelsen i Uppsala, tillsammans med 20 andra organisationer, kommuner och företag.
Löftet undertecknades under en löftesceremoni på Uppsala slott i november 2024, av landshövding Stefan Attefall och Maria Strandberg, forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.
I år handlar löftena om ekosystem och biologisk mångfald. Målet är att öka takten i miljöarbetet och att förbättra miljötillståndet i Uppsala län.
Svenska Golfförbundet bidrar bland annat med WWF-samarbetet ”Gör golfen vildare” samt projektet ”Golfbanan som utomhusklassrum”. Det sistnämnda drivs tillsammans med Sterf – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse – och finansieras av Svenskt Friluftsliv.
– Det här initiativet ger oss draghjälp i arbetet med biologisk mångfald och samtidigt möjlighet att göra golfens hållbarhetsarbete känt för många olika samhällsaktörer, säger Maria Strandberg.
En del av Uppsalas "Färdplan för ett hållbart län"
I november arrangerade länsstyrelsen i Uppsala en löftesceremoni på Uppsala slott. Ett tjugotal aktörer signerade sina hållbarhetslöften tillsammans med landshövdingen. Hållbarhetslöftena ligger inom ramen för Färdplan för ett hållbart län – Uppsala läns gemensamma arbete som går ut på att stärka miljö- och klimatarbetet.
Arbetet med hållbarhetslöften är helt frivilligt. Varje år samlas aktörerna vid ett par tillfällen för att ta del av inspirationsföreläsningar, dela med sig av erfarenheter eller för att få stöd och råd vid behov.
Insatserna följs upp årligen och bidrar till länets miljömålsuppföljning.
Kontakt och mer information
Läs mer i pressmeddelandet från Länsstyrelsen i Uppsala
Vid eventuella frågor, kontakta maria.strandberg@golf.se.
